| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Ljungberg, Peter, et al.
(författare)
-
Correlation between catch method, condition, and diet patterns in Atlantic cod (Gadus morhua)
- 2020
-
Ingår i: ICES Journal of Marine Science. - : Oxford University Press (OUP). - 1054-3139 .- 1095-9289. ; 77, s. 267-277
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- With seal populations increasing significantly in the Baltic Sea, the conflict between seals and fisheries is growing. The most sustainable method for mitigating the seal-fishery conflict is to develop and use seal-safe fishing gear. Although pots have been shown to be a promising alternative to gillnets for catching cod (Gadus morhua), there are indications that cod caught in pots are in poorer condition than those caught in gillnets, potentially making the pots a less-economical alternative. This study investigates whether this difference in condition is consistent over larger spatial scales. Gear-specific cod condition was related to both short-term (determined from stomach contents) and long-term (determined by stable isotope analysis) diet composition. Results indicate that differences in fish condition between gear types are consistent over large areas, possibly due to temporal and spatial differences in feeding strategies. We argue that condition differences between pot- and gillnet-caught cod may be driven by differences in behavioural traits. Consequently, fishing with a certain gear type may have ecological consequences affecting population characteristics, with implications for fisheries management. From the perspective of the seal-fisheries conflict, pots may ultimately have consequences on the catch value of fish.
|
|
| 8. |
- Lunneryd, Sven-Gunnar, et al.
(författare)
-
Mata mager torsk till en fin produkt – en räddning för kustfisket?
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Situationen för torsken i Östersjön har förvärrats drastiskt de senaste åren där bland annat många torskar blivit så magra att de inte har ett kommersiellt värde. Samtidigt har det småskaliga yrkesfisket drabbats av stora skador på fisk och redskap i garn och krokfiske, orsakade av säl. Strävan att ta fram alternativa sälsäkra redskap har fokuserats på att utveckla torskburar som betas för att locka in fisk i buren. Samtidigt är buren ett skonsamt och levandefångande redskap där fisken kan hanteras levande efter fångst. En negativ egenskap med detta fiske, för fiskaren, är att burfångad torsk är magrare än torsk fångad i mer traditionella passiva redskap som nät, vilket gör burtorsk mer svårsåld. På uppdrag av SydostLeader gjordes ett försök med den primära målsättningen att höja lönsamheten för ett lokalt yrkesfiske genom att sumpa mager vildfångad torsk och under kort tid mata upp den till kommersiell produkt. Försöken gjordes vid fyra tillfällen mellan 2018 och 2020 med två månaders matning per tillfälle. Burfångad torsk transporterades till odlingskassar och matades med fryst sill som fångats i närområdet, för att inte lokalt tillföra ny näring till vattenmassan. Den genomsnittliga viktökningen var 30 % per individ under två månaders matning men med en stor variation. En del torskar reagerade mycket positiv på fodret genom att öka vikten 150 % . Många fiskar, ca 20 %, tillväxte dock lite eller inte alls. Ett stort problem vara att 30 % av fiskarna dog under försöksperioden. Som en del i försöket inkluderades det i studien om den mycket vanliga parasiten, levermask (Contracaecum osculatum), som har säl som slutvärd, påverkade torskens tillväxt. Fiskar med hundratals parasiter kunde visa en god tillväxt. Begränsande för tillväxten skedde först tydligt då antalet parasiter översteg 5 individer per gram levervikt, vilket resulterade i att dessa torskar inte tillväxte alls. Vår slutsats är att metoden att mata upp torsk bör undvikas vid höga vattentemperaturer, för att undvika hög dödlighet och därmed inkomstbortfall. Metoden kräver en hög arbetsinsats för den enskilde fiskaren men kan vara ett bidrag till ekonomisk överlevnad för lokalt yrkesfiske. Riktat fiske efter torsk i Östra Östersjön är förbjudet sedan 2019 men metoden bör testas för andra arter, som abborre, för att stärka kustfisket och ge konsumenterna en högkvalitativ produkt av lokala resurser.
|
|
| 9. |
- Orio, Alessandro, et al.
(författare)
-
Report of the Baltic Fisheries Assessment Working Group (WGBFAS) : 19-26 April 2017, Copenhagen, Denmark
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The ICES Baltic Fisheries Assessment Working Group (WGBFAS) met 19-26 April 2017(Chair: Tomas Gröhsler, Germany and Co-chair: Michele Casini, Sweden), with 41 participants and 9 countries represented. The objective of WGBFAS was to assess the status of the following stocks: Sole in Division 3.a, SDs 20–24; Cod in Kattegat, Cod in SDs 22–24, Cod in SDs 25–32; Herring in SDs 25–27, 28.2, 29 and 32, Herring in SD 28.1 (Gulf of Riga), Herring in SDs 30-31 (Gulf of Bothnia); Sprat in SDs 22–32; Plaice in SDs 21–23, Plaice in SDs 24–25; Flounder in SDs 22–23, in SDs 24–25, in SDs 26+28 and SDs 27+29–32; Brill in SDs 22–32, Dab in SDs 22–32 and Turbot in SDs 22–32. WGBFAS also identified the data needed for next year’s data call with some suggestions for improvements in the data call, and stock-specific research needs.The report contains an introduction with the summary of other WGs relevant for the WGBFAS, the methods used, and ecosystem considerations. The results of the analytical stock assessment or survey trends for the species listed above are then presented with all the stocks with the same species in the same sections. The report ends with references, recommendations, links to Stock Annexes and list of Working Documents.The principle analytical models used for the stock assessments were XSA and SAM. For most flatfishes and cod in SDs 25–32 (data limited stocks), CPUE trends from bottomtrawl surveys were used in the assessment (except plaice in SDs 24–25 for which relative SSB from SAM was used). For the data limited stocks, reference points based on length-based indicators were estimated (except cod in SDs 25-32 for which relative reference points were estimated using the SPiCT model). For cod in SDs 25–32, intersessional work was planned to hopefully allow returning to an analytical stock assessment in the near future. Ecosystem changes have been analytically considered in the following stock assessments: Herring in SD 25–27, 28.2, 29 and 32, and Sprat in SD 22–32, in form of cod predation mortality.
|
|
| 10. |
|
|
