| 1. |
- Aurell, Emelie, et al.
(författare)
-
Mikroplaster : Redovisning av regeringsuppdrag om källor till mikroplaster och förslag på åtgärder för minskade utsläpp i Sverige
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I augusti 2015 fick Naturvårdsverket i uppdrag från regeringen att identifiera viktigare källor i Sverige till utsläpp av mikroplaster till havet och verka för att reducera utsläppen från dessa källor. I den här rapporten redovisar Naturvårdsverket uppdraget. Vi presenterar resultaten från den första, övergripande kartläggningen av källor till och spridning av mikroplaster i Sverige, en bedömning av vilka av de kartlagda källorna som primärt bör åtgärdas samt vilka steg som behöver tas för att förebygga utsläpp och minska spridning av mikroplaster till hav, sjöar och vattendrag från dessa källor.Förekomsten av mikroplast i den marina miljön har uppmärksammats allt mer under senare år, inte minst på global nivå. Mikroplast är ett samlingsnamn för små, små plastfragment (1 nm till 5 mm). De mikroplaster som hittats i världshaven, men även i sötvattensystem, har olika ursprung. Mikroplast kan bildas oavsiktligt när plastföremål slits och plastpartiklar frigörs, eller när vi inte återanvänder, återvinner eller slänger plastmaterial på rätt sätt utan plasten blir skräp som succesivt bryts ned till mindre och mindre bitar i naturen. Det finns också plast som från början tillverkas som små pellets eller korn.Utgångspunkten för arbetet har varit miljökvalitetsmålen Hav i balans samt levande kust och Levande sjöar och vattendrag samt målet om Giftfri miljö. Reduceradeutsläpp av mikroplaster till hav, sjöar och vattendrag bidrar till att nå dessa mål.Uppdraget har genomförts av Naturvårdsverket i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten, andra berörda myndigheter, samt med deltagande av berörda organisationer och andra intressenter mellan augusti 2015 och maj 2017. Slutsatserna är Naturvårdsverkets egna.
|
|
| 2. |
- Bränning, Camilla, et al.
(författare)
-
Counterworking Male Takeover during Class Room Activities in Superior Technical Education
- 2005
-
Ingår i: [Host publication title missing].
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- An increase in student activity is the goal of various pedagogic approaches and highly valued in most teaching situations. The benefits of student activation are widely discussed in literature (Fox, 1983), but possible drawbacks of such techniques need to be identified and compensations need to be found. This paper discusses a case study concerning one particular course moment, a seminar, held over a two-year period in a program with a strong underrepresentation of female students. The study shows how changes in the pedagogic approach can lead to an increased student activity, although accompanied by a total male takeover of the class room activity. It seems like traditional social structures tend to take over the class room activities, determining the roles that different gender groups may play (Parker, 1996; Olevard, 1997). At the same time, seminars are an important factor in the socialization of students, affecting the following cultural and structural development in the academia. “Hence, besides the content of the course, students attending seminars learn social structures as well, determining who may or may not speak” (Gunnarsson, 1995). The tools presented in this paper are applicable in any LTH classroom and also in future work places. To counterwork male takeover, without suppressing the overall student activity, is the topic of this paper. Different pedagogic measures are analyzed in this context and discussed in the paper.
|
|
| 3. |
- Engquist, Bo, et al.
(författare)
-
Marginal bone reaction to oral implants : A prospective comparative study of Astra Tech and Brσnemark System implants
- 2002
-
Ingår i: Clinical Oral Implants Research. - : Wiley. - 0905-7161 .- 1600-0501. ; 13:1, s. 30-37
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In earlier studies of Astra Tech and Brσnemark System implants, high survival rates and small marginal bone changes have been demonstrated. The aim of this study was to compare the two systems, primarily with regard to marginal bone changes, but also with regard to other clinical variables of interest. The present paper describes the results after three years. Sixty-six patients were included in the study and randomly assigned to treatment with Astra Tech implants (n = 184) or Brσnemark System implants (n = 187). The marginal bone level was radiographically examined at fixture insertion, at abutment connection, at baseline (delivery of the prosthetic construction) and at 1- and 3-year follow-up examinations. Between fixture insertion and the baseline examination, the pattern of marginal bone resorption differed between the two systems. However, there was no significant marginal bone change between baseline and the 1-year examination or between the 1- and 3-year examinations. Nor were there any differences between the systems. The mean bone loss in the upper jaw between BL (baseline) and 3 years was 0.2▒0.3 mm for Astra Tech implants and 0.2▒0.1 mm for Brσnemark System implants. The corresponding figures for the lower jaw were 0.3▒0.2 mm and 0.2▒0.1 mm. The survival rate of Astra Tech implants was significantly higher (98.9%) than for Brσnemark System implants (95.2%). However, five of the nine implant losses in the Brσnemark group occurred in one patient. For that reason, this result must be interpreted with caution. The number of patients with implant losses did not differ significantly between the systems. Few complications were recorded up to 3 years.
|
|
| 4. |
- Eriksson, Lisa, et al.
(författare)
-
Synergimöjligheter,målkonflikteroch problemi miljömålsarbetet : En analys utifrån nyckelaktörers perspektiv
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvårdsverket ansvarar för att samordna uppföljningen av de svenska miljömålen– generationsmålet såväl som de 16 miljökvalitetsmålen. I juli 2012 ska enfördjupad utvärdering av miljömålen rapporteras till regeringen. En av uppdragspunkternai regeringsuppdraget löd”En analys som identifierar synergimöjligheteroch de bakomliggande orsakerna till problem som försvårar möjligheterna att nåmiljökvalitetsmålen och generationsmålet, t.ex. trender i samhällsutvecklingen,målkonflikter mellan miljökvalitetsmålen och konflikter med andra samhällsintressen”.Syftet med denna studie av synergimöjligheter och problem är att ta framunderlag till denna fördjupade utvärdering. Målet med analysen är en sammanställningsom svarar på ovanstående uppdragspunkt i regeringsuppdraget.Det som är nytt i denna rapport är ansatsen attjämföra regionala och nationellaerfarenheter av olika problem och synergimöjligheter som ofta framkommer i analyserav miljömålsarbetet. Här visar resultaten att bilden är samstämmig mellan debåda nivåerna. Nytt är även försöket att strukturera upp och karaktärisera målkonflikteroch synergier för att på så sätt tydliggöra grunden för prioriteringsarbetetoch därmed möjligen kunna förenkla i prioriteringsprocessen.Studiens resultat visar att de viktigaste konflikterna finns mellan miljökvalitetsmålenoch andra politikområden, det vill säga mellan miljökvalitetsmålen och operationaliseringenav andra politikområdens produktionsmål. Dessa politikområden ärnäringspolitik, skogspolitik, energi och regional utveckling. Samma områden ärproblematiska även på den regionala nivån, men där finns även andra problem i defall miljökvalitetsmålen krockar med verksamhet som länsstyrelsen bedriver.Många av konflikterna med andra politikområden beskrivs av studiens respondentersom äkta i den betydelsen att de tillfrågade saknar rådighet över konflikten. Detär tydligt att dessa konflikter måste lösas med hjälp av politiska ställningstaganden.Få äkta konflikter verkar finnas mellan miljökvalitetsmålen – främst finns konfliktermellan klimatmålet och övriga miljökvalitetsmål.Även inom miljömålsförvaltningen återfinns problem och då i form av exempelvisbristande samverkan och resursbrist. I de fall där en myndighet har möjlighet attöka samverkan med andra eller göra en omfördelning av resurser så rör det sig omett oäkta problem. Om en myndighets instruktion inte underlättar samverkan medandra myndigheter inom miljömålsförvaltningen eller om resurstilldelningen ärunderdimensionerad så utgör detta ett äkta problem sett i ett förvaltningsperspektiv.När produktionsmålen inom ett politikområde (till exempel skogspolitik) står ikonflikt med hänsynsmål i form av miljökvalitetmålen, framträder produktionsmålentydligare och blir styrande för utvecklingen. Detta blir ur ett miljömålsperspektiven tydlig äkta konflikt som för sin lösning behöver tydliga politiska avvägningar.NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6474Synergimöjligheter, målkonflikter och problem i miljömålsarbetet7Många gånger uppstår konflikter och problem på grund av oklarheter i ägarskap,rådighet och ansvar över en fråga, på det sätt som beskrivits ovan. För att kunnahantera målkonflikter krävs ställningstaganden och prioriteringar. Lösningen på deäkta konflikterna ligger på den politiska nivån. Här är det viktigt att se över konflikt-och problemområdena för att kunna nå långsiktigt hållbara lösningar.Studiens respondenter bedömer att det i stort finns fler synergimöjligheter än målkonflikter.Synergier återfinns främst mellan miljökvalitetsmålen och då relaterattillIngen övergödning, Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv samt Begränsadklimatpåverkan.Synergier mellan miljömålen och andra politikområden återfinnsfrämst med folkhälsa, skogspolitik och energipolitik. Bilden ser likadan ut på denregionala nivån. De flesta synergier som i studien lyfts fram kopplade till miljökvalitetsmålendefinierades som äkta. I viss mån kan synergier dock ge negativa konsekvenserdirekt eller på sikt. Att i det fortsatta miljömålsarbetet ha med sig synsättetatt även synergier kan vara oäkta eller skenbara kan bidra till att upptäcka fallgropar,till exempel att synergier på en nivå kan visa sig ha negativa effekter på enannan nivå. Att beakta detta faktum kan göra aktörer uppmärksamma på behovetav noggranna konsekvensbedömningar även i relation till miljökvalitetsmål somvid en första anblick inte anses beröras av en åtgärd.Trender i samhällsutvecklingen har stor påverkan på möjligheterna att nå måluppfyllelseför miljökvalitetsmålen. Trender med negativ inverkan på miljöarbetet ärockså de som utgör de starkaste trenderna i samhällsutvecklingen. Hit hör trendersom rör bland annat konsumtionsökning, kortsiktighet och globalisering. Dessaförstärker målkonflikterna medan de positiva trenderna kan förstärka synergimöjligheterna.Ett framgångskoncept vara att hitta nyckelaktörer som kan bromsa uppeffekten av de negativa trenderna. Lika viktigt är det att stödja de nyckelaktörersom kan förstärka de positiva trenderna. Att bygga på samverkan och samarbetekan föra miljöarbetet framåt.Den stora frågan som miljömålsarbetet har att brottas med ligger i samhällsutvecklingenoch de trender som styr oss. Hänsynsmål – till exempel miljökvalitetsmålen– driver endast i begränsad utsträckning samhällsutvecklingen. Det gör i högre gradfrågan om en god ekonomisk utveckling och ett socialt välbefinnande, till exempelhälsa. En stor utmaning ligger i att kombinera en god ekonomisk utveckling medett framgångsrikt miljöarbete. De positiva trender som förekommer i denna studiefinns främst i beteendemönster i samhället och hos den enskilde. Kopplingen tillmänniskors önskan om en god hälsa kan vara värd att uppmärksamma.Studiens resultat och slutsatser pekar på betydelsen av att politikerna tar ett helhetsgreppöver och värderar miljöarbetet i relation till andra mål. Handlingsutrymmetpåverkas även av internationella sammanhang och EU-lagstiftning. För attnärma sig de stora problemen behövs nya angreppssätt.
|
|
| 5. |
- Eriksson, Lisa, et al.
(författare)
-
Synergimöjligheter,målkonflikteroch problemi miljömålsarbetet : En analys utifrån nyckelaktörers perspektiv
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvårdsverket ansvarar för att samordna uppföljningen av de svenska miljömålen– generationsmålet såväl som de 16 miljökvalitetsmålen. I juli 2012 ska enfördjupad utvärdering av miljömålen rapporteras till regeringen. En av uppdragspunkternai regeringsuppdraget löd”En analys som identifierar synergimöjligheteroch de bakomliggande orsakerna till problem som försvårar möjligheterna att nåmiljökvalitetsmålen och generationsmålet, t.ex. trender i samhällsutvecklingen,målkonflikter mellan miljökvalitetsmålen och konflikter med andra samhällsintressen”.Syftet med denna studie av synergimöjligheter och problem är att ta framunderlag till denna fördjupade utvärdering. Målet med analysen är en sammanställningsom svarar på ovanstående uppdragspunkt i regeringsuppdraget.Det som är nytt i denna rapport är ansatsen attjämföra regionala och nationellaerfarenheter av olika problem och synergimöjligheter som ofta framkommer i analyserav miljömålsarbetet. Här visar resultaten att bilden är samstämmig mellan debåda nivåerna. Nytt är även försöket att strukturera upp och karaktärisera målkonflikteroch synergier för att på så sätt tydliggöra grunden för prioriteringsarbetetoch därmed möjligen kunna förenkla i prioriteringsprocessen.Studiens resultat visar att de viktigaste konflikterna finns mellan miljökvalitetsmålenoch andra politikområden, det vill säga mellan miljökvalitetsmålen och operationaliseringenav andra politikområdens produktionsmål. Dessa politikområden ärnäringspolitik, skogspolitik, energi och regional utveckling. Samma områden ärproblematiska även på den regionala nivån, men där finns även andra problem i defall miljökvalitetsmålen krockar med verksamhet som länsstyrelsen bedriver.Många av konflikterna med andra politikområden beskrivs av studiens respondentersom äkta i den betydelsen att de tillfrågade saknar rådighet över konflikten. Detär tydligt att dessa konflikter måste lösas med hjälp av politiska ställningstaganden.Få äkta konflikter verkar finnas mellan miljökvalitetsmålen – främst finns konfliktermellan klimatmålet och övriga miljökvalitetsmål.Även inom miljömålsförvaltningen återfinns problem och då i form av exempelvisbristande samverkan och resursbrist. I de fall där en myndighet har möjlighet attöka samverkan med andra eller göra en omfördelning av resurser så rör det sig omett oäkta problem. Om en myndighets instruktion inte underlättar samverkan medandra myndigheter inom miljömålsförvaltningen eller om resurstilldelningen ärunderdimensionerad så utgör detta ett äkta problem sett i ett förvaltningsperspektiv.När produktionsmålen inom ett politikområde (till exempel skogspolitik) står ikonflikt med hänsynsmål i form av miljökvalitetmålen, framträder produktionsmålentydligare och blir styrande för utvecklingen. Detta blir ur ett miljömålsperspektiven tydlig äkta konflikt som för sin lösning behöver tydliga politiska avvägningMånga gånger uppstår konflikter och problem på grund av oklarheter i ägarskap,rådighet och ansvar över en fråga, på det sätt som beskrivits ovan. För att kunnahantera målkonflikter krävs ställningstaganden och prioriteringar. Lösningen på deäkta konflikterna ligger på den politiska nivån. Här är det viktigt att se över konflikt-och problemområdena för att kunna nå långsiktigt hållbara lösningar.Studiens respondenter bedömer att det i stort finns fler synergimöjligheter än målkonflikter.Synergier återfinns främst mellan miljökvalitetsmålen och då relaterattillIngen övergödning, Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv samt Begränsadklimatpåverkan.Synergier mellan miljömålen och andra politikområden återfinnsfrämst med folkhälsa, skogspolitik och energipolitik. Bilden ser likadan ut på denregionala nivån. De flesta synergier som i studien lyfts fram kopplade till miljökvalitetsmålendefinierades som äkta. I viss mån kan synergier dock ge negativa konsekvenserdirekt eller på sikt. Att i det fortsatta miljömålsarbetet ha med sig synsättetatt även synergier kan vara oäkta eller skenbara kan bidra till att upptäcka fallgropar,till exempel att synergier på en nivå kan visa sig ha negativa effekter på enannan nivå. Att beakta detta faktum kan göra aktörer uppmärksamma på behovetav noggranna konsekvensbedömningar även i relation till miljökvalitetsmål somvid en första anblick inte anses beröras av en åtgärd.Trender i samhällsutvecklingen har stor påverkan på möjligheterna att nå måluppfyllelseför miljökvalitetsmålen. Trender med negativ inverkan på miljöarbetet ärockså de som utgör de starkaste trenderna i samhällsutvecklingen. Hit hör trendersom rör bland annat konsumtionsökning, kortsiktighet och globalisering. Dessaförstärker målkonflikterna medan de positiva trenderna kan förstärka synergimöjligheterna.Ett framgångskoncept vara att hitta nyckelaktörer som kan bromsa uppeffekten av de negativa trenderna. Lika viktigt är det att stödja de nyckelaktörersom kan förstärka de positiva trenderna. Att bygga på samverkan och samarbetekan föra miljöarbetet framåt.Den stora frågan som miljömålsarbetet har att brottas med ligger i samhällsutvecklingenoch de trender som styr oss. Hänsynsmål – till exempel miljökvalitetsmålen– driver endast i begränsad utsträckning samhällsutvecklingen. Det gör i högre gradfrågan om en god ekonomisk utveckling och ett socialt välbefinnande, till exempelhälsa. En stor utmaning ligger i att kombinera en god ekonomisk utveckling medett framgångsrikt miljöarbete. De positiva trender som förekommer i denna studiefinns främst i beteendemönster i samhället och hos den enskilde. Kopplingen tillmänniskors önskan om en god hälsa kan vara värd att uppmärksamma.Studiens resultat och slutsatser pekar på betydelsen av att politikerna tar ett helhetsgreppöver och värderar miljöarbetet i relation till andra mål. Handlingsutrymmetpåverkas även av internationella sammanhang och EU-lagstiftning. För attnärma sig de stora problemen behövs nya angreppssätt.
|
|
| 6. |
- Johannesson, Kerstin, 1955, et al.
(författare)
-
Phenotypic variation in sexually and asexually recruited individuals of the Baltic Sea endemic macroalga Fucus radicans : in the field and after growth in a common-garden
- 2012
-
Ingår i: BMC Ecology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1472-6785. ; 12, s. 2-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Most species of brown macroalgae recruit exclusively sexually. However, Fucus radicans, a dominant species in the northern Baltic Sea, recruits new attached thalli both sexually and asexually. The level of asexual recruitment varies among populations from complete sexual recruitment to almost (> 90%) monoclonal populations. If phenotypic traits have substantial inherited variation, low levels of sexual activity will decrease population variation in these traits, which may affect function and resilience of the species. We assessed the level of inherited variation in nine phenotypic traits by comparing variation within and among three monoclonal groups and one group of unique multilocus genotypes (MLGs) sampled in the wild.RESULTS: Of the nine phenotypic traits, recovery after freezing, recovery after desiccation, and phlorotannin content showed substantial inherited variation, that is, phenotypic variation in these traits were to a large extend genetically determined. In contrast, variation in six other phenotypic traits (growth rate, palatability to isopod grazers, thallus width, distance between dichotomies, water content after desiccation and photochemical yield under ambient conditions) did not show significant signals of genetic variation at the power of analyses used in the study. Averaged over all nine traits, phenotypic variation within monoclonal groups was only 68% of the variation within the group of different MLGs showing that genotype diversity does affect the overall level of phenotypic variation in this species.CONCLUSIONS: Our result indicates that, in general, phenotypic diversity in populations of Fucus radicans increases with increased multilocus genotype (MLG) diversity, but effects are specific for individual traits. In the light of Fucus radicans being a foundation species of the northern Baltic Sea, we propose that increased MLG diversity (leading to increased trait variation) will promote ecosystem function and resilience in areas where F. radicans is common, but this suggestion needs experimental support.
|
|
| 7. |
- Khan, Jamil, et al.
(författare)
-
På väg mot ett hållbart energisystem
- 2004
-
Ingår i: Miljö och hållbar utveckling: samhällsvetenskapliga perspektiv från en lundahorisont. ; , s. 383-407
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Lidbeck, Cecilia, et al.
(författare)
-
The role of visual stimuli on standing posture in children with bilateral cerebral palsy
- 2016
-
Ingår i: BMC Neurology. - : BioMed Central. - 1471-2377. ; 16:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: In children with bilateral cerebral palsy (CP) maintaining a standing position can be difficult. The fundamental motor task of standing independently is achieved by an interaction between the visual, somatosensory, and vestibular systems. In CP, the motor disorders are commonly accompanied by sensory and perceptual disturbances. Our aims were to examine the influence of visual stimuli on standing posture in relation to standing ability. Methods: Three dimensional motion analysis with surface electromyography was recorded to describe body position, body movement, and muscle activity during three standing tasks: in a self-selected position, while blindfolded, and during an attention-demanding task. Participants were twenty-seven typically-developing (TD) children and 36 children with bilateral CP, of which 17 required support for standing (CP-SwS) and 19 stood without support (CP-SwoS). Results: All children with CP stood with a more flexed body position than the TD children, even more pronounced in the children in CP-SwS. While blindfolded, the CP-SwS group further flexed their hips and knees, and increased muscle activity in knee extensors. In contrast, the children in CP-SwoS maintained the same body position but increased calf muscle activity. During the attention-demanding task, the children in CP-SwoS stood with more still head and knee positions and with less muscle activity. Conclusions: Visual input was important for children with CP to maintain a standing position. Without visual input the children who required support dropped into a further crouched position. The somatosensory and vestibular systems alone could not provide enough information about the body position in space without visual cues as a reference frame. In the children who stood without support, an intensified visual stimulus enhanced the ability to maintain a quiet standing position. It may be that impairments in the sensory systems are major contributors to the difficulties to stand erect in children with CP.
|
|
| 10. |
|
|
