| 1. |
- Ask, Sofia, 1969-
(författare)
-
Vägar till ett akademiskt skriftspråk
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Abstract Ask, S., 2007: Vägar till ett akademiskt skriftspråk (Roads to academic written language). Acta Wexionensia nr 115/2007. ISBN: 978-91-7636-557-1 The overall aim of the dissertation is to analyse the general features of academic writing skills that students’ texts show at the beginning and at the end of their undergraduate education, and to investigate the paths chosen by students from different study backgrounds when they acquire competence in academic writing. The dissertation studies changes of level within the educational system from a student perspective. The empirical material consists of qualitative research interviews with student teachers at different stages of their training, and of the analyses of texts written by the same students. The study shows that both new and experienced students find it difficult to see a link between the tuition in Swedish in high school and their university studies, especially when it comes to academic writing. The new students therefore feel frustration and confusion in the transition phase. The experienced students say that they have mainly developed competence in academic writing during their studies through supervision in essay writing, which is felt to be crucial for linguistic development. The new students’ interim texts are characterized by the clear personal presence of an author, a varying degree of copying from source texts, and uncertain handling of references. Expressions of critical-analytical thinking are not common, and the texts usually have an everyday tone. The experienced students do not copy texts, yet they show great insecurity in their use of the content of the source texts. They write “academically” by using frequent reference markers and adopting a bombastic style. The linguistic tools of academic writing are used by the experienced students as decoration, to strengthen the impression of familiarity with the academic discourse.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Garme, Birgitta, et al.
(författare)
-
Tala på prov
- 2002
-
Ingår i: Samtal i livet och i litteraturen. - 9187884151 ; , s. 13-
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Palmér, Anne, et al.
(författare)
-
Bedömning av elevtext : en modell för analys : svenskämnet år 8,9 och gymnasiet
- 2005
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Att bedöma och betygssätta elevers texter är en stor och viktig del av svensklärarens vardag. Hur går man till väga för att åstadkomma en rätvis bedömning? I Bedömning av elevtext presenteras en modell för analys av elevers texter. Modellen tillämpas på ett stort antal autentiska elevtexter som analyseras, bedöms och betygssätts. Texterna har producerats inom svenskämnet i skolår 8.9 och gymnasiet. Vid sidan av resonemang om kvalitet och helhetsbedömning innehåller boken teoriavsnitt där författarna diskuterar sin syn på skrivande i relation till forskning på området. Dessutom ges praktiskt inriktade råd inför skrivundervisningen och textbedömningen.
|
|
| 5. |
- Palmér, Anne, 1961-, et al.
(författare)
-
Bedömning av elevtext - enligt lgr11 och lgy11
- 2015
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Bedömning av elevtext utgår från Lgr11 och Lgy11 och presenterar en modell för analys och bedömning av elevtexter. Modellen tillämpas på autentiska berättande, argumenterande och utredande elevtexter som bedöms och betygssätts.Texterna är skrivna inom svenskämnet av elever i grundskolans årskurs 6 och 9 och gymnasiets kurser Svenska 1 och Svenska 3. De är utförligt analyserade och visar både spännvidden inom en årskurs och skrivutvecklingen genom grundskolan och gymnasiet.Författarna diskuterar dessutom viktiga begrepp inom bedömningsforskning och ger goda råd inför skrivundervisning och bedömning. Bedömning av elevtext vänder sig till såväl studenter på lärarprogrammen som verksamma lärare.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
-
Sjätte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning : Muntlighetens möjligheter – retorik, berättande, samtal, Uppsala den 27–28 november 2008
- 2009
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den sjätte konferensen i serien Svenska med didaktisk inriktning hölls i Uppsala i november 2008. Temat för konferensen – liksom för denna volym – var Muntlighetens möjligheter – retorik, berättande, samtal. De många presentationerna visade att ämnet hade inspirerat forskare med olika inriktningar, teoretiska och empiriska, retoriska och samtalsinriktade, språk- och litteraturdidaktiska med flera. Bidrag som låg utanför temat var också välkomna och ett par sådana finns representerade i denna volym.Två av konferensens plenartalare bidrar med artiklar. Mads Th. Haugsted från Århus universitet resonerar om muntlighet i undervisning kontra undervisning i muntlighet. Medan muntlighet i undervisning framför allt är ett redskap för att nå olika allmändidaktiska, litteratur-, medie och skrivpedagogiska mål, handlar undervisning i muntlighet om själva det muntliga uttrycket. Undervisning i muntlighet är ett omfattande fält som kan beröra t.ex. muntliga textlandskap, frågor om språkbruk och pragmatik, retorik, drama och teater. Den andra plenartalaren, Synnøve Matre från Trondheim, diskuterar samtalens möjligheter i barns utveckling och lärande. Hon visar att yngre barn för såväl presenterande som lekande och utforskande samtal. Utforskande samtalstexter kommer till genom strategier som att ställa upp villkor, att opponera sig, att jämföra och att låna språkliga format av samtalspartnern. Samtal är mycket viktiga för barns språk- och kunskapsutveckling, och Matre ger handfasta exempel på hur man i undervisningen kan arbeta systematiskt med att utveckla barns samtalsfärdigheter.Bland de övriga bidragen finns Anders Öhmans diskussion om det dialogiska klassrummet och Kent Adelmanns resonemang om lyssnandet i didaktiska sammanhang. Två bidrag behandlar uttalat retoriska spörsmål, dels Anders Sigrells artikel om lärarens förebildlighet och elevers förmåga att efterbilda, dels Berit Lundgrens artikel om arbete med retorik i Sydafrika och Sverige. Bedömning av elevers muntliga kompetens är temat i tre av bidragen. Barbro Hagberg-Persson diskuterar hur elevers språkbehärskning kan mätas i de nationella proven för årskurs 3. I Anne Palmérs artikel studeras det muntliga nationella provet för Svenska B i gymnasiet efter förändringarna ht 2007 och samstämmigheten i lärares betygssättning. Maria Brännström redovisar en intervjuundersökning med svensklärare om det tidigare muntliga nationella provet i samma kurs.Litteraturundervisning dryftas i två artiklar. Maria Ulfgard diskuterar, utifrån tre nordiska avhandlingar, forskning om och undervisning i litteratur med särskilt fokus på litteratursamtal. Litteraturundervisning på läkarutbildningen är ämnet i Margareta Peterssons och Annette Årheims bidrag. I ytterligare ett par artiklar behandlas skrivundervisning. Per Holmberg presenterar forskning inom projektet Text- och kunskapsutveckling i skolan (TOKIS), i en artikel omtextsamtal i skrivundervisningen på gymnasiet. Elevers skrivande av sändare och webbtexters eventuella betydelse för detta är ämnet i Catharina Nyström Höögs artikel. Det sista bidraget i volymen är Bengt-Göran Martinssons artikel om den ämnesdidaktiska diskussion som har förts inom Svensklärarföreningen.
|
|
| 9. |
- Östlund-Stjärnegårdh, Eva
(författare)
-
Att förmedla egna och andras tankar : Om gymnasisters källhantering i det nationella provets skrivuppgift
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The material for this report consists of 55 student texts written in the national test of Swedish during the last compulsory course in the upper secondary school (18–19 year-olds). The task was to argue for more literature and reading for children in order to develop the children’s language, reasoning skills and fantasy. The student texts are to be seen as contributions to the debate in a local newspaper. Consideration is also given to the test material, that is texts both fiction and non-fiction, and the written instruction. The aim of the study is to investigate how the students handle the demand to use ideas and thoughts from the texts they have read before the actual writing test. Teachers sometimes find this part of the task hard to assess and ask for strict guidelines in the assessment material. The texts show that the students generally know that they are supposed to use facts and thoughts from the texts, and most of them also know that they are supposed to give references to the texts they quote from or refer to. Chapter 3 lists different ways of referring, from the elegant or neat to very circumstantial references or no reference at all. Using some part of a text without a reference is called “theft” for pedagogical reasons. A frequent pattern is to give a reference the first time a text is used but not the second or third time. Chapter 4 goes deeper into what the students choose to refer to or quote, that is how the content of the texts is made use of. The majority of the students get facts from two of seveal possible sources and build their argumentation on those. Only one shows a critical approach towards the texts in question. The student texts are also compared with published contributions to the debate in a local newspaper. First the question of voice in the two text materials is studied. The students speak more as an “I” and the published debaters as a “we” Then references in the newspaper texts are compared to those in the school texts. The recommendation to teachers is to keep on working with references but not at an academic level. The ideal for the students is to reach a control of different references for different text types and genres. Most important it is a question of honesty, not to steal but to announce loans from other sources.
|
|
| 10. |
- Östlund-Stjärnegårdh, Eva, 1949-
(författare)
-
Att läsa och sedan skriva
- 2012
-
Ingår i: Skriv! Les! 1. - Trondheim : Akademika forlag. - 9788251928700 ; , s. 157-172
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In national tests in Swedish conducted in Swedish upper secondary schools, students write essays on a topic presented in a booklet containing texts (fiction and non-fiction). Students are given this booklet in advance so that they can read and prepare for the writing task. Each essay task requires students to read the booklet and use information and standpoints from the texts. To study how students’ reading is reflected in their essays, I have used Langer’s model which presents four stances that a reader moves in and out of while reading. Two argumentative tasks are studied and the results show different reading patterns depending on what the instruction asks students to do. In the first task students read and comment on an article, which leads them to step ‘outside’ the article and rethink their own experiences (stance 3), and to objectify the article and the viewpoints contained within it (stance 4). The second task requires students to give examples from various articles and to present their own views on the matter in question. This leads to more reporting (stance 2) and less stepping outside the reading. The context of a test leads students to engage in discursive reading rather than literary reading, to use Langer’s terms. Meaningful reading involves all four stances, but students’ essays do not fully reveal which stances they have moved through while reading and preparing for the test. When assessing such texts, teachers can gain useful information about students’ reading strategies by simultaneously contemplating the use of Langer’s four stances.
|
|
