| 1. |
- Pettersson-Strömbäck, Anita, 1965-, et al.
(författare)
-
Slutrapport från AKTIKON-PROJEKTET i Örnsköldsviks kommun : Arbetsmiljö, fysisk aktivitet, hälsa och produktivitet i aktivitetsbaserad kontorsmiljö – en kontrollerad studie i Örnsköldsviks kommun
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet Aktivitetsbaserat Kontor (AktiKon) har följt och utvärderat en förändringsprocess i Örnsköldsviks kommun där tjänstemännen i kommunen flyttade från cellkontor till antingen ett aktivitetsbaserat kontor (AB-kontor) eller ett cellkontor. Syftet med forskningsprojektet var att studera effekter på arbetsmiljö, fysisk aktivitet, hälsa och produktivitet i aktivitetsbaserad kontorsmiljö och kunna jämföra med fortsatt arbete i cellkontor. Mätningar med enkäter, fokusgruppsintervjuer, gåturer och observationer utfördes 6 mån före flytt och 6 respektive 18 månader efter flytt. Individuella intervjuer av personer med upplevd funktionsnedsättning utfördes ca 10 månader efter flytt. Rörelsemätningar utfördes vid fem olika tillfällen under flyttprocessen.I denna rapport har vi valt att redovisa enkätresultat från anställda som vi har kunnat följa över tid, d.v.s. individer där vi har resultat från enkät besvarad före flytt och från minst ett tillfälle efter flytt. Den ursprungliga studiepopulationen som studerades med denna metod bestod från början av 374 anställda och vid den sista uppföljningen, 18 månader efter flytt, av 152 anställda i AB-kontoret och 63 i cellkontoret. De två grupperna som flyttade till olika kontorsmiljöer var inte helt jämförbara. Exempelvis var det fler män och chefer som flyttade till AB-kontoret och yrkesgrupperna var inte heller lika, men alla som ingick i projektet var tjänstemän inom samma kommun.De som flyttade till AB-kontoret upplevde den nya kontorsmiljön som estetiskt tilltalande och luftkvaliteten god. De som flyttade till nya cellkontor hade utifrån kvalitativa intervjuer inte en lika positiv uppfattning vad gäller kontorets design och inredning.Arbetsbelastningen och olika typer av krav såg lika ut över tid för respektive grupp. Det var vid 18 månader efter flytt ingen skillnad jämfört med före flytt i hälsofrämjande arbetsfaktorer undersökta med WEMS-instrumentet (Work Experience Measurement Scale) för de som flyttat till AB-kontor. Det var inte heller någon skillnad över tid i jämförelse med de som flyttat till cellkontor. Datorstödet upplevdes mycket positivt av de som flyttade till AB-kontoret och de blev något mer nöjda än de som flyttade till cellkontor. Det fanns i AB-kontoret inte någon säker skillnad i upplevelse av samarbete mellan olika arbetsgrupper eller inom hela organisationen vid 18 månader efter flytt jämfört med utgångsläget och inte heller någon säker skillnad över tid jämfört med cellkontoret. De som flyttade till AB-kontor rapporterade efter flytten en ökad störning av ljud och besvär av bristande avskildhet. Man upplevde i genomsnitt en lägre produktivitet i AB-kontoret efter flytt och det fanns en skillnad mellan de två kontorstyperna över tid.Cheferna var generellt nöjda med att arbeta i AB-kontor och de upplevde inte någon minskad produktivitet vid övergång till AB-kontor. I genomsnitt blev det emellertid en minskad nöjdhet med kontorets utformning i gruppen som flyttade till AB-kontor. Nöjdheten med AB-kontoret varierade beroende på yrke och typ av arbetsuppgifter. De som hade mycket enskilt och koncentrationskrävande datorarbete upplevde mindre nöjdhet efter flytt och angav att de helst ville arbeta i cellkontor om de fick välja. De som arbetade mycket i grupp, behövde vara idérika och ofta diskuterade med kollegor föredrog att arbeta i AB-kontor. Bland dem som helst ville arbeta i cellkontor fanns det en ökad förekomst av problem med stress, långvarig utmattning och psykiska besvär.Det framkom ökade problem med koncentrationen hos de som flyttade till AB-kontor. Det fanns däremot inga säkra skillnader över tid mellan grupperna vad gäller skattning av allmän hälsa och förekomst av andra typer av besvär.Redan före flytten hade båda grupperna tillgång till höj- och sänkbara bord och det var vanligt att arbeta stående under en rätt stor del av arbetsdagen. Efter flytten ökade tiden i gående och antal steg något i AB-kontoret jämfört med cellkontoret. I AB-kontoret fanns tillgång till gå-band, men dessa användes endast av ett fåtal anställda. Den centralt belägna öppna trappan var omtyckt och användes mycket.Sammanfattningsvis visar studien att nöjdhet, preferens och produktivitet i AB-kontor varierar mycket beroende på vilka arbetsuppgifter man har. AB-kontoret fungerar särskilt bra för personer med ledningsuppdrag. För att AB-kontoret ska kunna fungera bra även för personer med funktionsnedsättning måste det finnas system för att fånga upp individuella problem och möjliggöra anpassningar vid behov. Detta gäller särskilt vid psykiska besvär och kognitiva svårigheter. Det är angeläget att det i AB-kontoret finns tillgång till stödytor och resurser i tillräcklig omfattning för alla de olika arbetsuppgifter som ska utföras.En viktig erfarenhet i projektet är betydelsen av att kunna beskriva den kontext som förändringen sker i. Genom att göra en processutvärdering har det funnits möjlighet att på ett adekvat sätt tolka och förstå de effekter som framkom vid övergång till AB-kontor.Framgångsfaktorer vid övergång till AB-kontor är noggrann kartläggning och analys före flytt, samverkan, delaktighet, överenskomna regler och förhållningssätt, och övergripande rutiner som inkluderar hela kontoret för det fortsatta arbetsmiljöarbetet.
|
|
| 2. |
- Öhrn, Maria, et al.
(författare)
-
Productivity, Satisfaction, Work Environment and Health after Relocation to an Activity-Based Flex Office : The Active Office Design Study
- 2021
-
Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health. - : MDPI. - 1661-7827 .- 1660-4601. ; 18:14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Implementation of activity-based flex offices (AFOs) are becoming increasingly common. The aim of this study was to evaluate the effects of an AFO on perceived productivity, satisfaction, work environment and health. Questionnaire data from the longitudinal, quasi-experimental Active Office Design Study was used. The study evaluates a public organization relocating staff to either an AFO or to cell offices. Measures from baseline, 6 and 18 months after relocation, were analyzed. Employees in the AFO experienced a decreased productivity and satisfaction with the office design. Lack of privacy as well as increased noise disturbance, less satisfaction with sit comfort and work posture were reported. Employees in the AFO with work tasks requiring a high degree of concentration experienced lower productivity while those with a high proportion of teamwork rated productivity to be continually high. No significant group differences were found between the two office types in general health, cognitive stress, salutogenic health indicators or pain in the neck, shoulder or back. The study highlights the importance of taking work characteristics into account in the planning and implementation process of an AFO. Flexible and interactive tasks seem more appropriate in an AFO, whereas individual tasks demanding concentration seem less fit.
|
|
| 3. |
- Beach, Dennis, et al.
(författare)
-
Education and participation in local context : Rural diversity and gender
- 2016
-
Ingår i: ECER 2016, Dublin, 22-26 august, 2016.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- It is often assumed that rural youth experience less severe problems with various kinds of social exclusion than do urban youth. However, recent Nordic research shows that they more often express a lack of involvement in society and a lack of conficence in governments than others (Ungdomsstyrelsen, 2010). This project analyses young people’s social inclusion and participation in rural (and urban) schools. We chose to include both sparsely populated areas, tourist municipalities and small industrial villages. Previous research points to some potentially significant differences between such rural areas. Connell’s (1996; Connell & Messerschmidt, 2005) concepts of masculinities and femininities and Massey’s (1994) understanding of place as continously in process through socio-spatial and material practices have been important. Five weeks of compressed mode ethnographic fieldwork (Jeffrey & Troman, 2004) has been conducted in one class in each of five rural schools. Observations of classroom interactions and teaching content, field conversations and formal student interviews (with about 140 students), have been used supplemented by observations in the neighbourhood and interviews with school staff. Presentations of place, participation, influence, conflicts and views of inclusion and fellowship were attended to. The fieldwork started in 2014 and ends in early 2016. The analyses have been both case-specific and collective. The research group have engaged in continuous joint discussions to identify tentative themes and further questions. The analyses tentatively point to considerable differences between the researched schools’ relations to the surrounding communities. Some explicitly connect to local characteristics, whereas others don't and instead have almost no visible signs of the local neighbourhood. The schools that more explicitly linked to the local neighbourhood were from more sparsely populated areas. The stronger local contextualization and connection in the sparsely populated areas coincides with students in these areas also tending to refer to some of the locally important adult activities when explaining their leisure time preferences. One such example is hunting, which is put forward especially by boys, but also by girls. Hunting, like some of the other activities mentioned, is typically historically connected to men and might appear valuable for boys’ positioning and gendered identity work, but it also appears as generally important for students’ understandings of their positions and relations to the neighbourhood.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Beach, Dennis, 1956-, et al.
(författare)
-
Rurality and education relations : metro-centricity and local values in rural communities and rural schools
- 2019
-
Ingår i: European Educational Research Journal. - : Sage Publications. - 1474-9041. ; 18:1, s. 19-33
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Based on ethnographic fieldwork in six different types of rural area and their schools in different parts of Sweden, this article identifies how rural schools relate to the local place and discusses some of the educational implications from this. Recurrent references to the local community were present in some schools and people there explicitly positioned themselves in the local rural context and valorised rurality positively in education exchanges, content and interactions, with positive effects on young people's experiences of participation and inclusion. These factors tended to occur in sparsely populated areas. An emphasis on nature and its value as materially vital in people's lives was present as was a critique of middle-class metrocentricity. Such values and critique seemed to be absent in other areas, where rurality was instead often represented along the metrocentric lines of a residual space in modernizing societies.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bengtsson, Göran, et al.
(författare)
-
Statistical analysis of the influence of conspecifics on the dispersal of a soil collembola.
- 2002
-
Ingår i: Theoretical Population Biology. - : Elsevier BV. - 1096-0325 .- 0040-5809. ; 61:2, s. 97-113
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The evidence for dispersal activity among soil-living invertebrates comes mainly from observations of their movement on artificial substrates or of colonisation of defaunated soils in the field. In an attempt to elucidate the dispersal pattern of soil collembolans in the presence of conspecifics, statistical analyses were undertaken to describe and simulate the movement of groups of Onychiurus armatus released in trays of homogeneous soil. A chi(2) test was used to reject the null hypothesis that individuals moved independently of each other and uniformly in all directions. The mean radial distance moved (1-2 cm day(-1)) and the radial standard deviation varied temporally and with the density of conspecifics. To capture the interaction between the moving individuals, four dispersal models (pure diffusion, diffusion with drift interaction, drift interaction and synchronised diffusion, and drift interaction and behavioural mood), were formulated as stochastic differential equations. The parameters of the models were estimated by minimising the deviance between the observed replicates and replicates that were simulated using the models. The dynamics of movement were best described by modelling the drift interaction as dependent on whether individuals were in a social or an asocial mood.
|
|
| 8. |
- Corner, Solveig, et al.
(författare)
-
Capturing Nordic identifications through participatory photography
- 2019
-
Ingår i: Computer Supported Qualitative Research New Trends on Qualitative Research / Editors: Costa, António Pedro, Reis, Luís Paulo, Moreira, António. - Cham : Springer. - 2194-5357. - 9783030014063
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This study explores how participatory photography can be used in researching upper secondary students’ identifications with what it means to live in one of four Nordic countries. The study draws on students’ constructions and interpretations of photographs. For this article the data analyzed consisted of 571 photographs taken during spring 2018 by a total of 104 students in the metropolitan areas in Helsinki, Stockholm, Oslo and Copenhagen. The analysis of the photographs and their captions show that students associated themselves mostly in a positive way with the Nordic region, though also some critical attitudes were identified. Visual ethnography in education as a method enhanced the upper secondary students’ way of giving meaning to what living in the Nordic countries means to them. Moreover, the method enables the students to become co-researchers together with the research team in both an aesthetic and narrative way. The study offers insights into how participatory photography can be as a useful and activating method in both local and cross-national research.
|
|
| 9. |
- Ek, Hans, et al.
(författare)
-
Extramatrical mycelial growth, biomass allocation and nitrogen uptake in ectomycorrhizal systems in response to collembolan grazing
- 1994
-
Ingår i: Applied Soil Ecology. - : Elsevier BV. - 0929-1393. ; 1:2, s. 155-169
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The effects of Collembola grazing activities on the ectomycorrhizal symbiosis were studied in laboratory microcosms. Pinus contorta seedlings in association with Paxillus involutus were grown in a sandy soil and the Collembola Onychiurus armatus was added in different densities. To study effects on nutrient uptake by the extramatrical mycorrhizal mycelium, cups containing 15NH4+ and phytin amended soil were evenly distributed in the microcosms. These cups were covered with a net that allowed the mycelium to penetrate but neither Collembola nor plant roots. Extramatrical hyphal growth was impeded at a high density of O. Armatus. Low densities of O. armatus increased the extramatrical hyphal growth, the colonization rate of side plants and the biomass of P. involutus. However, the amount of P. involutus on/in the plant roots was not affected. Thus, low densities of collembolans induced a shift towards a larger proportion of P. involutus growing extramatrically. The presence of O. armatus in low numbers enhanced the uptake and transfer of 15N by P. involvus to the plants by up to 76%. The Collembola population growth was not higher in mycorrhizal compared with non-mycorrhizal microcosms while nematode population size was reduced in mycorrhizal compared with non-mycorrhizal microcosms.
|
|
| 10. |
- Elf, Lena Marie, 1962, et al.
(författare)
-
A dynamic conceptual model of care planning
- 2007
-
Ingår i: SCANDINAVIAN JOURNAL OF CARING SCIENCES. - : Wiley. - 0283-9318 .- 1471-6712. ; 21:4, s. 530-538
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article presents a conceptual model of the care planning process developed to identify the hypothetical links between structural, process and outcome factors important to the quality of the process. Based on existing literature, it was hypothesized that a thorough assessment of patients' health needs is an important prerequisite when making a rigorous diagnosis and preparing plans for various care interventions. Other important variables that are assumed to influence the quality of the process are the care culture and professional knowledge. The conceptual model was developed as a system dynamics causal loop diagram as a first essential step towards a computed model. System dynamics offers the potential to describe processes in a nonlinear, dynamic way and is suitable for exploring, comprehending, learning and communicating complex ideas about care processes.
|
|
