| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ask, Anna, et al.
(författare)
-
Studenters uppmärksamhet under föreläsningar
- 2009
-
Ingår i: Proceedings utvecklingskonferens 09 Lunds Universitet. - 9789197797429 ; , s. 112-120
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Föreläsningar är vanlig undervisningsform på Lunds Tekniska Högskola (LTH). Deras stora fördel är att information överförs ekonomiskt och effektivt till många studenter samtidigt men de har även sina begränsningar. Kritiker menar att information överförs till passivt mottagande studenter och att bristande uppmärksamhet och engagemang hos studenterna begränsar mängden kunskap som faktiskt tas emot. En intervju- och litteraturstudie har genomförts för att dels inventera vilka metoder som finns för att hålla studenternas uppmärksamhet uppe och dels vilka som tillämpas av föreläsare vid LTH. Variation och olika former av aktivering framstår såväl i litteraturen som i intervjuerna som viktiga metoder. I artikeln presenteras även inspiration kring hur man kan använda variation, och andra aktiviteter för att engagera och aktivera studenterna samt hur man kan strukturera en föreläsning. De flesta av de intervjuade föreläsarna uppger att de utvecklat sina strategier genom erfarenhet medan knappt hälften nämner pedagogiska kurser.
|
|
| 4. |
- Aulin, Radhlinah, et al.
(författare)
-
Att inspirera till akedemisk hederlighet i högre utbildning - lärarens roll
- 2009
-
Ingår i: Proceedings utvecklingskonferens 09 Lunds Universitet. - 9789197797429 ; , s. 138-138
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Universitet har vanligen utvecklat etiska riktlinjer för undervisning, men dessa fokuserar ofta på att avskräcka från oärlighet genom upptäckt och bestraffning i stället för att uppmuntra till ett fruktbart beteende. Universitet, fakulteter, institutioner och lärare har ett stort ansvar för att sprida kunskap om akademisk hederlighet till sina studenter. En internetbaserad enkätundersökning genomfördes bland lärare på tre olika program på LTH (Ekosystemteknik(W), Elektroteknik(E) respektive Industridesign(ID)) för att undersöka när och hur lärarna förmedlar kunskaper kring akademisk hederlighet till studenterna samt hur lärarna anser att studenterna bör få träning i att utveckla akademisk hederlighet jämfört med hur studenterna faktiskt tränas i det. Enkäten skickades ut till 65 lärare och svarsfrekvensen var 71%, 47% och 40% för W-, ID- respektive E-programmet. Undersökningen visar en tydlig skillnad mellan de olika programmen. På W- och ID-programmen tar ca 40% av de svarande lärarna upp akademisk hederlighet vid kursintroduktionen, medan endast ca 10% på E-programmet gör det. På W-programmet behandlar 80% av lärarna ämnet i samband med att de introducerar övningar och uppgifter, medan motsvarande siffra för de andra programmen är endast ca 40%. W-lärarna utmärker sig också genom att en betydligt större andel påminner studenterna om vikten av akademisk hederlighet mer än en gång under kursen. Många av lärarna anser att det vore bra om akademisk hederlighet gjordes till ett obligatoriskt element i programmet men samtidigt är det bara ett fåtal lärare som identifierar att studenterna får träning i akademisk hederlighet på detta sätt. I de fria kommentarerna tar en lärare upp vikten av en tydlig progression i kunskaperna om skrivande och referenshantering under programmets gång. Undersökningen pekar på att det finns betydande skillnader i hur frågeställningar kring akademisk hederlighet hanteras inom olika program och därmed behov av åtgärder för en ökad gemensam förståelse av vad akademisk hederlighet innebär samt entydig kunskapsförmedlingen till studenterna.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
