| 1. |
- Sundström, Göran, 1967-
(författare)
-
Att ta sig bortom New Public Management : en historisk-institutionell analys av fallet Sverige
- 2022
-
Ingår i: Förvaltning och rättssäkerhet i Norden. - Helsingfors : Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS). - 9789515835581 ; , s. 227-250
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Under senare år har den New Public Management-orienterade förvaltningspolitik som under lång tid dominerat reformarbetet i svensk offentlig förvaltning kommit att kritiseras allt mer. Kritiken har föranlett den nuvarande röd-gröna regeringen att efterlysa nya styrmodeller ”som går bortom NPM”. Det har talats om en ”brytningstid”. Men trots att denna satsning har pågått sedan 2014 har alternativa idéer och synsätt till NPM haft svårt att göra sig gällande i praktiken. Pratet om nya styrformer och alternativa sätt att organisera förvaltningen har inte åtföljts av några beslut om konkreta åtgärder som tydligt bryter med NPM-paradigmet. I stället har det mesta förblivit vid det gamla, med ett fortsatt begränsat utrymmet för kritisk reflektion kring etablerade styrmodeller, djuplärande och nytänkande. Hur kommer det sig?I detta kapitel diskuteras denna fråga utifrån ett historisk-institutionellt perspektiv. Med Sverige som fall argumenteras det för att den iakttagna trögheten, och oförmågan att tänka nytt, i hög grad kan förklaras av det sätt på vilket förvaltningspolitiken har organiserats, där olika NPM-inriktade idéer både har sprungit fram ur och genererat olika organisatoriska arrangemang i form av särskilda myndigheter, enheter, funktioner, regleringar och språkbruk som fungerat som starka idébärare för NPM. De olika arrangemangen har understött både marknadiseringen och företagiseringen av staten.Kapitlets huvudsakliga budskap är att NPM-idéerna är djupt inorganiserade i den svenska staten och att denna organisering ger de aktörer som arbetar med och förespråkar dessa idéer en stark maktposition. För att nya idéer om styrning och organisering ska kunna växa fram och genomföras på ett ändamålsenligt sätt krävs det en medveten och genomtänkt organisering från regeringens sida.
|
|
| 2. |
- Wenander, Henrik, et al.
(författare)
-
Förvaltningsorgan under parlamenten i Norden
- 2022
-
Ingår i: Förvaltning och rättssäkerhet i Norden : Utveckling, utmaningar och framtidsutsikter - Utveckling, utmaningar och framtidsutsikter. - 9789515835581 - 9789198548792 - 9789515835666 - 9789515835673 ; :864, s. 35-62
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In a Western European system based on a traditional separation of powers, public administration is as a rule organised under the Government (or Cabinet), as part of the Executive. In addition to this kind of state authorities, the Nordic countries feature a number of administrative bodies attached to the Parliaments. This category includes Parliamentary Ombudsmen, National Banks, and National Audit Authorities, as well as a number of other state organs. These bodies could either be formally organised as administrative bodies under the Parliament, or organised in some other legal form, but with the members of the body appointed by the Parliament. The chapter investigates the position and tasks of such parliamentary administrative bodies in the Nordic countries in relation to the different national traditions concerning constitutional separation of powers. It discusses arguments for and against organising parts of public administration in this way. Furthermore, it highlights legal problems concerning steering, accountability, and judicial control in relation to such parliamentary administrative organs. The study indicates that the views on organising administrative authorities attached to the parliaments differ between the East-Nordic and West-Nordic constitutional systems, as identified in previous comparative legal research. The Eastern constitutional systems (in Finland and Sweden) seemingly do not find public administration organised under the Riksdag problematic, and especially Sweden has a number of boards organised under the Riksdag. Contrastingly, the Western systems of Denmark, Iceland, and Norway adhere more strictly to a tripartite separation of powers. Still, Denmark displays a certain openness to letting the Folketing appoint members in boards and other organs. There are no signs that the use of administrative bodies attached to the Parliaments has created problems concerning legal certainty and judicial protection, transparency, or other rule of law aspects. The common feature for this kind of parliamentary administrative bodies is that they constitute democratically legitimate, but at the same time independent public bodies.
|
|
