SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Östberg V.) "

Sökning: WFRF:(Östberg V.)

  • Resultat 1-10 av 18
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Folkesson, Lisa, et al. (författare)
  • Self-esteem and stress as associated with diurnal profiles of salivary alpha-amylase and cortisol in mid-adolescents
  • 2014
  • Ingår i: International Journal of Behavioral Medicine. - : Springer. - 1070-5503 .- 1532-7558. ; 21:1 (Suppl.), s. S116-
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Salivary cortisol and alpha-amylase (sAA) that reflect hypothalamopituitary-adrenal axis (HPA-axis) activity and sympathetic activity within the autonomic nervous system (ANS) respectively, are biomarkers with pronounced diurnal rhythms. While research on salivary cortisol is increasing, little is known about the diurnal rhythm of salivary alphaamylase, particularly in adolescents. Also, the linkages between individual factors and self-reports of stress as related to HPA-axis activity and autonomic/sympathetic functioning remain to be investigated. This study set out to investigate diurnal rhythms of salivary cortisol and alpha-amylase in 14-16 year-old girls and boys. Moreover, the study investigated whether stress and self-esteem are related to aggregate salivary cortisol and alpha-amylase measures. Besides self-reports in questionnaires, self-administered salivary samples were collected from 47 girls and 23 boys during a school day. Results showed girls had higher levels of morning cortisol than did boys, while there were no differences in morning or diurnal sAA. Additionally, self-esteem and self-reported stress were associated with different measures of cortisol and sAA but for girls only. Taken together, the findings suggest that both self-reported stress and self-esteem are linked to various aspects of sympathetic ANS activity and HPA-axis activity, particularly among mid-adolescent girls.
  •  
3.
  •  
4.
  •  
5.
  • Janson, Staffan, 1945-, et al. (författare)
  • Äldre i Värmland : Om hälsa, levnadsvanor och livssituation 2006
  • 2007
  • Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Landstinget har i samarbete med Karlstads universitet gjort flera befolkningsundersökningar i Värmland och publicerat rapporter om både den vuxna befolkningens och barns hälsa, senast med rapporten Värmlänningarnas Liv och Hälsa 2004. Någon befolkningsstudie av de äldres hälsa och livsvillkor har dock inte gjorts tidigare.Efter tre års förarbeten och samråd mellan landstinget, Värmlands kommuner och flera institutioner vid Karlstads universitet genomfördes den föreliggande studien av de äldres hälsa under senhösten 2006, i form av en omfattande postenkät. Urvalet utgjordes av 2500 slumpmässigt uttagna kvinnor och män som var 80 år eller äldre. Svarsfrekvensen var 60 procent, vilket får betraktas som mycket bra med tanke på att cirka 15 procent i denna åldersgrupp lever i särskilda boenden.Studien avspeglar således hälsan och livsvillkoren för de äldre. Överlag visar det sig att de äldre mår bra och har stor kapacitet att fungera som aktiva samhällsmedborgare. Samtidigt är det många som har kroniska besvär, med värk, syn- och hörselnedsättning, inkontinensbesvär etc. Det föreligger också en klar social gradient, där särskilt äldre kvinnor med arbetarbakgrund har både mer sjukdom och större ekonomiska problem än de övriga.
  •  
6.
  •  
7.
  •  
8.
  •  
9.
  • Milton, A., et al. (författare)
  • Development of an ICU discharge instrument predicting psychological morbidity : a multinational study
  • 2018
  • Ingår i: Intensive Care Medicine. - : Springer. - 0342-4642 .- 1432-1238. ; 44:12, s. 2038-2047
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Purpose: To develop an instrument for use at ICU discharge for prediction of psychological problems in ICU survivors.Methods: Multinational, prospective cohort study in ten general ICUs in secondary and tertiary care hospitals in Sweden, Denmark and the Netherlands. Adult patients with an ICU stay12h were eligible for inclusion. Patients in need of neurointensive care, with documented cognitive impairment, unable to communicate in the local language, without a home address or with more than one limitation of therapy were excluded. Primary outcome was psychological morbidity 3months after ICU discharge, defined as Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) subscale score11 or Post-traumatic Stress Symptoms Checklist-14 (PTSS-14) part B score>45.Results: A total of 572 patients were included and 78% of patients alive at follow-up responded to questionnaires. Twenty percent were classified as having psychological problems post-ICU. Of 18 potential risk factors, four were included in the final prediction model after multivariable logistic regression analysis: symptoms of depression [odds ratio (OR) 1.29, 95% confidence interval (CI) 1.10-1.50], traumatic memories (OR 1.44, 95% CI 1.13-1.82), lack of social support (OR 3.28, 95% CI 1.47-7.32) and age (age-dependent OR, peak risk at age 49-65years). The area under the receiver operating characteristics curve (AUC) for the instrument was 0.76 (95% CI 0.70-0.81).Conclusions: We developed an instrument to predict individual patients' risk for psychological problems 3months post-ICU, http://www.imm.ki.se/biostatistics/calculators/psychmorb/. The instrument can be used for triage of patients for psychological ICU follow-up.Trial registration: The study was registered at clinicaltrials.gov, NCT02679157.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 18

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy