| 1. |
|
|
| 2. |
- Abrahamsson, Victor, et al.
(författare)
-
Impact of injection solvents on supercritical fluid chromatography.
- 2013
-
Ingår i: Journal of Chromatography A. - : Elsevier BV. - 0021-9673. ; 1306, s. 80-88
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Even though there has been a rapid development in instrumentation and applications of supercritical fluid chromatography (SFC), relatively little is known about retention mechanisms compared to high-performance liquid chromatography (HPLC). Much effort has been made to characterize the influence of injection solvents on chromatographic efficiency in HPLC, however has been left rather uninvestigated in the domain of SFC. In this study properties of different injection solvents have been studied and correlated with properties of seven various analytes on three different columns, a C18, a 2-ethylpyridine and a bare-silica column. Aided by calculations of correlation coefficients and principal component analysis (PCA), the physical properties of injection solvents and the interactions between injection solvent, solute and stationary phase were investigated. The findings of this work shows that interactions capable of masking accessible silanol groups on a C18 column are of importance in order to maximize the plate number. While solvents with dipolar and hydrogen bond interaction properties are associated negatively with chromatographic efficiency using polar columns. Properties such as molar density, vapor pressure and boiling point were related to sharper peaks, mostly likely because of solubility issues of the injection solvent into the methanol-modified carbon dioxide. However, no additional solubility due to hydrogen interactions between the injection solvent and the carbon dioxide in SFC was observed. Surface tension and viscosity was not particularly associated with a decrease in plate numbers. By increasing the injection volume a stronger correlation between solubility related properties and plate numbers were obtained. Additional experiments showed that the resistance in solubility became an issue when performing partial-loop injection where additional washing solvent entered the system, thus providing broadened peaks.
|
|
| 3. |
- Douglas, Andrew, et al.
(författare)
-
Platelet-rich emboli are associated with von Willebrand factor levels and have poorer revascularization outcomes.
- 2020
-
Ingår i: Journal of neurointerventional surgery. - : BMJ. - 1759-8486 .- 1759-8478. ; 12:6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Platelets and von Willebrand factor (vWF) are key factors in thrombosis and thus are likely key components of acute ischemic stroke (AIS) emboli. We aimed to characterize platelet and vWF levels in AIS emboli and to assess associations between their expression levels and clinical and procedural information.Histopathological and immunohistochemical analysis of emboli collected as part of the multi-institutional RESTORE registry was performed. The composition of the emboli was quantified using Orbit Image Analysis machine learning software. Correlations between clot components and clinical and procedural information were assessed using the χ2 test.Ninety-one emboli samples retrieved from 63 patients were analyzed in the study. The mean platelet (CD42b) content of the clots was 33.9% and the mean vWF content of the clots was 29.8%. There was a positive correlation between platelet and vWF levels (ρ=0.564, p<0.001*, n=91). There was an inverse correlation between both platelets and vWF levels and percentage of red blood cells (RBCs) in the emboli (CD42b vs RBC: ρ=-0.535, p<0.001*, n=91; vWF vs RBC: ρ=-0.366, p<0.001*, n=91). Eighty-one percent of patients in the low platelet group had a good revascularization outcome (Thrombolysis in Cerebral Infarction 2c/3) compared with 58% in the high platelet group (χ2=5.856, p=0.016).Platelet and vWF levels in AIS emboli correlate with each other and both have an inverse relationship with RBC composition. Patients with platelet-rich clots have poorer revascularization outcomes.
|
|
| 4. |
- Fischl, Caroline, 1974-, et al.
(författare)
-
Kontinuitet i uppgifter inom år 3 arbetsterapeutprogrammet
- 2015
-
Ingår i: Universitetspedagogiska konferensen 2015. - Umeå : Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet. ; , s. 66-66
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Fischl, Caroline, et al.
(författare)
-
Kontinuitet i uppgifter inom år 3 arbetsterapeutprogrammet
- 2015
-
Ingår i: Universitetspedagogiska konferensen 2015. ; , s. 66-66
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med vår poster är att illustrera kontinuitet i examinationsuppgifterna och progression i lärandet under kurserna i år 3 arbetsterapeutprogrammet.Under höstterminen 2014 till och med vårterminen 2015 genomfördes för första gången kurser i det tredje och sista året inom det reviderade arbetsterapeutprogrammet. Dessa kurser handlar om praktiska tillämpningar av kunskaper om projektledning och förändringsarbete, vetenskaplig metod samt arbetsterapeutiska teorier och modeller inom traditionella och nya arenor. Studenterna förväntas utveckla ett reflekterande förhållningssätt och arbetsterapeutisk professionalitet i samverkan med andra samt beredskap att uppfylla olika roller i arbetslivet.Kontinuitet uppnås när studenten under den första kursen skriver en plan för examensarbete (kurs 2) och/eller förändringsarbete (kurs 4). Studenten kan också välja att skriva en plan för verksamhetsutveckling (kurs 3) och implementera planen i den sista kursen. Under examensarbete får studenten välja kvantitativ eller kvalitativ metod, eller litteraturstudie efter intresseområde och koppla arbetet mot innovationskursen. Att kunna arbeta vidare med en idé genom uppgifterna i olika kurser kan göra studenten mer engagerad i sitt lärande. Studenten genomgår också en process genom att utveckla och testa idéer under ett antal iterationer.Progression i lärandet sker även vid upprepning av pedagogiska metoder. Till exempel, har lärandekontraktet under verksamhetsförlagd utbildning (kurs 3) fokus på identifiering och formulering av lärandemål, medan under innovationskursen (kurs 4) har uppgiften fokus på identifiering av handlingar och stöd som behövs för att uppnå lärandemålen.
|
|
| 6. |
- Jumaah, Firas, et al.
(författare)
-
A fast and sensitive method for the separation of carotenoids using ultra-high performance supercritical fluid chromatography-mass spectrometry
- 2016
-
Ingår i: Analytical and Bioanalytical Chemistry. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1618-2642 .- 1618-2650. ; 408:21, s. 5883-5894
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this study, a rapid and sensitive ultra-high performance supercritical fluid chromatography-mass spectrometry (UHPSFC-MS) method has been developed and partially validated for the separation of carotenoids within less than 6 min. Six columns of orthogonal selectivity were examined, and the best separation was obtained by using a 1-aminoanthracene (1-AA) column. The length of polyene chain as well as the number of hydroxyl groups in the structure of the studied carotenoids determines their differences in the physiochemical properties and thus the separation that is achieved on this column. All of the investigated carotenoids were baseline separated with resolution values greater than 1.5. The effects of gradient program, back pressure, and column temperature were studied with respect to chromatographic properties such as retention and selectivity. Electrospray ionization (ESI) and atmospheric pressure chemical ionization (APCI) were compared in both positive and negative mode, using both direct infusion and hyphenated with UHPSFC. The ESI in positive mode provided the highest response. The coefficient of determination (R2) for all calibration curves were greater than 0.998. Limit of detection (LOD) was in the range of 2.6 and 25.2 ng/mL for α-carotene and astaxanthin, respectively, whereas limit of quantification (LOQ) was in the range of 7.8 and 58.0 ng/mL for α-carotene and astaxanthin, respectively. Repeatability and intermediate precision of the developed UHPSFC-MS method were determined and found to be RSD <3 % and RSD <6 %, respectively. The method was applied in order to determine carotenoids in supercritical fluid extracts of microalgae and rosehip. [Figure not available: see fulltext.]
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 9. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 10. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - : Kommunernas och landstingens tidning. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
