| 1. |
- Almqvist, Jonas, et al.
(författare)
-
Pragmatic investigation : studies of meaning-making in educational practices
- 2008
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- The overall aim of this paper is to present and discuss a pragmatic approach for studies of meaning-making in different educational practices. The approach – built on a framework developed within the SMED-group (Studies of Meaning-making in Educational Discourses) at the universities of Uppsala and Örebro – is illustrated in a number of empirical studies. The main point of departure in the studies is taken in pragmatic curriculum theory and sociocultural perspectives on learning, and is inspired mainly by John Dewey, Ludwig Wittgenstein and Michel Foucault. A special focus is directed to communication practices and content selection within Physical education, Environmental education and Science education. A common ambition is to offer a language that enables studies and discussions on questions concerning how meanings are made in people’s actions. Another ambition is to make these investigations beyond assumptions of dualisms, essentialism, causality and determinism. In this perspective learning and socialisation is viewed in communicative perspective. Therefore, many of the studies are built on video recorded classroom conversations, but also on analysis of various kinds of written texts. We argue in the paper that this approach makes it possible to study meaning-making – learning and socialisation – in different kinds of educational practices.
|
|
| 2. |
- Almqvist, Jonas, 1968-, et al.
(författare)
-
Pragmatic investigations -Studies of meaning making in educational discourses : Contribution to the NERA congress, March 6-9 in Copenhagen, Denmark
- 2008
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The overall aim of this paper is to present and discuss a pragmatic approach for studies of meaning making in different educational practices. The approach – built on a framework developed within the SMEDgroup (Studies of Meaning making in Educational Discourses) at the universities of Uppsala and Örebro – is illustrated in a number of empirical studies. The main point of departure in the studies is taken in pragmatic curriculum theory and sociocultural perspectives on learning, and is inspired mainly by John Dewey, Ludwig Wittgenstein and Michel Foucault. A special focus is directed to communication practices and content selection within Physical education, Environmental education and Science education. A common ambition is to offer a language that enables studies and discussions on questions concerning how meanings are made in people’s actions. Another ambition is to make these investigations beyond assumptions of dualisms, essentialism, causality and determinism. In this perspective learning and socialisation is viewed in communicative perspective. Therefore, many of the studies are built on video recorded classroom conversations, but also on analysis of various kinds of written texts. We argue in the paper that this approach makes it possible to study meaning making – learning and socialisation – in different kinds of educational practices.
|
|
| 3. |
- Almqvist, Jonas, 1968-, et al.
(författare)
-
Pragmatiska studier av meningsskapande
- 2008
-
Ingår i: Utbildning och Demokrati. - 1102-6472 .- 2001-7316. ; 17:3, s. 11-24
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The overall aim of the article is to present a pragmatic approach for studies of meaning-making used in the articles of this issue. The approach, which is developed within the SMEDgroup (Studies of Meaning-making in Educational Discourses), mainly builds on the writings of John Dewey, Ludwig Wittgenstein and Michel Foucault. A common ambition for the researchers in SMED is to enable studies and discussions on questions concerning how meanings are made in people’s actions. Another ambition is to carry out these studies beyond assumptions of dualism, essentialism, causality and determinism. In this perspective learning and socialization are viewed in a communicative perspective. We argue in the article that our approach makes it possible, and important, to study meaning-making in action in different kinds of educational practices.
|
|
| 4. |
- Almqvist, Jonas, et al.
(författare)
-
Tema: Didaktiska undersökningar
- 2008
-
Ingår i: Utbildning och Demokrati. - 1102-6472 .- 2001-7316. ; 17:3, s. 5-10
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- En presentation av det didaktiska angreppssättet som ligger till grund för temat Didaktiska undersökningar i Utbildning och demokrati nr 3, 2008.
|
|
| 5. |
- Almqvist, Jonas, et al.
(författare)
-
Tema: Didaktiska undersökningar
- 2008
-
Ingår i: Utbildning och Demokrati. - 1102-6472 .- 2001-7316. ; 17:3, s. 5-10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Hellström, Micaela, et al.
(författare)
-
LifeDNAquatic: Riktlinjer för optimal hantering och analys av akvatiskt eDNA som verktyg inom svensk miljöövervakning
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i Sverige beviljade åtta forskningsprojekt 2018 för att undersöka hur eDNA kan användas som verktyg inom den svenska miljöövervakningen. Projektet LifeDNAquatic, presenteras i denna rapport.De tre första arbetspaketen inom projektet resulterade i två tekniska rapporter som behandlar fältplanering, provtagning i fält och olika sorters fältutrustning. Riktlinjer för laboratorier specifika för eDNA och extraktionsmetoder diskuteras.Sju undersökningar (5–11) utfördes för att validera eDNA som metod och för att utröna användbarheten av eDNA-flerartsanalyser som verktyg inom miljöövervakningen. Mer än 460 eDNA-prover samlades in under undersökningstiden.Delundersökning 5: Går det att jämföra artförekomster baserade på flerartsanalyser som kommer från helt olika eDNA-laboratorier? En jämförande undersökningutfördes där fem laboratorier deltog för att jämföra fiskdetektion från samma vatten. Artanalyserna från de olika laboratorierna visade förvånansvärt liknande resultat. Detta innebär att resultat från olika eDNA-utövare är jämförbara och att metoden är tillförlitlig.Delundersökning 6: Är resultaten av eDNA-analyser jämförbara då prover bevaras i olika konserveringsvätskor över tid? Analysen visade att prover som bevaras under kort tid oberoende av konservering uppvisar samma resultat. Då proverna bevaras mer än tre månader är resultaten jämförbara bara då proverna bevarats i etanol.Delundersökning 7: Går det att analysera filter som bevarats i etanol i 1,5 år? eDNA-prover som bevarats i etanol i kylskåp i 1,5 år visar att detektionsprecisionen av den biologiska mångfalden är lika hög oberoende om proverna bevarats kort eller lång tid.Delundersökning 8: Hur påverkar provtagningsdesign slutresultaten av en undersökning? Går det att undersöka artnärvaro i biflöden genom att enbart analyseraprover från dess huvudflöde? Slutsatsen från detta är att en genomtänkt provtagningsdesign och val av lokaler kan spara både tid och resurser då eDNA används som metodinom miljöövervakningen. För mera finskalig utbredning av arter bör flera lokaler inventeras. Vidare ger prover från huvudflöde inte information om artnärvaro i biflöden. Månatliga prover ger en mer korrekt relativ biomassa av fiskarter eftersom mjölke-eDNA då kan uteslutas från analysen.Delundersökning 9: Kan man utröna säsongsvariationer med eDNA över ett år? Hur många prover behöver samlas in på de enskilda lokalerna? Från detta arbetspaketdrar vi slutsatsen att prov som tas från samma lokal månadsvis under ett år är ett mycket kraftfullt verktyg för artinventeringar eftersom både arternas inbördes dominans i fisksamhället samt reproduktionstider kan fastslås. Antal prover som behöver samlas in vid en provpunkt framgår av undersökningen.Delundersökning 10: Hur skiljer sig resultatet mellan eDNA och nät-/elfisken? eDNA i marin miljö detekterade 24 fiskarter jämfört med 15 arter i nätfisket. eDNA i rinnande vatten detekterade 1,2 till 4,7 gånger fler arter än sammanslagna historiska elfiskedata.Delundersökning 11: Är eDNA kostnadseffektivt i relation till traditionella metoder? Flera olika demonstrationsprojekt visar att eDNA som metod är kostnadseffektivt i relation till traditionella inventeringsmetoder. Skillnaden beror på tidsåtgången i fält, som är betydligt högre för traditionella metoder jämfört med eDNA.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Ihre, Johan, 1707-1780
(författare)
-
Exercitium academicum, de pactis realibus in republica, quod, ... præside, ... Johanne Ihre, ... publicæ bonorum disquisitioni modeste submittit Petrus Alex. Öhman, Dalekarlus, In Audit. Car. Maj. die XVI Nov. a. MDCCLI, horis ante meridiem solitis.
- 1751
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
