| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Klassgränser, kulturblandning och nya läsarter: estetik, didaktik och ideologi i svensk arbetarlitteratur c:a 1910
- 2008
-
Ingår i: Gränser i nordisk litteratur/ Borders in Nordic Literature. IASS XXVI 2006. Red. Heidi Grönstrand & Ulrika Gustafsson- Åbo: Åbo Akademis förlag, 2008. - Åbo Akademis förlag. - 9789517654180 ; , s. 93-102
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln diskuterar hur det tidiga 1900-talets svenska arbetarlitteratur deltar i omförhandlingen av politiska och kulturella gränser genom att bryta upp rågången mellan estetik, didaktik och ideologi. Det tidiga 1900-talet innebar i västvärlden kulmen på en rad omvälvande förändrings-processer, som hörde med till moderniseringen: industrialisering, urbanisering, proletarisering, sekularisering, demokratisering, massmedialisering. I dess spår följde politiska omvälvningar som första världskriget, ryska revolutionen och arbetaruppror i flera länder. Samtidigt som klassmotsättningarna skärptes fördes också en kamp för demokrati i allmänhet och rösträtt i synnerhet. I Norden var detta också folkrörelsernas mest intensiva period, då den äldre religiösa väckelsen får sällskap av sekulära varianter som nykterhetsrörelse och arbetarrörelse, men också hembygdsrörelse, ungdomsrörelse och inte minst bildningsrörelser av olika slag. Folkets breda lager kom på fötter och skapade inom folkrörelserna egna plattformar med funktionen av motoffentligheter till den etablerade politiska och kulturella offentligheten. Folkrörelseägda tidningar och förlag rekryterade författare inifrån de egna leden och spred nya typer av såväl sakprosa och agitationstexter som skönlitteratur. Den interna bildningsverksamheten stärktes genom rörelseägda folkhögskolor, som också blev en viktig faktor i ståndscirkulationen och den s.k. demokratiseringen av parnassen. Varje folkrörelse hade sin speciella profil, avgränsad från varje annan, men i praktiken var överströmningen mellan dem stor: medlemskap i en organisation uteslöt inte medlemskap i en annan. Detta nätverk av rörelser grundades på en ökad differentiering som samtidigt medförde kulturblandning. Det betydde t.ex. att den sekulära arbetarrörelsen kunde kritisera kyrkan och den officiella kristendomen, samtidigt som den organiserades efter väckelserörelsens religiösa mönster (med exempelvis »predikan» och »salmer» på mötesprogrammen) och rekryterade troende medlemmar från väckelsen. Allt detta skedde samtidigt som en massmarknad för kommersiella dagstidningar och populärlitteratur utvecklades, och den internationella modernismen började göra sig gällande också i Norden. I den nya litteratur som skapades i folkrörelsernas hägn korsades därför skilda tendenser: inflytande från folkligt arv, folkhögskolebildning, kanoniserad höglitteratur, kommersiell populärlitteratur och samtida experimentlitteratur blandades och omfunktionerades för uppbyggliga politiska eller religiösa syften. Denna nya typ av författare byggde samman vanligtvis åtskilda storheter som estetik, didaktik och ideologi, samtidigt som de flyttade gränserna mellan såväl högt och lågt som konstlitteratur och brukslitteratur. Denna pragmatiska orientering medförde också ett speciellt begrundande sätt att läsa, som även påverkade sättet att skriva. Detta var ett arv från väckelsen som vidarefördes inte minst i arbetarrörelsen. Den proletära texten blev därmed ett vanskligt konststycke inriktat på iscensättning på gränsen mellan skrivande och läsande. I artikeln diskuteras hur en sådan begrundande läsart förbereds i texten och hur den läsarten förhåller sig till ungmodernistiska föreställningar om litteraritet baserad på främmandegöring och desautomatisering. Som åskådningsexempel används texter av arbetarförfattaren Maria Sandel (debut 1908).
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Johansson, Lars-Erik
(författare)
-
Skönlitteraturen i språkhistorien
- 2008
-
Ingår i: Gränser i nordisk litteratur. - Åbo : Åbo Akademis Förlag. - 9789517654180 ; , s. 265-272
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Möller, Daniel, et al.
(författare)
-
Blomman på graven : om gränserna mellan livet och döden
- 2008
-
Ingår i: Gränser i nordisk litteratur : Borders in Nordic literature : IASS XXVI 2006. Vol. 2 - Borders in Nordic literature : IASS XXVI 2006. Vol. 2. - 9789517654203 - 9789517654197 ; 2, s. 509-520
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
