SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Abrahamsson Maria) "

Sökning: WFRF:(Abrahamsson Maria)

  • Resultat 1-10 av 200
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Nilsson, Kerstin, et al. (författare)
  • 54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
  • 2017
  • Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
  •  
2.
  • Nilsson, Kerstin, et al. (författare)
  • Vi är oroade över senare ålderspension
  • 2017
  • Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
  •  
3.
  •  
4.
  • Abrahamsson, Maria, et al. (författare)
  • Steric influence on the excited-state lifetimes of ruthenium complexes with bipyridyl-alkanylene-pyridyl ligands.
  • 2008
  • Ingår i: Inorganic Chemistry. - : ACS. - 0020-1669 .- 1520-510X. ; 47:9, s. 3540-3548
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The structural effect on the metal-to-ligand charge transfer (MLCT) excited-state lifetime has been investigated in bis-tridentate Ru(II)-polypyridyl complexes based on the terpyridine-like ligands [6-(2,2'-bipyridyl)](2-pyridyl)methane (1) and 2-[6-(2,2'-bipyridyl)]-2-(2-pyridyl)propane (2). A homoleptic ([Ru(2)(2)](2+)) and a heteroleptic complex ([Ru(ttpy)(2)](2+)) based on the new ligand 2 have been prepared and their photophysical and structural properties studied experimentally and theoretically and compared to the results for the previously reported [Ru(1)(2)](2+). The excited-state lifetime of the homoleptic Ru-II complex with the isopropylene-bridged ligand 2 was found to be 50 times shorter than that of the corresponding homoleptic Ru-II complex of ligand 1, containing a methylene bridge. A comparison of the ground-state geometries of the two homoleptic complexes shows that steric interactions involving the isopropylene bridges make the coordination to the central Ru-II ion less octahedral in [Ru(2)(2)](2+) than in [Ru(1)(2))(2+). Calculations indicate that the structural differences in these complexes influence their ligand field splittings as well as the relative stabilities of the triplet metal-to-ligand charge transfer ((MLCT)-M-3) and metal-centered ((MC)-M-3) excited states. The large difference in measured excited-state lifetimes for the two homoleptic Ru-II complexes is attributed to a strong influence of steric interactions on the ligand field strength, which in turn affects the activation barriers for thermal conversion from (MLCT)-M-3 states to short-lived (MC)-M-3 states.
  •  
5.
  • Dzidic, Majda, et al. (författare)
  • Aberrant IgA responses to the gut microbiota during infancy precede asthma and allergy development
  • 2017
  • Ingår i: Journal of Allergy and Clinical Immunology. - : MOSBY-ELSEVIER. - 0091-6749 .- 1097-6825. ; 139:3, s. 1017-
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background: Although a reduced gut microbiota diversity and low mucosal total IgA levels in infancy have been associated with allergy development, IgA responses to the gut microbiota have not yet been studied. Objective: We sought to determine the proportions of IgA coating together with the characterization of the dominant bacteria, bound to IgA or not, in infant stool samples in relation to allergy development. Methods: A combination of flow cytometric cell sorting and deep sequencing of the 16S rDNA gene was used to characterize the bacterial recognition patterns by IgA in stool samples collected at 1 and 12 months of age from children staying healthy or having allergic symptoms up to 7 years of age. Results: The children with allergic manifestations, particularly asthma, during childhood had a lower proportion of IgA bound to fecal bacteria at 12months of age compared with healthy children. These alterations cannot be attributed to differences in IgA levels or bacterial load between the 2 groups. Moreover, the bacterial targets of early IgA responses (including coating of the Bacteroides genus), as well as IgA recognition patterns, differed between healthy children and children with allergic manifestations. Altered IgA recognition patterns in children with allergy were observed already at 1 month of age, when the IgA antibodies are predominantly maternally derived in breast-fed children. Conclusion: An aberrant IgAresponsiveness to the gutmicrobiota during infancy precedes asthma and allergy development, possibly indicating an impaired mucosal barrier function in allergic children.
  •  
6.
  • Dzidic, Majda, et al. (författare)
  • Allergy development is associated with consumption of breastmilk with a reduced microbial richness in the first month of life
  • 2020
  • Ingår i: Pediatric Allergy and Immunology. - : WILEY. - 0905-6157 .- 1399-3038. ; 31, s. 250-257
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background Early colonization with a diverse microbiota seems to play a crucial role for appropriate immune maturation during childhood. Breastmilk microbiota is one important source of microbes for the infant, transferred together with maternal IgA antibodies. We previously observed that allergy development during childhood was associated with aberrant IgA responses to the gut microbiota already at 1 month of age, when the IgA antibodies are predominantly maternally derived in breastfed infants. Objective To determine the microbial composition and IgA-coated bacteria in breastmilk in relation to allergy development in children participating in an intervention trial with pre- and post-natal Lactobacillus reuteri supplementation. Methods A combination of flow cytometric cell sorting and 16S rRNA gene sequencing was used to characterize the bacterial recognition patterns by IgA in breastmilk samples collected one month post-partum from 40 mothers whose children did or did not develop allergic and asthmatic symptoms during the first 7 years of age. Results The milk fed to children developing allergic manifestations had significantly lower bacterial richness, when compared to the milk given to children that remained healthy. Probiotic treatment influenced the breastmilk microbiota composition. However, the proportions of IgA-coated bacteria, the total bacterial load and the patterns of IgA-coating were similar in breastmilk between mothers of healthy children and those developing allergies. Conclusion Consumption of breastmilk with a reduced microbial richness in the first month of life may play an important role in allergy development during childhood.
  •  
7.
  • Dzidic, Majda, et al. (författare)
  • Oral microbiome development during childhood: an ecological succession influenced by postnatal factors and associated with tooth decay
  • 2018
  • Ingår i: The ISME Journal. - : NATURE PUBLISHING GROUP. - 1751-7362 .- 1751-7370. ; 12:9, s. 2292-2306
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Information on how the oral microbiome develops during early childhood and how external factors influence this ecological process is scarce. We used high-throughput sequencing to characterize bacterial composition in saliva samples collected at 3, 6, 12, 24 months and 7 years of age in 90 longitudinally followed children, for whom clinical, dietary and health data were collected. Bacterial composition patterns changed through time, starting with "early colonizers", including Streptococcus and Veillonella; other bacterial genera such as Neisseria settled after 1 or 2 years of age. Dental caries development was associated with diverging microbial composition through time. Streptococcus cristatus appeared to be associated with increased risk of developing tooth decay and its role as potential biomarker of the disease should be studied with species-specific probes. Infants born by C-section had initially skewed bacterial content compared with vaginally delivered infants, but this was recovered with age. Shorter breastfeeding habits and antibiotic treatment during the first 2 years of age were associated with a distinct bacterial composition at later age. The findings presented describe oral microbiota development as an ecological succession where altered colonization pattern during the first year of life may have long-term consequences for childs oral and systemic health.
  •  
8.
  • Huge-Brodin, Maria, 1966-, et al. (författare)
  • Back from the Future : Report on Sustainable Logistics Systems 2020
  • 2009
  • Ingår i: Proceedings from the 14th Annual Logistics Research Network Conference. - Cardiff, Wales : Cardiff Business School. - 9781904564317 ; , s. 117-123
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • PurposeDue to the alarming reports on climate change probably caused by industrial and human activities, the awareness that “we need to do something” is growing in society. And there is not much time – in 2050 CO2-emissions need to be reduced by 80%, compared to the levels some decade ago. In this a huge challenge is to pinpoint where we want to arrive, and what an improved future forecast may look like. Gazing as far as to 2050 would be accurate, however taking such a large leap can be considered as such a large effort that it paralyses rather than encourages action. As there is a need to start acting immediately to be able to alter the development, we have chosen to, as a first step, take a look at what should and can be accomplished during a shorter period of time, and start by gazing towards 2020. The paper aims at the logistics- and transport domain.The purpose of the paper is to describe and discuss desirable scenarios regarding sustainable transport- and logistics systems by 2020.Research approachThe basis for this paper is a series of focused group meetings in a “Think-tank” setting, where actors representing shippers, logistics- and transport providers and authorities were gathered into group discussions. The task given to the participants was to discuss what goals they perceived as both necessary to reach, and realistic to have reached, by 2020. Scenarios were built based on notes from four researchers acting “flies-on the-wall” in the Think-tank.Findings and OriginalityThe findings of this paper are presented as a scenario, or a “report from the future”, of the situation for transport and logistics in 2020 when the development has become more sustainable. The data gathering and scenario building was initially focused on CO2-emissions, however an aspect that emerged as perhaps even more relevant was the more general discussion on resources and energy. The scenarios include innovations in product development and delivery, elaborations on the global centralisation trends, new views on delivery service aspects and collaborative initiatives.Research impactThe paper takes mainly a corporate approach to transport and logistics. It provides insight into what can be realistic goals in a close future, and which changes are needed to reach these goals. Practical impactThe paper can provide a basis for further discussions among practitioners on where to direct future actions.
  •  
9.
  •  
10.
  • Isaksson, Karin, 1984- (författare)
  • Logistics Service Providers Going Green : A Framework for Developing Green Service Offerings
  • 2014
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Environmental impact has increasingly become a “buzzword” and an important topic. This topic has been integrated into the agenda of many companies worldwide, and this dissertation focuses on the transportation and logistics industry. Environmental concerns have gained increased attention among many logistic service providers (LSPs) due to the environmental impact from their operations, and they have been identified of having a significant role in reducing the environmental burden in the supply chain. An environmental approach of the LSPs' business has also been identified as a way to achieve competitive advantage and provide market opportunities where the development and marketing of new products and services associated with green issues are suggested as important aspects for future growth. However, considering the scarcity of research regarding this topic, a study that reveals potential aspects in the development of green service offerings can bridge the knowledge gap and provide opportunities for further research within this field. The purpose of this dissertation is therefore to develop and explain a framework for LSPs’ development of green service offerings. The purpose is addressed by first investigating LSPs' service development from a general perspective in order to, in a second stage, reach a better understanding of the implications when integrating green aspects in LSPs' service development efforts.Theoretically, this dissertation departed from service marketing literature or more specifically new service development (NSD) research. This resulted in a conceptual framework including key dimensions and aspects regarding a company’s NSD efforts and activities. From this foundation, the theoretical framework was developed further based on research regarding LSPs' service development and innovation management. Finally the framework was extended with green logistics literature as well as research regarding LSPs' green development and influences on their service offerings.Empirically, this research is mainly based on qualitative data from an in-depth case study on a large LSP active on the Swedish market. In addition, empirical data from a multiple case study and a questionnaire survey conducted for the Licentiate thesis were used in order to enrich the analysis regarding the LSPs' development of green service offerings. The analysis followed a stepwise approach where literature and empirical data were analysed.One of the main results in this dissertation is the framework for LSPs' new service development, consisting of five dimensions: NSD culture, NSD strategy, NSD process focus, IT use and expertise and NSD knowledge and skills. The NSD framework presents a holistic view of the LSPs’ NSD efforts by revealing different dimensions, their roles and relations to each other as well as the pre-requisites to take into consideration in the development of new services. Thus, the different NSD dimensions should not solely be viewed as isolated dimensions; instead, there is a need for LSPs to have a holistic view and understanding of the NSD activities’ reciprocity.Another main result concerns the adaption of the NSD framework to green service development. The results reveal some pre-requisites relevant for LSPs to consider in their efforts to develop green service offerings and are summarised in the following main dimensions:Creating green awareness in the NSD culture – encourage participation regarding green initiatives within the organisation, defining a “common picture” in order to facilitate collaboration efforts and knowledge exchange concerning green expertise. The support from top management was also identified of having an influencing impact. Defining the strategic approach of green service offerings – integrate a green concern in the overall business strategy and to define the strategic role and incentives for developing green service offerings. The results also suggest LSPs to adapt green NSD efforts to different business contexts and market possibilities to match existing resources and skills with customers’ green requirements, and to perform a segmentation of customers’ environmental work and ambitions to increase the understanding of customers’ green attitudes and requirements.Create processes and routines to facilitate spreading of green knowledge – highlights the relevance of a process focus for spreading green knowledge both from an external and internal perspective. It involves e.g. adoption of certifications, procedures for environmental calculations and documentation as well as routines to spread and integrate green knowledge among employees as well as identification of customers’ green requirements.Improve green internal knowledge and build green collaborations – provide training and education to increase the level of green awareness and knowledge among employees as well as customers and strive for collaboration efforts both internally and externally to utilise each other’s knowledge and resources towards the development of green service offerings.Increase transparency of green information both internally and externally – improve green information transparency to build both internal and external trust and increase possibilities to effectively use other actors’ knowledge and resources to develop environmental improvements in the supply chain. Integration of IT expertise and synchronisations of IT systems to facilitate and support environmental work and development of green service offerings.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 200
Typ av publikation
tidskriftsartikel (147)
konferensbidrag (21)
rapport (9)
annan publikation (7)
doktorsavhandling (7)
forskningsöversikt (5)
visa fler...
licentiatavhandling (2)
proceedings (redaktörskap) (1)
bokkapitel (1)
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (154)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (38)
populärvet., debatt m.m. (8)
Författare/redaktör
Abrahamsson, Maria, ... (42)
Abrahamsson, Thomas (22)
Jenmalm, Maria (20)
Abrahamsson, Maria (20)
Hammarström, Leif (14)
Persson, Petter (12)
visa fler...
Åkermark, Björn (11)
Abrahamsson, Bertil (10)
Moth-Poulsen, Kasper ... (10)
Gray, Victor, 1988 (10)
Welander, Maria, 196 ... (9)
Becker, Hans-Christi ... (9)
Albinsson, Bo, 1963 (9)
Johansson, Olof (8)
Abrahamsson, Mats (8)
Eriksson, Lars (7)
Abrahamsson, Ingemar ... (7)
Abrahamsson, Lillemo ... (7)
Bergquist, Jonas (7)
Berglundh, Tord, 195 ... (6)
Abrahamsson, Niclas, ... (6)
Forsberg, Anna (6)
Vertzoni, Maria (6)
Reppas, Christos (6)
Saavedra, Valeria, 1 ... (6)
Björklund, Maria (6)
Engstrand, Lars (5)
Abrahamsson, Jonas, ... (5)
Abrahamsson, Jonas (5)
Abrahamsson, Mats, 1 ... (5)
Abrahamsson, Thomas, ... (5)
Björkstén, Bengt, 19 ... (5)
Marchini, Giovanna (5)
Jenmalm, Maria, 1971 ... (5)
Pereira, Maria J., 1 ... (5)
Albin, Maria (5)
Sun, Licheng (5)
Sverremark-Ekström, ... (5)
Schmiegelow, Kjeld (5)
Abrahamsson, Kenneth (4)
Abrahamsson, Lena (4)
Österman, Tomas (4)
Meyer, G. J. (4)
Abrahamsson, Mats, P ... (4)
Wolpher, Henriette (4)
Andersson, Anders F. (4)
Björkstén, Bengt (4)
Lundqvist, Martin H. (4)
Taskinen, Mervi (4)
Vaitkeviciene, Goda (4)
visa färre...
Lärosäte
Linköpings universitet (55)
Uppsala universitet (47)
Chalmers tekniska högskola (47)
Göteborgs universitet (31)
Lunds universitet (29)
Karolinska Institutet (21)
visa fler...
Stockholms universitet (14)
Umeå universitet (8)
Kungliga Tekniska Högskolan (8)
Luleå tekniska universitet (8)
Örebro universitet (7)
Högskolan i Gävle (6)
RISE (5)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (3)
Jönköping University (2)
Malmö universitet (2)
Sveriges Lantbruksuniversitet (2)
Högskolan Kristianstad (1)
Högskolan i Halmstad (1)
Karlstads universitet (1)
Blekinge Tekniska Högskola (1)
visa färre...
Språk
Engelska (179)
Svenska (16)
Odefinierat språk (5)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Medicin och hälsovetenskap (87)
Naturvetenskap (66)
Teknik (32)
Samhällsvetenskap (13)
Lantbruksvetenskap (5)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy