| 1. |
- Holmgren, Dag, et al.
(författare)
-
Design i Småland
- 2010
-
Ingår i: Gnosjöandan i ny riktning. - Jönköping : EIDI. - 9789197919319 ; , s. 57-80
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kapitlet behandlar designbegreppet ur flera perspektiv. Inledningsvis diskuteras och betonas betydelsen av att olika aktörer reflekterar över och förhåller sig till design. Industridesign beskrivs därefter som resurs och omistlig process i skapande och uttryck av enskilda produkters identitet. I Småland pågår ett stort antal verksamheter relaterade till design. Flera större insatser sker, som t.ex. projektet ”Designregion Småland”, samarbetet inom ”Möbelriket”, det sedan länge etablerade ”Glasriket” samt nytillskottet Design- och konstcentrum ”Vandalorum”. Samtidigt genomförs ett flertal komplet-terande, men inte mindre viktiga, aktiviteter i syfte att bl.a. öka besöksnäringens koppling till design i Gnosjöregionen och Småland (se de initiativ som tagits i t.ex. Värnamo kommun kring ”Designers Saturday”). Ytterligare ett exempel på en aktivitet som kontinuerligt bidrar till att belysa betydelsen av design, och som samtidigt förankrar begreppet i Småland är de utbildningar som sker, i de flesta fall i nära samverkan med näringslivet. Design har således redan en nära koppling till Småland, dess innevånare och näringsliv, men det är viktigt att utveckla och förvalta ett förhållningssätt till begreppet i området för att vi skall kunna dra nytta av rent ekonomiska, såväl som en rad ”mjuka” fördelar som är förknippade med design.
|
|
| 2. |
- Johannisson, Bengt, et al.
(författare)
-
Reflektioner kring Gnosjöandans entreprenörskap
- 2010
-
Ingår i: Gnosjöandan i ny riktning – design, upplevelser, kulturarv. Forskning för nya näringar. - 1654-8299. - 9789197919319 ; 2, s. 15-30
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 3. |
- Pesämaa, Ossi, et al.
(författare)
-
Isabergs väg mot en inbyggd skidbacke : Förnyelse och innovation av turism och friluftsliv
- 2010
-
Ingår i: Gnosjöandan i ny riktning. - Jönköping : EIDI. - 9789197919319 ; , s. 89-106
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Berget Isaberg är den huvudsakliga resursen för stiftelsen Isabergstoppen, som verkar för friluftsliv i Småland. Berget är 309 meter och den geografiska placeringen är Hestra i Gislaveds kommun vid ån Nissan och intill väg 26 (även kallad Nissastigen). Vägen förbinder Jönköping med Halmstad. Vid foten av berget ansluter väg 26 även mot kommunerna Gnosjö och Värnamo. Vägen ger på så sätt en god tillgänglighet till platsen som är välkänd som Isabergstoppen och omfattar Isabergs fritidsanläggning. Fritidsanläggningen har viss sommarturism men är mest omtalad som Sydsveriges ledande skidanläggning. Hit kommer cirka 400'000 besökare årligen. Merparten av dem kommer under skidsäsongen. Liksom många andra skidanläggningar har Isaberg fått allt svårare att utlova tillräckliga mängder snö för ditresta turister. Detta trots att betydande invest-eringar gjorts i system av snökanoner. Det finns därför långtgående planer för att bygga in delar av berget, vilket skulle dels öka tillförlitligheten av snö under vintersäsongen och även förlänga säsongen till att bli helårsbaserad. En inbyggd anläggning skulle öka attraktiviteten och enligt uppskattningar locka uppemot 700'000 besökare årligen. En inbyggd anläggning skulle även öka möjligheten att kombinera golf, spa, fiske och skidåkning. Men en inbyggd anläggning betyder även att en era av att helt profilera sig med att nyttja naturliga förutsättningar bryts till förmån för en delvis skapad anläggning.
|
|
| 4. |
- Rylander, David, et al.
(författare)
-
En bro mellan industriella traditioner och upplevelseekonomi
- 2010
-
Ingår i: Gnosjöandan i ny riktning. - Jönköping : EIDI. - 9789197919319 ; , s. 115-121
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I takt med att konsumtionsmönstren byter skepnad från det materiella till det upplevda måste Gnosjöregionen förhålla sig aktivt till den framväxande nya ekonomin. Via serviceekonomin har många platser redan lämnat den industriella eran. Några har rentav förts in i en upplevelseekonomi med design, upplevelser och kulturarv som drivkrafter och informations- och kommunikationsteknik som kombinatorisk ingrediens. Hittills har visioner och program gällt den egna orten och den egna kommunen. Tiden är mogen för att en gemensam vision för Gnosjöregionen tas fram. Hur vill vi som bor och verkar här forma vår framtid? Med tiden kan en genomtänkt glokaliseringsstrategi utformas där regionen ses som en helhet och orternas identiteter bejakas som en sammanhängande mosaik i relation till den större globala samhörighet som i vår tid blivit så påtaglig. En utmaning är att använda det lokala entreprenörskapet med sin klurighet och sociala kitt för att förnya näringslivet så att det också i högre utsträckning förmår att innovera vid sidan av att kreativt imitera och legotillverka. Satsningar i tillväxtområden som nyskapande design, engagerande upplevelser, identitetsstärkande kulturarv, miljöteknik och förnyelsebar energi kan visa sig vara strategiska och avgörande inför framtiden. Den kunskap och kompetens som ackumulerats hos industriföretagen är betydande och upplevelseföretag har en del att lära av industriföretag om deras nätverkskultur, produktion och marknadsföring. Omvänt finns kompetens inom upplevelsenäringen som industriföretagen kan använda sig av i skapandet av nya kunderbjudanden. Genom ömse-sidig kompetensutveckling öppnas vägen för djupgående lärprocesser som främjar framväxten av ny affärsverksamhet. På så sätt kan en bro slås mellan industriella traditioner och upplevelseekonomi.
|
|
| 5. |
- Rylander, David
(författare)
-
Gnosjöandan och framtidens näringar
- 2010
-
Ingår i: Gnosjöandan i ny riktning. - Jönköping : EIDI. - 9789197919319 ; , s. 107-114
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- För att motverka ett stort beroende av tillverkningsindustri behöver entreprenörskapet utvecklas i riktning mot nya näringar. Relationen mellan Gnosjöandans entreprenörskap och framtidens näringar kan bli fruktbar genom ett visionärt arbete bland entreprenörer, politiker, föreningsliv och stödstruktur. På så sätt läggs framtiden i de egna händerna i en gemensam ansträngning för kollektivt lärande. Den förändring som innebär att turism och upplevelseindustri vunnit större acceptans och betydelse är ett steg i denna riktning. För att sprida riskerna och öka motståndskraften mot konjunktursvängningar och även ta egna visionära steg och ställningstaganden för framtiden kan näringslivsbolagen verka för nya samarbeten och klusterbildningar. Många av tillverkningsföretagen är idag i stor utsträckning under-leverantörer till fordonsindustrin, vilket på ett smärtsamt vis visat sig vid lågkonjunkturer. Nyskapande design, engagerande upplevelser och identitetsstärkande kulturarv är näringsområden under stark utveckling globalt och deras betydelse inom tillverkning, byggnation, turism och besöksnäring ser inte ut att avta utan fortsätta öka. Miljöteknik och förnyelsebar energi är näringsområden som under de senaste decennierna ökat i betydelse globalt då de är nödvändiga för att minska koldioxidutsläppen och nå klimatmålen. Uppslutningen kring klimatmålen och världsopinionens krav på cleantech är starka incitament för tillväxt hos de företag som utvecklar, tillverkar utrustning och tillhandahåller tjänster på detta område. I Gnosjöregionens näringsliv finns viss kompetens inom dessa tillväxt-områden. Nya samarbeten kan skapas med företag inom miljöteknik och förnyelsebar energi i geografiskt näraliggande Halland och Kronoberg. Detta skulle även kunna bli teman inom det samarbete som sker inom Entreprenörsregionen som omfattar 11 kommuner i Halland, Småland och Västra Götaland.
|
|
| 6. |
- Rylander, David, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2010
-
Ingår i: Gnosjöandan i ny riktning. - Jönköping : EIDI. - 9789197919319 ; , s. 7-10
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I denna bok förmedlar forskare, företagare, samhällsutvecklare och turismsamordnare insikter i den kreativa entreprenöriella processen kopplad till lärande och regional utveckling. Den gemensamma tråden i bokens kapitel är frågan hur vi kan möta de utmaningar vi ställs inför till följd av förändrade konkurrensvillkor och att en ny ekonomi etableras där kreativitet, kunskap och upplevelser blir allt viktigare. För att motverka ett riskfyllt ensidigt beroende av tillverkningsindustri behöver entreprenörskapet utvecklas i riktning mot nya näringar. Men klarar det lokala entreprenörskapet – den mytomspunna Gnosjöandan – av att omfatta för regionen nya näringar? Vilka blir framtidens näringar och hur kan entreprenörskapet utvecklas för att bäst ta till vara möjligheterna att förena både legotillverkning, kreativ imitation och innovering av produkter och tjänster?
|
|
