| 1. |
|
|
| 2. |
- Gulz, Agneta, et al.
(författare)
-
Datorspelets mening och potential
- 2009
-
Ingår i: Lärande och IT. - : Carlsson Bokförlag. - 9789173312899 ; , s. 139-150
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad kan man lära sig av att spela datorspel? Den som spelar finner nog frågan tämligen ointressant. För spelaren är vitsen med spelandet inte att lära sig något. Meningsfulla frågor är istället: Vad kan jag göra med det här spelet? Vilka regler har jag att förhålla mig till och hur kan jag hantera dem? Hur kan jag komma vidare i spelet? Hur gör jag för att vinna?Många barn och ungdomar, och även vuxna för den delen, tillbringar idag delar av sin tillvaro med att spela datorspel. För många är datorspelandet också ett stort intresse som upptar många timmar. Uppenbarligen finns det starka drivkrafter som gör att man ägnar sig åt att spela datorspel. Det ligger då nära till hands att fundera både över om spelandet kan ha någon positiv eller negativ effekt på individens utveckling och lärande. För pedagoger blir det också intressant att fundera över om datorspel kan ha någon potential som redskap i undervisningen. Men för att kunna förstå datorspelandets eventuella negativa eller positiva effekter behöver vi först förstå datorspelets speciella struktur och den mening som spelandet har för spelarna själva. För en sådan förståelse kan forskningen ge ett viktigt bidrag.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Magnusson, Petra, 1963-, et al.
(författare)
-
Texts, information and multimodality in the digital age : towards sustained and composite MIL in education
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- For this presentation, we have compiled seven studies from primary to higher education. Thepurpose is to illuminate affordances the digital and multimodal text landscape impose onteachers and students. The Swedish curriculum (revised 2017) aims to strengthen students’digital competences towards understanding effects on society, using and understanding digitaltools and media, applying a critical and responsible approach and solving problems andapplying ideas creatively. This recent curricular revision puts emphasis on work withinteractive texts, texts created in collaboration with others, texts where words, images andsound interact, democracy and public opinion in social media, responsible use of language indigital media, understanding how information can be controlled by underlying algorithms,distinguishing between sources of information and interests behind them, boundary betweenfreedom of expression and social media violations, impact of digitalization on labor market,attitudes and values. Obviously, the technology brings new opportunities to the classroomfostering responsible and equitable access to information and knowledge and with thatrequirements to develop MIL skills to understand information and multimodal texts andnavigate safely in an increasingly complex society. As future citizens, students need to be ableto design texts, read to find and evaluate multimodal information. Consequently, students needinstructions and strategies to develop MIL and relevant digital text competences. How doteachers and students meet these expectations and requirements on MIL?A crucial feature, which has been shown in several studies including ours, displays that bothteachers and students need to develop knowledge of and a language for the phenomena that arecurrently outside what is traditionally covered by the school subjects. Further, teachers needtools attuned to new grading and assessment criteria, in order to support students in evaluatingand interpreting information and designing multimodal texts. Students, in turn, need strategiesand instructions on how to evaluate and interpret information to avoid superficial, misguidedor mechanical processing of information. They need to develop a broad understanding of visual,auditory and other modal representations and develop strategies for navigating and interpretingmultimodal text design. We have also found that teachers, regardless of grade or subject,experience difficulties to relate students’ digital text competences to the knowledgerequirements in curricula that to a large extent emphasize verbal language (i.e. speech andwriting). This may explain some of our results showing that other ways of expressing meaning(i.e. images and sound) tend to be overlooked or downplayed in assessment of students’ texts.Without teachers valuing non-verbal language, students will not access and engage incontemporary media and texts which implies lack of opportunities to develop MIL needed asfuture, critical and engaging citizens. We contend that the competence to design digital texts isthe other side of the coin of evaluating and reading information. We want especially highlightthe value of understanding the multimodal aspects of digital texts for teachers’ and students’critical access, use, and participation in the flow of information as a means to realize rights tofreedom of information and expression.
|
|
| 5. |
- Magnusson, Petra, et al.
(författare)
-
Texts, information and multimodality in the digital age : towards sustained and composite MIL in education
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- For this presentation, we have compiled seven studies from primary to higher education. Thepurpose is to illuminate affordances the digital and multimodal text landscape impose onteachers and students. The Swedish curriculum (revised 2017) aims to strengthen students’digital competences towards understanding effects on society, using and understanding digitaltools and media, applying a critical and responsible approach and solving problems andapplying ideas creatively. This recent curricular revision puts emphasis on work withinteractive texts, texts created in collaboration with others, texts where words, images andsound interact, democracy and public opinion in social media, responsible use of language indigital media, understanding how information can be controlled by underlying algorithms,distinguishing between sources of information and interests behind them, boundary betweenfreedom of expression and social media violations, impact of digitalization on labor market,attitudes and values. Obviously, the technology brings new opportunities to the classroomfostering responsible and equitable access to information and knowledge and with thatrequirements to develop MIL skills to understand information and multimodal texts andnavigate safely in an increasingly complex society. As future citizens, students need to be ableto design texts, read to find and evaluate multimodal information. Consequently, students needinstructions and strategies to develop MIL and relevant digital text competences. How doteachers and students meet these expectations and requirements on MIL?A crucial feature, which has been shown in several studies including ours, displays that bothteachers and students need to develop knowledge of and a language for the phenomena that arecurrently outside what is traditionally covered by the school subjects. Further, teachers needtools attuned to new grading and assessment criteria, in order to support students in evaluatingand interpreting information and designing multimodal texts. Students, in turn, need strategiesand instructions on how to evaluate and interpret information to avoid superficial, misguidedor mechanical processing of information. They need to develop a broad understanding of visual,auditory and other modal representations and develop strategies for navigating and interpretingmultimodal text design. We have also found that teachers, regardless of grade or subject,experience difficulties to relate students’ digital text competences to the knowledgerequirements in curricula that to a large extent emphasize verbal language (i.e. speech andwriting). This may explain some of our results showing that other ways of expressing meaning(i.e. images and sound) tend to be overlooked or downplayed in assessment of students’ texts.Without teachers valuing non-verbal language, students will not access and engage incontemporary media and texts which implies lack of opportunities to develop MIL needed asfuture, critical and engaging citizens. We contend that the competence to design digital texts isthe other side of the coin of evaluating and reading information. We want especially highlightthe value of understanding the multimodal aspects of digital texts for teachers’ and students’critical access, use, and participation in the flow of information as a means to realize rights tofreedom of information and expression.
|
|
| 6. |
- Malmgren, Linnea, et al.
(författare)
-
The complexity of kidney disease and diagnosing it - Cystatin C, selective glomerular hypofiltration syndromes and proteome regulation.
- 2023
-
Ingår i: Journal of Internal Medicine. - : John Wiley & Sons. - 0954-6820 .- 1365-2796. ; 293:3, s. 293-308
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Estimation of kidney function is often part of daily clinical practice, mostly done by using the endogenous GFR-markers creatinine or cystatin C. A recommendation to use both markers in parallel in 2010 has resulted in new knowledge concerning the pathophysiology of kidney disorders by identification of a new set of kidney disorders, selective glomerular hypofiltration syndromes. These syndromes, connected to strong increases in mortality and morbidity, are characterised by a selective reduction in the glomerular filtration of 5-30 kDa molecules, such as cystatin C, compared to the filtration of small molecules < 1kDa dominating the glomerular filtrate e.g., water, urea, creatinine. At least two types of such disorders, shrunken or elongated pore syndrome, are possible according to the pore model for glomerular filtration. Selective glomerular hypofiltration syndromes are prevalent in investigated populations, and patients with these syndromes often display normal measured GFR or creatinine-based GFR-estimates. The syndromes are characterised by proteomic changes promoting the development of atherosclerosis, indicating antibodies and specific receptor-blocking substances as possible new treatment modalities. Presently, the KDIGO guidelines for diagnosing kidney disorders do not recommend cystatin C as a general marker of kidney function and will therefore not allow the identification of a considerable number of patients with selective glomerular hypofiltration syndromes. Furthermore, as cystatin C is uninfluenced by muscle mass, diet or variations in tubular secretion and cystatin C-based GFR-estimation equations do not require controversial race or sex terms, it is obvious that cystatin C should be a part of future KDIGO guidelines.
|
|
| 7. |
- Sofkova Hashemi, Sylvana, et al.
(författare)
-
Digitala textkompetenser och undervisning : en metatolkande syntes av forskningsstudier om texter, information och multimodalitet i skolan
- 2020
-
Ingår i: Trettonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, bildning, utbildning, fortbildning. - Linköping : Forskningsmiljön svenska och de moderna språkens didaktik, institutionen för kultur och samhälle vid Linköpings universitet. - 9789179298449 ; , s. 270-286
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Digital teknik för in nya möjligheter i svenskämnet, som exempelvis multimodala inslag och hypertexter, men ställer också förändrade krav både på elevers läsning, design och utvärdering av texter och lärares undervisning. Förändringar i läroplan och styrdokument tyder på en önskan om att elever ska vara digitalt textkompetenta. Genom en metatolkande ansats har ett urval av aktuell svensk forskning på området reanalyserats. Syftet är att problematisera och synliggöra de möjligheter och utmaningar den digitala tidsåldern ställer på elever och lärare när det gäller att utveckla digitala textkompetenser. Analysen bygger på studier som spänner över grund- och gymnasieskola och behandlar frågor som rör elevers lärprocesser och lärares beredskap till handledning, stöttning och bedömning när elever söker, tolkar, läser, skapar och hanterar digitala, multimodala texter. Analysen indikerar att elever behöver stöd i att värdera och tolka information samt att designa texter multimodalt. Den visar dessutom att lärare är i behov av redskap för att uppfatta och värdera digitala, multimodala textkompetenser. Kursplanerevideringarna avseende digitalisering uppvisar ett tekniskt perspektiv på användning av digitala verktyg snarare än kvalitativa aspekter av elevernas multimodala textarbete. Konsekvensen blir att lärare,oavsett årskurs eller ämne, har svårt att relatera elevers kunskapsproduktioner till kunskapsmålen i kursplanerna. Det pekar i sin tur på ett behov av att utveckla nya sorters kvalitetsindikatorer för bedömning och betygssättning gällande digital multimodal textanvändning. Om lärare och elever har en gemensam förståelse för digitala, multimodala texter, kan det utgöra en grund för att forma mer fokuserade och medvetna samtal om kvalitet i digitalt utformat innehåll.
|
|
| 8. |
- Sofkova Hashemi, Sylvana, 1969-, et al.
(författare)
-
Digitala textkompetenser och undervisning : En metatolkande syntes av forskningsstudier om texter, information och multimodalitet i skolan
- 2018
-
Ingår i: Trettonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. - Linköping : Linköpings universitet. - 9789179298449 ; , s. 270-286
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Digital teknik för in nya möjligheter i svenskämnet, som exempelvis multimodala inslag och hypertexter, men ställer också förändrade krav både på elevers läsning, design och utvärdering av texter och lärares undervisning. Förändringar i läroplan och styrdokument tyder på en önskan om att elever ska vara digitalt textkompetenta. Genom en metatolkande ansats har ett urval av aktuell svensk forskning på området reanalyserats. Syftet är att problematisera och synliggöra de möjligheter och utmaningar den digitala tidsåldern ställer på elever och lärare när det gäller att utveckla digitala textkompetenser. Analysen bygger på studier som spänner över grund- och gymnasieskola och behandlar frågor som rör elevers lärprocesser och lärares beredskap till handledning, stöttning och bedömning när elever söker, tolkar, läser, skapar och hanterar digitala, multimodala texter. Analysen indikerar att elever behöver stöd i att värdera och tolka information samt att designa texter multimodalt. Den visar dessutom att lärare är i behov av redskap för att uppfatta och värdera digitala, multimodala textkompetenser. Kursplanerevideringarna avseende digitalisering uppvisar ett tekniskt perspektiv på användning av digitala verktyg snarare än kvalitativa aspekter av elevernas multimodala textarbete. Konsekvensen blir att lärare,oavsett årskurs eller ämne, har svårt att relatera elevers kunskapsproduktioner till kunskapsmålen i kursplanerna. Det pekar i sin tur på ett behov av att utveckla nya sorters kvalitetsindikatorer för bedömning och betygssättning gällande digital multimodal textanvändning. Om lärare och elever har en gemensam förståelse för digitala, multi-modala texter, kan det utgöra en grund för att forma mer fokuserade och medvetna samtal om kvalitet i digitalt utformat innehåll.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Sofkova Hashemi, Sylvana, 1969, et al.
(författare)
-
Digitala textkompetenser och undervisning. En metatolkande syntes av forskningsstudier om texter, information och multimodalitet i skolan
- 2020
-
Ingår i: Trettonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Bildning, utbildning, fortbildning, Linköping, 22-23 november 2018, s. 270-286. - Linköping : Linköpings universitet. - 1651-9132. - 9789179298449
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Digital teknik för in nya möjligheter i svenskämnet, som exempelvis multimodala inslag och hypertexter, men ställer också förändrade krav både på elevers läsning, design och utvärdering av texter och lärares undervisning. Förändringar i läroplan och styrdokument tyder på en önskan om att elever ska vara digitalt textkompetenta. Genom en metatol- kande ansats har ett urval av aktuell svensk forskning på området reanalyserats. Syftet är att problematisera och synliggöra de möjligheter och utmaningar den digitala tidsåldern ställer på elever och lärare när det gäller att utveckla digitala textkompetenser. Analysen bygger på studier som spänner över grund- och gymnasieskola och behandlar frågor som rör elevers lärprocesser och lärares beredskap till handledning, stöttning och bedömning när elever söker, tolkar, läser, skapar och hanterar digitala, multimodala texter. Analysen indikerar att elever behöver stöd i att värdera och tolka information samt att designa texter multimodalt. Den visar dessutom att lärare är i behov av redskap för att uppfatta och värdera digitala, multimodala textkompetenser. Kursplanerevideringarna avseende digitalisering uppvisar ett tekniskt perspektiv på användning av digitala verktyg snarare än kvalitativa aspekter av elevernas multimodala textarbete. Konsekvensen blir att lärare, oavsett årskurs eller ämne, har svårt att relatera elevers kunskapsproduktioner till kunskapsmålen i kursplanerna. Det pekar i sin tur på ett behov av att utveckla nya sorters kvalitetsindikatorer för bedömning och betygssättning gällande digital multimodal textanvändning. Om lärare och elever har en gemensam förståelse för digitala, multi- modala texter, kan det utgöra en grund för att forma mer fokuserade och medvetna samtal om kvalitet i digitalt utformat innehåll.
|
|
