| 1. |
- Andersson, Johan Vium
(författare)
-
Undifferenced GPS for Deformation Monitoring
- 2006
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis contains the development of a deformation monitoring software based on undifferenced GPS observations. Software like this can be used in alarm systems placed in areas where the earth is unstable. Systems like this can be used in areas where people are in risk of getting hurt, like in earthquake zones or in land slide areas, but they can also be useful when monitoring the movements in buildings, bridges and other artefacts. The main hypotheses that are tested are whether it is possible to detect deformations with undifferenced observations and if it is possible to reach the same accuracy in this mode as when working in a traditional mode where the observations are differenced. The development of a deformation monitoring software based on undifferenced GPS observations is presented. A complete mathematical model is given as well as implementation details. The software is developed in Matlab together with a GPS observation simulator. The simulator is mainly used for debugging purposes. The developed software is tested with both simulated and real observations. Results from tests with simulated observations show that it is possible to detect deformations in the order of a few millimetres with the software. Calculations with real observations give the same results. Further, the result from calculations in static mode indicates that the commercial software and the undifferenced software diverge a few millimetres, which probably depends on different implementations of the tropospheric corrections. In kinematic mode the standard deviation is about 1 millimetre larger in the undifferenced mode than in the double differenced mode. An initial test with different observation weighting procedures indicates that there is a lot of potential to improve the result by applying correct weights to the observations. This is one of the aims in the future work within this project. This thesis are sponsored by the Swedish Research Council for Enviroment, Agricultural Sciences and Spatial Planning, FORMAS within the framework “Monitoring of construction and detection of movements by GPS ref no. 2002-1257"
|
|
| 2. |
- Forsberg, Magnus, et al.
(författare)
-
RAPPORT GEODATARÅDETS HANDLINGSPLAN 2020 : Aktivitet – 4i, Långsiktig kompetensförsörjning inom geodataområdet
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den nationella geodatastrategin som gäller för åren 2016–2020 återfinns målet ”Samverkan är välutvecklad” (mål nummer 4). Inom ramen för detta mål ingår en aktivitet (4i) som syftar till att säkerställa den långsiktiga kompetensförsörjningen inom geodataområdet. För att arbeta med frågan tillsattes en arbetsgrupp med representanter från Lantmäteriet och ett antal lärosäten. I denna rapport redovisas resultatet av den tillsatta arbetsgruppens undersökningar. Arbetet är i första hand inriktat på att hitta en väg framåt som kan leda till att kompetensen inom geodataområdet långsiktigt kan säkerställas och utvecklas. I uppdraget ingår även en internationell utblick. Denna har avgränsats till att avse våra nordiska grannländer, dvs. Norge, Finland, Danmark samt Nederländerna och Österrike. Geodataområdet har avgränsats till att omfatta följande områden:Geodesi Tekniska aspekter av geografiska informationssystem (GIS) och geografisk informationsteknologi (GIT)FjärranalysFotogrammetri inklusive laserskanningTekniskt lantmäteriMånga av slutsatserna från äldre rapporter och utredningar gäller fortfarande. Flera initiativ har genomförts för att komma till rätta med de identifierade problemen: samarbeten i olika forum, kostnadsfri tillgång till geodata för universitet och högskolor (via FUK-avtal), en förbättrad infrastruktur för geodata (genom forskning och regeringsuppdrag) samt utbildningssatsningar i tidig ålder (Geoskolan). Geodatarådets tidigare initiativ för att driva kompetensfrågorna i enlighet med 2012 års geodatastrategi har inte följts upp med motsvarande nya satsningar mellan åren 2016 till 2019.Det finns ett stort utbud av utbildningar inom geodataområdet utspridda på olika platser i Sverige. Kompetensförsörjningen inom geodataområdet är beroende av tillgången på välfungerande forskningsmiljöer. Goda forskningsmiljöer knyter till sig värdefulla resurser, exempelvis professorer, forskare, postdocs och doktorander. Förutom att bidra med kunskap och allokera ekonomiska resurser till forskning, förbättras lärosätenas möjligheter att kunna bedriva en attraktiv utbildning. Många gånger är en professur en nödvändighet för att åstadkomma den önskvärda forsknings- och utbildningsmiljön. Trots att flertalet utbildningsvarianter finns valbara vid ett antal lärosäten tycks tillgången på kompetens inte motsvara marknadens behov. Särskilt kritiskt tycks situationen vara för kompetenstillgången inom ämnesområdet fotogrammetri, där det idag inte finns någon profe-ssur i Sverige.Vid de tekniska högskolorna i Stockholm och Lund är söktrycket för de granskade utbildningarna gott, men få studenter väljer en inriktning mot geodata längre fram. Ämnesområdet geodata är relativt litet i förhållande till andra teknikområden och det finns en konkurrens mellan lärosätena. Detta har gjort ämnesområdet fragmentiserat med följden att inget lärosäte för närvarande tillhandahåller en komplett utbildnings- och forskningsmiljö. Det finns ett nationellt behov av en högkvalitativ masterutbildning som omfattar kärnämnena geodesi, fotogrammetri och geoinformatik. Om Sverige lyckas med att skapa en komplett masterutbildning som stöds av vitala forskargrupper bör det locka fler studenter till fortsätt utbildning, både på master- och forskarnivå. Forskningsverksamheten har flera viktiga funktioner i samhället. God forskning bidrar till att värna om Sveriges ställning som kunskapsnation och ger förutsättningar för vilken industri som etableras och stannar i landet. Aktiva forskargrupper bidrar till att skapa kompetensnätverk och får en särskild betydelse vid utbildningen av doktorander, lärare och studenter som sedan kan förse samhället med nödvändig expertkompetens. De ansträngningar som har gjorts för att försöka påverka forskningsfinansiärerna att prioritera geodataområdet har hittills varit fruktlösa. Medel får sökas inom ramen för andra forskningsprojekt. En långsiktig finansiell försörjning är en förutsättning för att forskning ska kunna bedrivas uthålligt och hålla en hög kvalitet. I Sverige finns det ingen utsedd huvudfinansiär för forskning inom geodataområdet, något som uppmärksammades redan i Geodatarådets utredning från 2008. Situationen ser likadan ut i dag, tillgången på forskningsmedel är bristfällig och det saknas en långsiktig forskningsförsörjning. I denna rapport presenteras en handlingsplan för att säkerställa den fram-tida kompetensuppbyggnaden inom geodataområdet. Arbetet bör initieras och följas upp av Geodatarådet samt utgöra en grund för inspel till kommande forskningsproposition (närmast år 2025) och dialog med berörda departement. Tre av de föreslagna aktiviteterna återges nedan:Arbeta för att skapa minst en komplett utbildnings- och forskningsmiljö som kan fungera som kompetenscentrum, och som inkluderar ämnesområdena geodesi, fotogrammetri (inklusive laserskanning) samt geoinformatik.Bilda en marknadsföringsgrupp med representanter från Geodatarådets medlemmar samt lärosäten och branschföretag som tillsammans arbetar fram en gemensam handlingsplan med aktivi-teter och kampanjer för att öka söktrycket till utbildningar med inriktning mot geodata.Ge Lantmäteriet ett forskningsfinansierande uppdrag. Formerna för ett sådant uppdrag behöver utredas närmare med andra forsknings-finansierande myndigheter som förebild. Denna lösning kräver ändringar i Lantmäteriets instruktion samt ett höjt ramanslag vilket måste tas med i beräkning vid ärendets beredning.
|
|
| 3. |
- Paasch, Jesper M., Tekn. dr, 1962-, et al.
(författare)
-
Var finns utbildningarna?
- 2019
-
Ingår i: Kart och Bildteknik. - : Kartografiska Sällskapet. - 1651-8705 .- 1651-792X. ; :3, s. 12-13
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Hur ser utbildningssverige ut idag när det gäller de ämnesområden som är relevanta för Kartografiska sällskapet? Detta gavs en kort inblick i artikeln Utbildningsverksamhet inom geodataområdet under det senaste decenniet i senaste numret av Sveriges Kartläggning (2018). Men vad är egentligen “relevanta ämnesområden” idag? Kartografi som ämne är idag endast en liten del av hela det område inom vilket kompetens om geodata är nödvändig. Det är idag betydligt svårare att få överblick över den ökade komplexiteten inom utbildningsområdet. Många ämnesutbildningar använder och studerar idag lägesbunden information och använder sig av geodata-/GIS-/kartografi i undervisningen.Samtidigt har branschorganisationer, myndigheter och politiker identifierat behovet av kompetens för att hantera en digitaliserad samhällsbyggnads- och informationshantering som en av nyckelfaktorerna för framgång. Trots detta var besökstalen låga på sessionerna Utveckling av grundutbildning och Kompetens för framtidens digitala samhällsbyggande under konferensen POSITION för digitalt samhällsbyggande 2030 i mars i år. Dock tog kompetensbehovet upp som centralt i många andra av konferensens presentationer.Tydligt framgår dock att ett av kärnområdena inom digitalisering i samhällsbyggandet är ökad kompetens, t.ex. inom informationshantering, standardisering, datakvalitet, kartografi och visualisering. Detta ställer nya krav på både praktiska och teoretiska/akademiska kunskaper inom geodata och digitalisering i ett bredare perspektiv. Samhällsbyggnadsprocessen är en del av en större helhet som omfattar en rad moment från planering och insamling av geodata och annan data till samhällsbyggnadsprocessen för Infrastruktur, Mark och Byggnader
|
|
