| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Óskarsson, Veturliði, professor, 1958-
(author)
-
Af stálböðum (og sápukúlum)
- 2021
-
In: Möggubrár heklaðar Margréti Jónsdóttur sjötugri 21. mars 2021. - Reykjavík : Rauðhetta, útgáfufélag. - 9789935249739 ; , s. 147-150
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- This article deals with the word "stálbað" in Icelandic, which has equivalents in other Nordic languages, and has its roots in the word "Stahlbad" in German.
|
|
| 5. |
- Óskarsson, Veturliði, professor, 1958-
(author)
-
Af tveimur tónistarhugtökum
- 2023
-
In: Fjörutíu þankastrik opinberuð Jóhannesi B. Sigtryggssyni fimmtugum 15. janúar 2023. - Reykjavik : Menningar- og minningarsjóður Mette Magnussen. ; , s. 100-103
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Artikeln handlar om isländska popmusikers förslag på isländska neologismer om vissa delar på en gitarr, och användningen av dessa istället för engelska ord.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Óskarsson, Veturliði, professor, 1958-, et al.
(author)
-
Eignarfallssamsetningarmeð sterkum lýsingarorðum í fyrri lið : Söguleg og samtímaleg úttekt
- 2022
-
In: Íslenskt Mál og Almenn Málfræði. - : Íslenska málfræðifélagið. - 0256-842X .- 2351-4132. ; :43, s. 99-126
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This article discusses a specific type of genitive compounds in Icelandic and their historical development. This type of compound has genitive plural forms of strong adjectives in the first part, e.g. sjúkra(gen.pl.)rúm, lit. ‘sick (people’s) bed’, i.e. ‘sickbed’, fátækra(gen.pl.)hverfi, lit. ‘poor (people’s) district’, i.e. ‘district populated by poor people, slum’, and blindra(gen.pl.)letur, lit. ‘blind (people’s) script’, i.e. ‘script for blind people, braille’. The type in question is particularly interesting because it has stronger ties to syntactic structures than the more common types with nouns as first parts. Compounds of this type arguably originate in syntax as their word formation almost always reflects a corresponding underlying syntactic structure. Accordingly, the word formation of fátækrahverfi derives from hverfi fátækra ‘district of poor (people)’ with a noun and an attributive genitive; the attribute ends up as the first part in the compound, resulting in a merger of the attribute and the noun.The study is based on a thorough investigation of digital resources, in particular ONP – Dictionary of Old Norse Prose, which covers texts up to 1540, and RMS – Ritmálssafn Orðabókar Háskólans, a lexicographical archive of excerpted citations from 1540 to modern times. The study reveals an interesting development in these compounds from Old Icelandic to Modern Icelandic. In early Icelandic, we find structures like [[sjúkra manna] [hús]] from [[hús [sjúkra manna]] ‘sick men’s house’, and then a later development shows that the nominal part of the attribute, manna, is omitted and the adjective is left alone in the role of the modifying part, i.e. sjúkrahús, lit. ‘sick (people’s) house’, i.e. ‘hospital’. The omission of the nominal part of the attribute is in the vast majority of cases predictable as it almost always has a reference to human beings.
|
|
| 8. |
- Óskarsson, Veturliði, professor, 1958-
(author)
-
Fraseologiska lån från medellågtyskan i äldre isländska och svenska
- 2018
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Medellågtyskan hade en oerhörd påverkan på de nordiska språken under 1200–1500-talen, främst på ordförrådet. Bland annat lånades ett stort antal fraser och fasta ordförbindelser in, t.ex. nominalfraser som ”reda pengar” (mlt. rêden penningen), verbfraser så som ”löpa fara” (mlt. fâre lôpen), prepositionsfraser av typen ”till rätta” (mlt. tô rechte) och ordpar (jfr Bendz 1965), t.ex. ”spott och spe” (mlt. spott unde spee). Hans-Peter Nauman har redogjort för ett urval av fraseologiska lån i svenskan (bl.a. 1985, 1989, 2000) men liknande undersökningar avseende västnordiska språk saknas, även om enskilda exempel tas upp i olika arbeten (bl.a. Westergård-Nielsen 1946 och Óskarsson 2003 för 1500-talets resp. 1200–1400-talets isländska). Svenskan och danskan, delvis också norskan, påverkades direkt av medellågtyskan genom kontakter med handelsmän och hantverkare under Hansatiden, medan isländskan nästan uteslutande påverkades indirekt eftersom kontakter mellan islänningar och talare av medellågtyska var blygsamma. (Liknande gällde för färöiskan.) Isländskan tog in medellågtyska fraseologiska lån och annan lexikal och morfosyntaktisk påverkan genom norskan och senare danskan, vilka var de språk som påverkade isländskan direkt. I min studie undersöker jag vilka fraseologiska lån av medellågtyskt ursprung som togs upp i isländskan. För närvarande fokuserar jag på tiden före Reformationen och kommer i mitt föredrag främst att redogöra för fraser som förekommer i isländska diplom från 1400–1500-talen. I fortsättningen ämnar jag även undersöka yngre lån från danskan och ta reda på vilka av dem som fortfarande finns i modern isländska, och eventuellt jämföra dessa med yngre svenska. Svenskan och isländskan kom aldrig i kontakt med varandra under senmedeltiden och det är därför av stort intresse för vår kännedom om den närmast alltomslutande och övergripande medellågtyska språkpåverkan under senmedeltiden att jämföra fraseologiska lån i svenskan (i början främst utifrån Naumans resultat) med förhållandena i isländskan.
|
|
| 9. |
- Óskarsson, Veturliði, professor, 1958-
(author)
-
Fullt hús sláturs
- 2019
-
In: Dansað við Úlfar. - Reykjavik : Rauðhetta, útgáfufélag. - 9789935947109 ; , s. 60-64
-
Book chapter (peer-reviewed)
|
|
| 10. |
- Óskarsson, Veturliði, professor, 1958-
(author)
-
Hugleiðing um slangur
- 2022
-
In: Perspectives on Language and Context. - Reykjavik : Stofnun Vigdísar Finnbogadóttur í erlendum tungumálum. - 9789935954718 ; , s. 160-165
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
