| 1. |
- Andersson, Felix, et al.
(författare)
-
Brott, men inga straff? Svenska folkets inställning till våldsbrott och hur de ska förhindras
- 2022
-
Ingår i: Du sköra nya värld. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673526 ; , s. 119-134
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svenskarnas oro för gängkriminalitet har nått rekordhöga nivåer. I takt med att skjutningarna har ökat, så har även diskussionen om hur våldsbrott ska förstås och vad man ska göra för att minska våldsbrott i samhället tagit fart. I det här kapitlet studerar vi hur svenska folket ser på våldsbrott utifrån två perspektiv. Mer specifikt undersöker vi vad de bakomliggande orsakerna till våldsbrott anses vara och vad befolkningen anser kan göras för att minska dem. Kapitlet visar att svenska folket anger psykisk ohälsa som den vanligaste förklaringen till att någon begår ett våldsbrott. Den minst troliga orsaken anses vara brist på fritidsaktiviteter. Gällande möjliga åtgärder för att minska våldsbrott är det mest populära förslaget att ta bort den så kallade straffrabatten för unga. Den åtgärd som flest är tveksamma till är införande av visitationszoner. Även om svenskarna generellt är bekymrade och oroade för våldsbrott i samhället finns det stora ideologiska och könsmässiga skillnader när det kommer till förslag om åtgärder och orsakerna till våldsbrott.
|
|
| 2. |
- Andersson, Felix, et al.
(författare)
-
Det finns en sjö och sedan aldrig mer – medborgares och politikers inställning till att tillåta aktiv dödshjälp
- 2022
-
Ingår i: Du sköra nya värld. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673526 ; , s. 89-100
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ska en svårt sjuk människa ha rätt att få hjälp av sjukvården att avsluta sitt liv, det vill säga bli erbjuden dödshjälp? Länge har politikerna inte ens velat utreda frågan om dödshjälp. Men saker har börjat att röra på sig, både i Sverige och internationellt. I det här kapitlet ställer vi oss frågan om den internationella trenden med en mer öppen debatt om dödshjälp återspeglas i den svenska opinionen. Vi frågar även hur opinionen över tid har utvecklats och i vilken utsträckning politiker och medborgare är eniga i frågan om dödshjälp. Vi finner att den svenska opinionen är stabil över tid och positivt inställd till dödshjälp. Likaså politikerna är positivt inställda till dödshjälp, men i något lägre omfattning. Frågan om dödshjälp ser ut att komma allt närmare en statlig utredning.
|
|
| 3. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Användning och värdering av medier – om sociala mediers betydelse och public service starka stöd
- 2022
-
Ingår i: Du sköra nya värld. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789189673526 ; , s. 277-293
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Det här kapitlet handlar om allmänhetens användning av nyhetsmedier, bedöm- ning av mediers samhällsvärde samt inställning till mediepolitiska förslag. Olika åldersgruppers nyhetsvanor granskas, likaså i vilken utsträckning ålder och egen medieanvändning påverkar individernas bedömning av enskilda mediers värde för det svenska samhället. Därtill studeras vilken betydelse som ålder och användning har för inställningen till förslagen om att stärka stödet till lokala morgontidningar respektive att skala ner public servicemediernas uppdrag. Resultaten visar att unga vuxna i stor omfattning tar del av nyheter genom sociala medier, medan äldre framför allt tar del av nyheter i tv och radio. Oavsett ålder betonar en mycket stor andel av svarspersonerna public services värde för samhället, och förslaget om att låta SVT och SR sända enbart nyheter och smala program ratas i alla åldersgrupper. Förslaget om att stärka stödet till lokala morgontidningar får däremot bifall, särskilt hos de som ofta tar de av morgontidningarnas journalistik.
|
|
| 4. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Du sköra nya värld - introduktionskapitel
- 2022
-
Ingår i: Du sköra nya värld. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789189673526 ; , s. 11-28
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är en skör tid vi lever i. De senaste åren har på olika sätt präglats av osäkerhet och turbulens. Först ställdes världen inför en pandemi som påverkade stora delar av samhället och relationen människor och nationer emellan. Det saknades initialt vaccin och rutiner för hur de svårast sjuka bäst skulle vårdas. Hälso- och sjukvården har mött stora prövningar, många länders ekonomier har utmanats och medborgarna har fått se sin rörelsefrihet begränsas. När gränser stängde, öppna- des dock möjligheter. För ett ögonblick minskade världens koldioxidutsläpp när den industriella produktionen gick ner och bilarna stod kvar hemma. När pandemin så efter två år gick in i ett slags avmattningsfas, åtminstone i Europa, händer det som många nog inte längre trodde var möjligt – ett europeiskt land utsattes för ett massivt militärt angrepp. Reaktionerna på Rysslands aggressiva invasion av Ukraina lät knappast vänta på sig. Den säkerhetspolitiska temperaturen ökade i rekordfart, och för Sveriges och Finlands del blev frågan om en anslutning till försvarsalliansen Nato plötsligt brännande het. Så pass att länderna tillsammans lämnade in varsin ansökan den 18 maj 2022. I detta inledande kapitel riktar vi fokus både mot framtiden och mot det som varit. Det första området som granskas närmare är svenska folkets framtidsoro, med särskilt fokus på klimat. Därefter riktar vi blicken mot allmänhetens upplevelser av coronapandemin och bedömningar av dess långsiktiga konsekvenser. Vi landar slutligen i ett kluster av frågor som berör demokrati och politik, där vi dels följer den svenska opinionens utveckling över tid i politiska sakfrågor, dels blickar framåt mot det kommande valet och de implikationer som medborgarnas oro, bedömningar och prioriteringar kan tänkas få för valet 2022.
|
|
| 5. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Ideologiska skiljelinjer i stödet för EU
- 2022
-
Ingår i: Du sköra nya värld, 355-369. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673526 ; , s. 355-369
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Efter ett drygt kvartssekels medlemskap i den Europeiska unionen har den svenska EU-opinionen blivit mer positiv och stabiliserats kring en majoritet som är för medlemskapet. Stora ideologiska skillnader syns dock i stödet, där de som står klart till höger inledde medlemskapet med ett starkt stöd, medan mätningar de senaste åren visar ett något minskande stöd i denna grupp. De till vänster har däremot blivit betydligt mer positiva till EU. Utvecklingen speglar en förändring som syns i flertalet EU-länder, där de partier som är på högerkanten nu i hög grad samlar de delar av befolkningen som är kritiska till EU. Det faktum att de två nya blocken i svensk politik nu inne- fattar de två partier som är mest kritiska till EU i Sverige (Vänsterpartiet respektive Sverigedemokraterna) väcker frågor om hur de potentiella regeringskonstellationerna ska fatta beslut kring EU-frågor. Troligt är att det även i framtiden krävs samarbeten över blockgränserna för att nå majoriteter inom detta område.
|
|
| 6. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Länge leve monarkin?
- 2022
-
Ingår i: Du sköra nya värld. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789189673526 ; , s. 179-192
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Är det rimligt att i ett demokratiskt samhälle ha ett statschefsämbete där tillsättningen sker genom arv och inte genom allmänna val? Beaktat resultaten i det här kapitel om allmänhetens inställning till monarkin och förtroende för kungahuset, förefaller svaret vara ja. Det är en majoritet av de svarande i 2021 års nationella SOM-undersökning som anser att den svenska monarkin ska bevaras. Stödet är som störst bland äldre, personer som identifierar sig som höger, sympatisörer till Kristdemokraterna, Modera- terna och Centerpartiet samt bland personer som är mycket nöjda mer hur demokratin fungerar i Sverige. När det gäller förtroendet för hur kungahuset sköter sitt arbete, har en nedgång i andelen förtroendefulla kunnat ses på lång sikt. På kortare sikt har dock kungahusets förtroendekapital legat på en stabil nivå. Samma samhällsgrupper som stödjer monarkin, har ger också uttryck för störst förtroende för kungahuset.
|
|
| 7. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Stärkt förtroende för sjukvården, journalister och riksdagens politiker
- 2022
-
Ingår i: Du sköra nya värld. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789189673526 ; , s. 45-59
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I fokus för det här kapitlet står frågan om hur allmänhetens förtroende för några olika samhällsinstitutioner och yrkesgrupper ser ut, och hur förtroendet eventuellt har förändrats i samband med att coronapandemin fortsatt hålla sitt grepp om samhället. De aktörer vars förtroendekapital granskas närmare är sjukvården och dess personal, universitet/högskolor och forskare, medieinstitutioner och journalister samt Sveriges riksdag och rikspolitiker. Därtill analyseras förtroendet för den information om coronaviruset som förmedlats av olika aktörer under pandemin. Resultaten visar att svenskarna förtroende är fortsatt stabilt, och i vissa fall har ökat. Sjukvårdspersonalen intar en ohotad förstaposition bland yrkesgrupperna, följt av forskare. Förtroendet för medier och Sveriges riksdag, samt för journalister och politiker, ligger på en jämförelsevis lägre nivå. Dock kan skönjas en viss förtroendeökning för riksdagen, journalister och rikspolitiker. Avseende förtroende för olika aktörers pandemiinfor- mation ligger forskare och Folkhälsomyndigheten i topp, medan information från journalister och politiker når lägre förtroendenivåer. Förtroendet för journalisters information har emellertid ökat mellan 2020 och 2021
|
|
| 8. |
- Bengtsson, Rikard, et al.
(författare)
-
Allmänhetens förtroende för pandemihantering och framtida civil beredskap
- 2022
-
Ingår i: Du sköra nya värld. - Göteborg : SOM-institutet, Göteborgs universitet. - 9789189673526 ; , s. 31-43
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Allmänhetens förtroende för samhällsaktörers hantering av coronapandemin utgör en central frågeställning vad gäller pandemin, särskilt i ljuset av Sveriges jämförbart höga förtroendenivåer i kombination med att den svenska strategin för att hantera krisen inledningsvis avvek från nordiska och europeiska grannländers strategier. I kapitlet analyseras dels allmänhetens förtroende för privata och offentliga samhällsaktörers hantering av coronapandemin, dels hur hanteringen av pandemin inverkar på förtroendet för civil beredskap inför en framtida kris. Resultaten speglar skillnaderna i förtroende mellan olika aktörer, med högt förtroende för central statsförvaltning och regioner, medan förtroendet för andra medborgare, kommuner, EU och privat näringsliv är lägre. Skillnaderna analyseras utifrån kön, ålder, inkomst, hemvist och politisk orientering. Kapitlet innefattar också en jämförelse av data från pandemins första våg (Corona-SOM våren 2020) och tredje våg (SOM 2021) som visar på såväl kontinuitet som förändring i allmänhetens förtroende, i den omedelbara pandemihanteringen och vad gäller beredskapen inför en framtida kris.
|
|
| 9. |
- Demker, Marie, 1960
(författare)
-
Individ eller Nation? Värderingar som förklarar attityd till invandring
- 2022
-
Ingår i: "Du Sköra Nya Värld" Ulrika Andersson, Henrik Oscarsson, Björn Rönnerstrand & Nora Theorin (red) Du sköra nya värld. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. - Göteborg : Göteborgs Universitet. - 0284-4788. - 9789189673526
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 10. |
- Duus-Otterström, Göran, 1978, et al.
(författare)
-
Att mota Olle på andra sidan grind – svenskarnas uppfattningar om klimatanpassningsåtgärder
- 2022
-
Ingår i: Du sköra nya värld. SOM-undersökningen 2021. SOM-rapport nr 81, 243–261. - Göteborg : SOM-Institutet, Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673526
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I takt med att klimatförändringarna förvärras blir klimatanpassning allt viktigare. I detta kapitel tittar vi närmare på svenska folkets syn på frågor som rör klimatanpassningsåtgärder, det vill säga åtgärder som syftar till att göra klimatförändringarna mindre skadliga. Vi använder oss av två frågebatterier från 2021 års nationella SOMundersökning för att undersöka: 1) var svenskarna anser att offentliga medel bör satsas för att anpassa samhällen till ett förändrat klimat och 2) vem man anser bör bära huvudansvaret för dylika satsningar. Resultaten visar att det finns ett brett stöd bland de svarande för att staten ska bekosta klimatanpassningsåtgärder i Sverige såväl som i sårbara eller fattiga länder. Det finns även ett brett stöd för att det internationella ansvaret att betala för klimatanpassning främst bör falla på stora utsläpparländer, särskilt de som släpper ut mycket växthusgaser i nuläget.
|
|
