| 1. |
- Grahn, Margaretha, et al.
(författare)
-
Leadership Challenges in Music Education
- 2009
-
Ingår i: Problems in music pedagogy. - : Daugavpils University, Latvia. - 1691-2721. ; 5, s. 73-86
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This is an article about leadership in general, classroom leadership and leadership challenges in music education. The method that we have used is literature studies. One classical question is if leadership comes naturally or if it can be learned? Many authors mean that it is both. Lahdenpäre (2008) says that leadership is a social construction. It is not a quality in a person but how we can relate to other people. We have used ”The Leadership Diamond” by Koestenbaum (1991) that consists of four levels (professional, social, psychological and philosophical) and on every level there are four strategies (vision, reality, ethics and courage). One of the great issues in leadership is the balance between chaos and order, structure and creativity, planning and spontaneity. Denhardt & Denhardt (2008) compare being a leader with dancers and musicians and emphasize the importance of having theoretical knowledge connected with practise and the ability of improvisation. Another important aspect is what we call ”time to muse”, that is the time to reflect. A study from 1994 showed that teachers focus on the content but less on the students´ perspectives in the learning process. We have compared our model of the three feet that every school subject stands on (theoretical, skills and artistic) with necessary qualities in classroom leadership and we wish that the artistic feet will have more attention in the future.
|
|
| 2. |
- Grahn, Margaretha, et al.
(författare)
-
Musiskt lärande : ett förhållningssätt för alla lärare
- 2007
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna skrift innehåller bland annat utdrag ur tre examensarbeten som är skrivna inom Pedagogiskt arbete på Lärarprogrammet vid Linköpings Universitet 2004. Skriften vänder sig till studerande vid lärarutbildningar, verksamma lärare i skola, universitet/högskola samt i annan pedagogisk verksamhet.I arbetsgruppen som gemensamt arbetade fram uppslaget till denna skrift samt genomförde intervjun med Jon-Roar Bjørkvold ingick, förutom de studenter som skrivit olika kapitel, även studenternaLinnéa Fredriksson och Ulrika Widén. Kursansvarig lärare och sammanhållande länk har varit Christel Öfverström. De som skrivit kapitel är:Sofie Eriksson: Musiskt lärande - en form för innehållet.Margaretha Grahn: Inledning samt Begreppet musisk och inriktningen musiskt lärandeFredrik Hamilton: Farhågor – Förhoppningar – Förståelse en studie av hur några lärarstudenter med ny inriktning ser på jobbet och framtiden.Anna Jerkland: Är Musiskt Lärande ett ämne för alla? Hur lär vi oss och hur kan musiskt lärande främja inlärningsprocessen?Här nedan följer arbetsgruppens gemensamma inledning.Vad innebär inriktningen Musiskt Lärande? Estetiska institutionen (ESI) menar att genom Musiskt Lärande jobbar man med andra uttryck än bara de verbala. Kunskap formas genom sinnesupplevelser på ett lekfullt och experimentellt sätt men med många olika inlärningsmetoder för att ge en bred utveckling. Musiskt Lärande integrerar naturligt ämnen med varandra till en helhet och utgångspunkten för detta sker med hjälp av bild, dramakommunikation, musik och idrott/rörelse.Vi som studenter i Musiskt Lärande har tagit fasta på Howard Gardners nio olika intelligenser som exempel på olika inlärningsmetoder. Med utgångspunkt från muserna och de nio intelligenserna så menar vi att Musiskt Lärande täcker alla olika inlärningsstilar, intelligenser och behov. Vi instämmer även i Jon-Roar Bjørkvolds syn på det musiska, att det handlar om att utveckla fantasin och att kunskap får liv genom människor. Undervisningen behöver ta fasta på leken och fantasin och då inte bara genom att använda estetiska ämnen i undervisningen. Det kreativa behöver inte vara estetiskt, däremot är det kreativa alltid musiskt. All undervisning kan därför bli musisk men det kräver också att läraren är musisk. Det musiska i människan föder skapande och kreativitet vilket ger ett eget uttryck. Jon-Roar Bjørkvold föreslår att alla lärarstuderande skulle få möjlighet till ett år av ”skapande praktisk lek, improvisation och dans” för att upptäcka och synliggöra sin egen musiska kompetens.Innehållet i denna skrift vill öppna för ett annorlunda sätt att förhålla sig till lärande.Följande frågor är centrala:Vad betyder ordet musisk, var kommer det ifrån och hur förhåller det sig till inriktningen Musiskt Lärande vid Linköpings universitet?Hur kan Musiskt lärande främja lärande/ inlärningsprocessen?Varför och på vilket sätt kan ett musiskt förhållningssätt bidra till en holistisk syn på lärande?Slutligen behandlas hur några lärarstudenter med en musisk inriktning ser på jobbet som lärare och framtiden.
|
|
| 3. |
- Öfverström, Christel, 1949-
(författare)
-
Upplevelse, inlevelse och reflektion : En teoretisk analys och en empirisk undersökning av hur lärare tänker när de använder drama som metod
- 2006
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis consists of two parts and focus on how teachers think when they use drama as a method. It is a didactic study in which the questions what, why and how will be elucidated. The first part is theoretical and contains theoretical perspectives of education in general and theoretical perspective focused in drama as a learning method. The theoretical study comes from Aristotle and his mimesis, which is related to how children learn about the world and how they acquire their first knowledge. Other for the subject important theorists that I have been inspired of is Dewey and his learning by doing and Marton & Booth with their phenomenographic point of view. Drama as a method is based on Bolton and his view of drama as a method, both from the past and till today. The second part consists of an empirical survey through interviews. The interviews were tape-recorded and the transcribed text were analysed. From a didactic point of view the teachers were asked about how they think when they use drama as a method. The aim of the interviews was to give drama as a method an essence. The result from the survey of how the teachers describe drama as a method can be shown from the following aspects:- learning about yourself- from knowledge about yourself practise cooperation- develop skills to communicate- practise the student to use all senses in acquire knowledge- using their fantasy to develop their creativity- widen the students intellectual from a holistic point of viewIn the discussion the two parts of the thesis are related to each other.
|
|
