| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
-
Folkviljans förverkligare
- 2022
-
Ingår i: Folkviljans förverkligare. - Göteborgs universitet : Statsvetenskapliga institutionen. - 9789198440300 ; , s. 7-22
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Hagevi, Magnus, 1965-
(författare)
-
Religiösa representanter i riksdagen
- 2022. - 1
-
Ingår i: Folkviljans förverkligare. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789198440300 ; , s. 57-81
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie blottar en paradox: Religiösa frågor blir allt vanligare i riksdagens beslutsprocess samtidigt som religionsutövningen i form av gudstjänstbesök tappar mark bland riksdagsledamöterna. Ändå förblir sambandet mellan denna religionsutövning och parti stabilt och är fortfarande betydligt starkare bland riksdagsledamöterna än bland de väljare som röstat in dem.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Johansson, Christian, 1985, et al.
(författare)
-
Politiska karteller och Sverigedemokraternas framgång
- 2022
-
Ingår i: Folkviljans förverkligare. - 9789198440300 ; , s. 117-133
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverigedemokraterna har, i likhet med andra populistiska partier i Europa, vuxit kraftigt i de senaste valen. En trolig förklaring till denna uppgång kan finnas i att Sverigedemokraterna har erbjudit en migrationskritisk politik som varit populär bland väljarna, men som inget etablerat parti erbjudit. Anledningen till att de etablerade partierna inte har erbjudit denna migrationskritiska politik är att de har haft en implicit kartell i migrationsfrågan. Därmed har de valt att inte anpassa sig till väljarnas åsikter, då de själva inte instämmer med vad väljarna vill i denna fråga. Till skillnad från klassiska vänster-högerfrågor så som storleken på offentlig sektor hade därmed väljarna inget etablerat parti som erbjöd en annan politisk inriktning. Denna kartell blev ohållbar i takt med att Sverigedemokraterna har vuxit i storlek, och från och med riksdagsvalet 2018 har väljare och politiker ungefär samma åsikt rörande mottagande av flyktingar. Vi beskriver denna teori och testar den med data från Riksdagsundersökningen för politiker och från SOM-institutet för väljare. I takt med att politikerna har ändrat åsikt är det troligt att politikerna kommer att konkurrera i migrationsfrågan på samma öppna vis som i vänster-högerfrågor.
|
|
| 7. |
- Karlsson, David, 1974
(författare)
-
Lokalisering av offentlig service - ideologi och egenintresse
- 2022
-
Ingår i: Kapitel i Patrik Öhberg, Henrik Oscarsson och Jakob Ahlbom (Red) "Folkviljans förverkligare".. - Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen : Göteborgs universitet. - 9789198440300 ; , s. 169-187
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Frågan om lokalisering av offentlig service är svår och kontroversiell. Orsaken är att den innehåller en avvägning mellan att, å ena sidan, bedriva verksamhet som är kostnadseffektiv och av hög kvalitet och, å andra sidan, säkra att servicen är tillgänglig för alla oavsett var de bor. Problemet är att effektivitet kan vara svårt att uppnå när verksamheten är decentraliserad till många små, utspridda serviceenheter. I detta kapitel studeras hur svenska politiker i riksdag, region och kommun ser på frågan om lokalisering av offentlig service. Resultaten visar att politikernas åsikter till viss del formas både av ideologiska principer och av egenintresse kopplade till var de bor. Partisystemet förmår i viss grad fånga åsiktsskillnaderna men inte i lika hög grad som för andra ideologiska dimensioner. Påfallande är att åsiktsmönstren bland politiker på samtliga politiska nivåer påminner starkt om varandra, både totalt sett och inom partierna.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
