| 1. |
|
|
| 2. |
- Abrahamsson, Britt-Inger, et al.
(författare)
-
Hur lärandekontraktet används som examination i olika kurser
- 2015
-
Ingår i: Universitetspedagogiska konferensen 2015. - Umeå : Umeå universitet. ; , s. 4-5
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Högskoleförordning (1993:100) föreskrivs de nationella mål som studenter skall ha uppnått i slutet av sin högskoleutbildning. För arbetsterapeut- och kandidatexamen skall studenten bland annat visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Hur ska vi lärare förbereda studenter för att uppnå och se till att de har uppnått det här nationella målet, men samtidigt förbereda och examinera dem utifrån förväntade studieresultat i olika kurser? Syftet med presentationen är att introducera lärandekontraktet som metod och hur det används i olika kurser inom arbetsterapeutprogrammet vid Umeå universitet.
|
|
| 3. |
- Fischl, Caroline, 1974-, et al.
(författare)
-
Kontinuitet i uppgifter inom år 3 arbetsterapeutprogrammet
- 2015
-
Ingår i: Universitetspedagogiska konferensen 2015. - Umeå : Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet. ; , s. 66-66
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Fischl, Caroline, et al.
(författare)
-
Kontinuitet i uppgifter inom år 3 arbetsterapeutprogrammet
- 2015
-
Ingår i: Universitetspedagogiska konferensen 2015. ; , s. 66-66
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med vår poster är att illustrera kontinuitet i examinationsuppgifterna och progression i lärandet under kurserna i år 3 arbetsterapeutprogrammet.Under höstterminen 2014 till och med vårterminen 2015 genomfördes för första gången kurser i det tredje och sista året inom det reviderade arbetsterapeutprogrammet. Dessa kurser handlar om praktiska tillämpningar av kunskaper om projektledning och förändringsarbete, vetenskaplig metod samt arbetsterapeutiska teorier och modeller inom traditionella och nya arenor. Studenterna förväntas utveckla ett reflekterande förhållningssätt och arbetsterapeutisk professionalitet i samverkan med andra samt beredskap att uppfylla olika roller i arbetslivet.Kontinuitet uppnås när studenten under den första kursen skriver en plan för examensarbete (kurs 2) och/eller förändringsarbete (kurs 4). Studenten kan också välja att skriva en plan för verksamhetsutveckling (kurs 3) och implementera planen i den sista kursen. Under examensarbete får studenten välja kvantitativ eller kvalitativ metod, eller litteraturstudie efter intresseområde och koppla arbetet mot innovationskursen. Att kunna arbeta vidare med en idé genom uppgifterna i olika kurser kan göra studenten mer engagerad i sitt lärande. Studenten genomgår också en process genom att utveckla och testa idéer under ett antal iterationer.Progression i lärandet sker även vid upprepning av pedagogiska metoder. Till exempel, har lärandekontraktet under verksamhetsförlagd utbildning (kurs 3) fokus på identifiering och formulering av lärandemål, medan under innovationskursen (kurs 4) har uppgiften fokus på identifiering av handlingar och stöd som behövs för att uppnå lärandemålen.
|
|
| 5. |
- Keisu, Britt-Inger, 1968-
(författare)
-
Att peka med hela handen : Om arbetsvillkor och kön bland första linjens chefer
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Historically, leadership research has focused on managers’ characteristics and behavior, their leadership style and its implications for a business’s success. In contrast, this dissertation examines how working conditions in the workplace affect first-level managers’ everyday work, their possibilities to practice leadership, and consequently their leadership style. The theoretical framework guiding the dissertation is a gender analysis with a doing gender perspective and the methodology is a case study. Two workplace organizations in a Swedish municipality are studied: a male-dominated manufacturing industry and a female-dominated elderly care service. The empirical materials consist of twenty-six semi-structured interviews, primarily with male and female first-level managers, but also with their immediate supervisors. In addition, the materials include a questionnaire and organizational documents. The results show that organizational structure and culture have implications for managers’ working conditions and consequently the leadership style they are willing and able to implement. The sex ratio among employees did not have any implications for which type of leadership informants described in their everyday practices. The ideal leadership and the everyday leadership practices portrayed by informants entail being explicit, controlling and rational managers who are able to make decisions and carry forth extensive structural changes. Their narratives reveal an authoritarian and task-oriented leadership style that has its roots in early industrialism. Leadership is strongly marked by masculinity, and even though women and men describe practicing the same type of leadership in their everyday work, their ideas about gender depict two complete opposites in which women and femininity is subordinated to men and masculinity. This indicates a divergence between the gender we think and the gender we do. Nonetheless, sex ratio among employees has implications for the level of sexism. While informants in both workplace organizations described gender discrimination, only those in the manufacturing industry described experiencing sexual harassment.
|
|
| 6. |
- Keisu, Britt-Inger, 1968-, et al.
(författare)
-
Entrepreneurship and Gender Equality in Academia : a Complex Combination in Practice
- 2015
-
Ingår i: Nordic Journal of Working Life Studies. - : Det Kgl. Bibliotek/Royal Danish Library. - 2245-0157. ; 5:1, s. 69-92
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article takes as its starting point two current trends in academia – the promotion of academic entrepreneurship and innovation and the promotion of gender equality – and discusses how different gender equality perspectives are interwoven, or not, into academia’s transformation processes towards entrepreneurial universities. On the basis of an analysis of 26 interviews conducted with personnel at two Swedish universities, the article investigates how concepts of academic entrepreneurship and innovation on the one hand and gender equality on the other hand are constructed and filled with meaning as well as how they are entangled and what effects are produced by this way of thinking and acting. Our analysis reveals tensions between the two policy goals, together with tensions within each goal. An overall conclusion is that articulations and ways of speaking about the policy goal of academic entrepreneurship and innovation were to some extent interwoven with the policy goal of gender equality, especially in the broader perspectives on academic entrepreneurship. However, the articulations of strategies and practice of the two policy goals essentially ran parallel, and were not entangled with one another. This is because strategies or substantial initiatives for merging gender equality into the agenda of academic entrepreneurship and innovation were lacking.
|
|
| 7. |
|
|
