| 1. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 3. |
- Andréasson, Måns, 1994-, et al.
(författare)
-
Exploring the dispersion and electrostatic components in arene-arene interactions between ligands and G4 DNA to develop G4-ligands
- 2024
-
Ingår i: Journal of Medicinal Chemistry. - : American Chemical Society (ACS). - 0022-2623 .- 1520-4804. ; 67:3, s. 2202-2219
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- G-Quadruplex (G4) DNA structures are important regulatory elements in central biological processes. Small molecules that selectively bind and stabilize G4 structures have therapeutic potential, and there are currently >1000 known G4 ligands. Despite this, only two G4 ligands ever made it to clinical trials. In this work, we synthesized several heterocyclic G4 ligands and studied their interactions with G4s (e.g., G4s from the c-MYC, c-KIT, and BCL-2 promoters) using biochemical assays. We further studied the effect of selected compounds on cell viability, the effect on the number of G4s in cells, and their pharmacokinetic properties. This identified potent G4 ligands with suitable properties and further revealed that the dispersion component in arene-arene interactions in combination with electron-deficient electrostatics is central for the ligand to bind with the G4 efficiently. The presented design strategy can be applied in the further development of G4-ligands with suitable properties to explore G4s as therapeutic targets.
|
|
| 4. |
- Lindahl, Gabriel, et al.
(författare)
-
Zebrafish tumour xenograft models: a prognostic approach to epithelial ovarian cancer
- 2024
-
Ingår i: npj Precision Oncology. - : NATURE PORTFOLIO. - 2397-768X. ; 8:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Epithelial ovarian cancer (EOC) is the gynaecological malignancy with highest mortality. Although adjuvant treatment with carboplatin and paclitaxel leads to an objective response in similar to 80% of these patients, a majority will relapse within two years. Better methods for assessing long-term treatment outcomes are needed. To address this, we established safe and efficacious doses of carboplatin and paclitaxel using IGROV-1 zebrafish-CDX models. Then fluorescently-labelled cell suspensions from 83 tumour biopsies collected at exploratory laparotomy of women with suspected EOC were generated and 37 (45%) were successfully implanted in zebrafish larvae. Among these 19 of 27 pathology-confirmed EOC samples (70%) engrafted. These zebrafish patient-derived tumour xenograft (ZTX) models were treated with carboplatin or paclitaxel and tumour growth/regression and metastatic dissemination were recorded. In a subgroup of nine patients, four ZTX models regressed during carboplatin treatment. All four corresponding patients had > 24 months PFS. Furthermore, both ZTX models established from two patients having < 24 months PFS failed to regress during carboplatin treatment. Seven of eight models seeding < 6 metastatic cells were established from patients having > 24 months PFS. In eleven of fourteen patients, FIGO stage I + II or III tumours gave rise to ZTX models seeding < 4 or > 4 metastatic cells, respectively. In conclusion, ZTX models predicted patients having > 24 or < 24 months PFS, based on response/no response to carboplatin. Furthermore, high metastatic dissemination in ZTX models correlated to shorter PFS and more advanced disease at diagnosis. These preliminary results suggest that ZTX models could become a useful prognostic tool in EOC treatment planning.
|
|
| 5. |
- Liss, Anna, 1979, et al.
(författare)
-
Professional competencies and work-related support in relation to periodontal therapy and work satisfaction: A questionnaire study among Swedish Dental Hygienists.
- 2018
-
Ingår i: International journal of dental hygiene. - : Wiley. - 1601-5037 .- 1601-5029. ; 16:3, s. 349-356
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To analyse dental hygienists' (DHs) views on professional competencies and behavioural interventions in the treatment of periodontitis patients, perceived work-related support and work satisfaction.A Web-based questionnaire was distributed to all DHs employed at the public dental service in the county of Västra Götaland, Sweden. 302 (83%) responded to the questionnaire; 291 of these DHs stated that they on regular basis treated periodontitis patients and thus constituted the sample for analyses. Based on initial correlation and bivariate analyses of the questionnaire data, multiple logistic regression models were formulated to estimate perceived competencies to treat patients with periodontitis and work satisfaction.The multiple analyses revealed that DHs who worked with specific methods for behavioural intervention, like motivational interviewing, were more likely to rate themselves as "definitely possessing the competencies required to treat patients with periodontitis" (OR 4.0). Likewise, this group of DHs did not consider it more difficult to charge their patients the financial costs for such a behavioural intervention than for scaling therapy (OR 3.1). The perception that one's professional competencies were utilized well in daily practice was associated with high work satisfaction (OR 4.1). More years in the profession (OR 1.03) and a good support by colleagues (OR 1.9) had also a positive impact on work satisfaction.Dental hygienists' considered that competencies in the treatment of periodontitis patients were related to the practice of behavioural interventions as part of therapy. A stimulating and supportive work environment, with opportunities for professional development, is important for work satisfaction.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Tomasi, Cristiano, 1964, et al.
(författare)
-
A randomized multi-centre study on the effectiveness of non-surgical periodontal therapy in general practice
- 2022
-
Ingår i: Journal of Clinical Periodontology. - : Wiley. - 0303-6979 .- 1600-051X. ; 49:11, s. 1092-1105
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim To evaluate the effectiveness of two non-surgical treatment protocols for periodontitis patients in general dental practice. Materials and Methods Ninety-five dental hygienists (59 dental clinics) were randomly assigned to one of two treatment protocols: (i) establishment of adequate self-performed oral hygiene prior to a single session of ultrasonic instrumentation (guided periodontal infection control [GPIC]) or (ii) conventional non-surgical therapy (CNST) including patient education and scaling and root planing integrated in multiple sessions. Residual pockets at 3 months were retreated in both groups. The primary outcome was pocket closure (probing pocket depth <= 4 mm) at 6 months. Multilevel models were utilized. Results Based on data from 615 patients, no significant differences with regard to clinical outcomes were observed between treatment protocols. Treatment-related costs (i.e., chair time, number of sessions) were significantly lower for GPIC than CNST. Smoking and age significantly affected treatment outcomes. Conclusions No significant differences between the two approaches were observed in regard to clinical outcomes. GPIC was more time-effective. Patient education should include information on the detrimental effects of smoking. ClinicalTrials.gov (NCT02168621).
|
|
| 8. |
- Abbatt, J. P. D., et al.
(författare)
-
Halogen activation via interactions with environmental ice and snow in the polar lower troposphere and other regions
- 2012
-
Ingår i: Atmospheric Chemistry and Physics. - : Copernicus GmbH. - 1680-7316 .- 1680-7324. ; 12:14, s. 6237-6271
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The role of ice in the formation of chemically active halogens in the environment requires a full understanding because of its role in atmospheric chemistry, including controlling the regional atmospheric oxidizing capacity in specific situations. In particular, ice and snow are important for facilitating multiphase oxidative chemistry and as media upon which marine algae live. This paper reviews the nature of environmental ice substrates that participate in halogen chemistry, describes the reactions that occur on such substrates, presents the field evidence for ice-mediated halogen activation, summarizes our best understanding of ice-halogen activation mechanisms, and describes the current state of modeling these processes at different scales. Given the rapid pace of developments in the field, this paper largely addresses advances made in the past five years, with emphasis given to the polar boundary layer. The integrative nature of this field is highlighted in the presentation of work from the molecular to the regional scale, with a focus on understanding fundamental processes. This is essential for developing realistic parameterizations and descriptions of these processes for inclusion in larger scale models that are used to determine their regional and global impacts.
|
|
| 9. |
- Abd El-Gawad, Gamal, 1959, et al.
(författare)
-
Health-related quality of life after 5-12 years of continent ileal urostomy (Kock reservoir) in children and adolescents.
- 2002
-
Ingår i: Scandinavian journal of urology and nephrology. - 0036-5599. ; 36:1, s. 40-5
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: To assess quality of life after continent ileal reservoir diversion in children and adolescents. MATERIAL AND METHODS: Nine boys and 9 girls (10.8-18 years old at surgery) were operated with a Kock reservoir and followed for 5-12 years. They participated in an interview using a questionnaire based on the Swedish self-esteem inventory, "I think I am". The questionnaire consisted of 76 questions that covered medical, physical, psychological, social, body image and sexual aspects. RESULTS: Six of 18 patients had some difficulties on catheterization. Five complained of pain or bleeding during evacuation. Two patients had slight urinary leakage between evacuations and 6 had mucus secretion. Ten patients had diarrhea with different frequencies. Physical activities were not hampered by the operation in any patient. Instead, activities such as full day outside home, friend at home overnight, using all types of clothes, and participation in camps were increased in 8, 6, 5 and 5 patients, respectively. All patients but 2 had an excellent relation with friends and family members. More than half of patients had excellent positive self-esteem and body image and the rest had very good self-esteem. However, some patients were concerned about how they looked and felt that life was unfair to them. CONCLUSIONS: The patients were satisfied with their operation. They were physically active and declared a positive perspective regarding self-esteem and body image. The medical problems related to the operation did not have any negative influence on the self-esteem or body image. The choice of the operation can only be determined on the basis of an attentive dialogue between surgeon, child and parents.
|
|
| 10. |
- Abrahamsson, Annelie, et al.
(författare)
-
Dense breast tissue in postmenopausal women is associated with a pro-inflammatory microenvironment in vivo
- 2016
-
Ingår i: Oncoimmunology. - : TAYLOR & FRANCIS INC. - 2162-4011 .- 2162-402X. ; 5:10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Inflammation is one of the hallmarks of carcinogenesis. High mammographic density has been associated with increased risk of breast cancer but the mechanisms behind are poorly understood. We evaluated whether breasts with different mammographic densities exhibited differences in the inflammatory microenvironment.Postmenopausal women attending the mammography-screening program were assessed having extreme dense, n = 20, or entirely fatty breasts (nondense), n = 19, on their regular mammograms. Thereafter, the women were invited for magnetic resonance imaging (MRI), microdialysis for the collection of extracellular molecules in situ and a core tissue biopsy for research purposes. On the MRI, lean tissue fraction (LTF) was calculated for a continuous measurement of breast density. LTF confirmed the selection from the mammograms and gave a continuous measurement of breast density. Microdialysis revealed significantly increased extracellular in vivo levels of IL-6, IL-8, vascular endothelial growth factor, and CCL5 in dense breast tissue as compared with nondense breasts. Moreover, the ratio IL-1Ra/IL-1 was decreased in dense breasts. No differences were found in levels of IL-1, IL-1Ra, CCL2, leptin, adiponectin, or leptin:adiponectin ratio between the two breast tissue types. Significant positive correlations between LTF and the pro-inflammatory cytokines as well as between the cytokines were detected. Stainings of the core biopsies exhibited increased levels of immune cells in dense breast tissue.Our data show that dense breast tissue in postmenopausal women is associated with a pro-inflammatory microenvironment and, if confirmed in a larger cohort, suggests novel targets for prevention therapies for women with dense breast tissue.
|
|
