| 1. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-, et al.
(författare)
-
Villkorat partnerskap : Demokrati och social inkludering i relationer mellan bildningsförbund och föreningar bildade på etnisk grund
- 2010
-
Ingår i: Dansk Sociologi. - 0905-5908. ; 4:21, s. 71-90
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The authors discuss cooperation between immigrant associations and public institutions for adult education in Sweden. They emphasize, on the one hand, a growing importance for social inclusion of activism among immigrant associations and, on the other hand, their stigmatization, and subordinate position. Based on empirical case studies from metropolitan Stockholm, the authors argue that these associations have become more or less institutionalized in terms of new partnerships (between state, municipality and volunteer organizations) and have taken over a number of service functions from the retiring welfare state. Focusing on issues of cooperation in the area of adult education the authors argues that this partnership is unequal. Contextualising a changing institutional system of adult education and its role in social inclusion of migrants they examine problems of partnership both in terms of lack of dialogue and culturally defined hierarchy and in terms of adjustment to market exigency.
|
|
| 2. |
- Ålund, Aleksandra, 1945-, et al.
(författare)
-
Unequal Partnership? : "Immigrant Associations" and Adult Education in Sweden
- 2008
-
Ingår i: International Journal of Sociology. - : Routledge. - 0020-7659 .- 1557-9336. ; 38:2, s. 17-29
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The authors discuss cooperation between immigrant associations and public institutions for adult education in Sweden. They emphasize, on the one hand, the growing importance for social inclusion of activism among immigrant associations, and, on the other hand, their stigmatization and subordinate position. Based on empirical case studies from metropolitan Stockholm, the authors argue that these associations have become more or less institutionalized in terms of new partnerships (between state, municipality, and voluntary organizations) and have taken over a number of service functions from the receding welfare state. Focusing on issues of cooperation in the area of adult education, the authors examine problems of partnership and conclude that partnership is asymmetrical and problematic. Contextualizing a changing institutional system of adult education and its role in the social inclusion of migrants, they characterize these problems in terms of unequal dialogue, a culturally defined hierarchy, and adjustment to market exigencies.
|
|
| 3. |
- Avrahami, Dina, 1949-
(författare)
-
Vi dansar inte på bordet : Lesbiska invandrarkvinnor i Sverige: stigmatisering & stolthet
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna forskning genomfördes under åren 2000–2004. Forskningssammanhanget är både Lesbiska studier och IMER forskning. I avhandlingen studeras livserfarenheter som 21 lesbiska informanter från 15 olika länder, alla invandrare i Sverige, berättar om. Utgångspunkten för forskningen är sexualitet och migration. De övergripande forskningsfrågorna är: Genom vilka processer blir kvinnor medvetna om sin sexuella dragning till kvinnor? Hur ”lär” de sig att leva lesbiskt, samt inom vilket socialt sammanhang sker dessa processer? Forskningsfrågorna belyses genom de livserfarenheter som de 21 lesbiska informanterna berättar om. Analysen görs genom fokusering på det samband och den växelverkan som fi nns mellan lesbiskhet och migration i datamaterialet.Studien är etnografi sk och kvalitativ. Den narrativa metoden används för inhämtning av det empiriska materialet, vilket består av utskrivna intervjuer och anteckningar från deltagande observation. Analysen görs med hjälp av teorier om sociala relationer, heteronormativitet, stigmatisering, aktörskap och migration. Studien visar att informanternas erfarenheter av stigmatisering och marginalisering liknar varandra oavsett i vilket samhälle de växt upp. Marginaliseringen av lesbiska kvinnor hänger till stor del samman med en samhällsstruktur som förtrycker kvinnlig sexualitet. Det är genom komma-ut-processen som den lesbiska kvinnan ”lär” sig att ”vara” lesbisk. Stigmatisering är det sociala sammanhang i vilket den lesbiska kvinnan blir medveten om sin sexuella orientering. Genom sitt aktörskap ändrar den lesbiska kvinnan sin sociala position i marginalen och växer som ett självständigt och stolt lesbiskt subjekt. Detta leder henne till att söka sig till andra homosexuella (kvinnor och män). Känslan av grupptillhörighet baserad på likartade livserfarenheter, som har sin grund i samhällets attityd till deras lesbiskhet är centralt för informanternas liv och avgörande för bygget av ett lesbiskt samhälle, oavsett etnisk och nationell bakgrund. Det lesbiska samhället (och gaysamhället) är internationellt.
|
|
| 4. |
- Baianstovu, Rúna Í, 1961-
(författare)
-
Mångfald som demokratins utmaning : en studie av hur socialtjänsten som välfärdsbyråkrati och moralisk samhällsinstitution förstår och hanterar kulturell mångfald
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation deals with how Swedish society is confronting the democratic challenge of finding ways to integrate individuals and groups with a diversity of cultural and religious beliefs and social practices. The idea that democracy must include all members of society is central in contemporary welfare states. In Sweden this idea is closely related to a concept of social justice and equality. This means that this study deals with aspects of integration processes. Social services are one of the societal institutions that institutionalize the moral conceptions of how life should be lived. Therefore, its function in the integration processes mirrors the ethos of society as a whole. The chief characteristics of a democratic state are that it represents every member of society and that it is transparent, communicative, and reflexive. But this is not easily performed. The State may exercise oppression in the form of forced assimilation through the culturally detached design of law and policy, and with the politics of diversity, minority groups may exert internal oppression of vulnerable elements within the group. This tension expresses a tension that is called the Paradox of Democracy in this thesis. Social workers deal with the paradox while handling society’s moral panic regarding “others’” traditions that are perceived as difficult to comprehend. Therefore, their investigative work is of great importance in a society that aspires to treat all citizens as equals. But the framework for such investigations is narrow and tightly controlled. A qualitative change in the scope of social workers’ ability to work in the service of communicative action within the complex areas discussed in this study could be a step towards broadening and deepening democratic practices. When the public institutions take their clients’ diverse wishes and needs seriously, and treat them as indicators of the actual needs of members of society, the public institutions receive a foundation for reciprocal and communicatively anchored integration work.
|
|
| 5. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-, et al.
(författare)
-
Den nya svenska förortsrörelsen – viljan att höra hemma
- 2018
-
Ingår i: Förortsdrömmar. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789176853542 ; , s. 181-199
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta kapitel kretsar kring just förorten som skådeplats för politiskt motstånd. Särskilt fokus riktas mot framväxten av en förortsrörelse bland förortens unga, en form av gräsrotsmobilisering som kretsar kring rumslig och social orättvisa (Sernhede m.fl. 2016; Ålund 2014b). Denna rörelse uttrycker ett lokalt förankrat, men translokalt förgrenat, motstånd mot den sociala exkludering som drabbar de boende och inte minst de unga i förortsområden runtom i landet (León Rosales & Ålund 2017). I denna organisering åberopar förortens unga sin rätt till hemmahörande på lika villkor. Rörelsen drivs av en stark vilja att höra till, artikulerad i en kamp för hemmastadiggörande. De unga kräver rätten till staden och till Sverige som inkluderande hem.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Hultén, Gunilla, et al.
(författare)
-
Makt, kultur och kontroll över invandrares livsvillkor : Multidimensionella perspektiv på strukturell diskriminering i Sverige
- 2007
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med sitt breda spektrum av perspektiv på diskrimineringens strukturella dimensioner avser denna antologi att bidra till en ökad förståelse av problemets karaktär och ett mer nyanserat samtal om orsaker och möjliga åtgärder emot etnisk ojämlikhet. En analys av så komplexa fenomen som etnisk diskriminering och social exkludering fordrar en mångfald teorier och metoder. I den här antologin finner vi prov på ett flertal olika samhällsvetenskapliga metoder. Ett strukturellt och maktorienterat perspektiv har väglett valet av artiklar om “invandrarproblematiken” och de samhälleliga maktförhållandena och demokratin i Sverige. Särskilda mekanismer som verkar inom samhällets institutioner och kulturella formationer som diskriminerar, exkluderar och omyndigförklarar invandrare har identifierats. Boken består av tre delar. Del I presenterar diskrimineringens kognitiva och diskursiva former, och syftar till att ge en mer generell bild av hur uppfattningar om människors olikheter skapas, normaliseras och legitimeras. Del II visar hur diskrimineringen verkar på en institutionell nivå, och hur maktutövning, beslut och praktiker i olika institutionella kontexter drabbar utsatta invandrade grupper i det svenska samhället. Del III fokuserar på diskriminerande krafter och motkrafter i civilsamhället och på den politiska arenan. Vidare diskuteras vad för slags antidiskriminerande och ”antirasifierande” krafter som finns i samhället och hur de fungerar. Några av antologins centrala slutsatser är:(1) Det är en ganska dyster bild av det mångkulturella Sverige som framträder i de olika artiklarna. Etnisk diskriminering och exkludering är robusta eftersom de består av många ömsesidigt förstärkande mekanismer.(2) Det svenska samhällets respons till invandrarna framstår som en komplex blandning av välvilja, solidariska åsikter och ideal, samt inskränkta, protektionistiska eller till och med xenofobiska ståndpunkter.(3) Det Sverige som träder fram genom antologins analyser är inte genomgående ett samhälle som präglas av exkludering – det finns många positiva krafter och utvecklingar i motstånd till rasism och diskriminering.(4) Däremot finns det en viss tendens för en rasifierad politik att breda ut sig. Goda intentioner räcker inte. Det behövs en systematisk kamp grundad på mänskliga värderingar och kunskap om strukturella mekanismer för att åstadkomma jämlikhet och allas välstånd i ett demokratiskt mångkulturellt samhälle.
|
|
| 10. |
- Jacobson Pettersson, Helene, 1952-
(författare)
-
Socialt medborgarskap och social delaktighet : Lokala upplevelser bland unga kvinnor och män med utländsk bakgrund
- 2008
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this thesis is to explore how young adults from ethnic minority backgrounds experience social citizenship and social participation. How do they understand their social rights and duties? What are the possibilities and obstacles for their social participation? Based on the background of different studies in Sweden, that usually focus on conditions in bigger cities, this study discusses social citizenship among ethnic minority youth in the context of a middle-sized Swedish town. In contrast to research on ethnicity and youth in Sweden, that discuss social problems and social exclusion in terms of the deficient cultural, linguistic and social competence of the individuals, this study focuses on different kinds of resources and experiences of agency among young people from migrant backgrounds. Their experiences of active social citizenship and social participation fill also a gap in the contemporary research from the perspective of social inclusion. The theoretical framework is based on the concept of social citizenship as discussed by T. H. Marshall (1950), T. Bottomore (1992) and inspired by research on the subjective dimension of social citizenship conducted by R. Lister (1997, 2003, 2007). In order to grasp the subjective dimension of social citizenship, this thesis deals with differentiated expressions of universal social citizenship in terms of agency and participation in different areas of social life. Using a qualitative approach, seventeen people have been interviewed. The interviews have been analysed from an intersectional perspective where gender, age, marital status and longevity in Sweden appear to be concurrent categories. The results point towards tendencies of enclavisation among these young adults usually articulating experience of weak social bonding in relation to the Swedish majority population. Some informants refer to their expectations of living in bigger cities or a third country, and have plans to move as a strategy for better, more integrated and less discriminated conditions of future life. In sum, the central expectations of the interviewees on the improvement of their social citizenship conditions are the following: They want to be active citizens and are willing to contribute to the development of a more inclusive Swedish society. This thesis contributes to our current understanding of how young adults from ethnic minority backgrounds, experience social citizenship and social participation within the areas of: housing, education, labour-market, leisure and policy.
|
|
