| 1. |
- Abrahamsson, Helene, et al.
(författare)
-
Treatment of temporomandibular joint luxation : a systematic literature review
- 2020
-
Ingår i: Clinical Oral Investigations. - : Springer Berlin/Heidelberg. - 1432-6981 .- 1436-3771. ; 24:1, s. 61-70
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Objectives: To evaluate the effectiveness of surgical and nonsurgical treatment of temporomandibular joint (TMJ) luxation.Materials and methods: This systematic literature review searched PubMed, the Cochrane Library, and Web of Science databases to identify randomized controlled trials on TMJ luxation treatment published between the inception of each database and 26 March 2018.Results: Two authors assessed 113 unique abstracts according to the inclusion criteria and read nine articles in full text. Eight articles comprising 338 patients met the inclusion criteria, but none of these evaluated surgical techniques. Three studies including 185 patients concerned acute treatment with manual reduction of luxation while five studies including 153 patients evaluated minimally invasive methods with injection of autologous blood or dextrose prolotherapy for recurrent TMJ luxation. These studies reported that mouth opening after treatment was reduced and that independent of type of injection, recurrences of TMJ luxation were rare in most patients.Conclusions: In the absence of randomized studies on surgical techniques, autologous blood injection in the superior joint space and pericapsular tissues with intermaxillary fixation seems to be the treatment for recurrent TMJ luxation that at present has the best scientific support. Well-designed studies on surgical techniques with sufficient numbers of patients, long-term follow-ups, and patient experience assessment are needed for selection of the optimal surgical treatment methods.Clinical relevance: Autologous blood injection combined with intermaxillary fixation can be recommended for patients with recurrence of TMJ luxation.
|
|
| 2. |
- Abrahamsson, Jonas, 1954, et al.
(författare)
-
Associations between neutrophil recovery time, infections and relapse in pediatric acute myeloid leukemia
- 2018
-
Ingår i: Pediatric Blood & Cancer. - : John Wiley & Sons. - 1545-5009 .- 1545-5017. ; 65:9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BackgroundChildren with acute myeloid leukemia (AML) treated similarly show different toxicity and leukemic responses. We investigated associations between neutrophil recovery time after the first induction course, infection and relapse in children treated according to NOPHO-AML 2004 and DB AML-01. ProcedureNewly diagnosed patients with AML with bone marrow blast<5% between day 15 after the start of the treatment and the start of second induction course, and in complete remission after the second induction course were included (n=279). Neutrophil recovery time was defined as the time from the start of the course to the last day with absolute neutrophil count<0.5x10(9)/l. Linear and Cox regressions were used to investigate associations. ResultsNeutrophil recovery time after the first induction course was positively associated with neutrophil recovery time after the remaining courses, and longer neutrophil recovery time (25 days) was associated with increased risk of grade 3-4 infections (hazard ratio 1.4, 95% confidence interval [CI], 1.1-1.8). Longer neutrophil recovery time after the first induction (>30 days) was associated with the increased risk of relapse (5-year cumulative incidence: 48% vs. 42%, hazard ratio 1.7, 95% CI, 1.1-2.6) for cases not treated with hematopoietic stem cell transplantation in first complete remission. ConclusionLonger neutrophil recovery time after the first induction course was associated with grade 3-4 infections and relapse. If confirmed, this knowledge could be incorporated into risk stratification strategies in pediatric AML.
|
|
| 3. |
- Abrahamsson Lindeblad, Peter, et al.
(författare)
-
Handledning för mätning och utvärdering av resfria möten
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det resfria mötet – vårt sätt att arbeta och träffas utan att vara på samma plats fysiskt – blir allt vanligare. Men vad blir effekterna och hur mäter vi dessa? Med hjälp av verktyg som telefonkonferenser, videokonferenser och datorstödda mötesverktyg sköter vi en allt större del av vår dagliga verksamhet. Organisationer inför och använder resfria mötesverktyg med en förhoppning att de ska medföra en mängd positiva effekter: besparingar i tid, resande och kostnader, minskad stress bland medarbetarna, ökad produktivitet, och i förlängningen även en minskad belastning på miljön. För att kunna följa upp om de önskade effekterna faktiskt uppnås har denna handledning tagits fram. Handledningen ger förslag på hur användningen av resfria möten och effekterna därav mäts, hur man kan tolka resultatet och förslag på vad man kan göra för att förbättra resultatet.
|
|
| 4. |
- Abrahamsson Lindeblad, Peter, et al.
(författare)
-
Organisational effects of virtual meetings
- 2015
-
Ingår i: Journal of Cleaner Production. - : Elsevier BV. - 0959-6526. ; , s. 1-11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Virtual meetings (VMs), i.e. audio-, video- and web-conferencing, could be used to decrease the environmental impact of business activities, reduce travel costs, increase business mobility and collaboration, and improve flexibility and productivity of the employees. Swedish national policy supports the implementation of VMs as one of the solutions towards low carbon infrastructure and sustainable transportation. There are, however, uncertainties and disagreements about the organisational effects of the increased VM use. This article explores the potential effects that VMs may have on an organisation. It does so by examining the presence and strength of these effects in a number of public and private organisations in Sweden. Data has been collected through a literature review and 23 in-depth interviews complemented by a survey in three organisations. The results are analysed with a special focus on seeking explanations for diverging opinions among the respondents and in the literature. The findings indicate that organisational effects of VMs depend on the following factors: organisational perception of the virtual toolbox, behaviour and rebound effects, and the organisation's virtual maturity. The later refers to the penetration and diversity of the collaborative tools used in the organisation and is divided into three stages: substitution, diffusion and integration. As the use of VMs grows in the organisation, different effects will emerge and eventually subside.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Hammarfjord, Oscar, et al.
(författare)
-
Surgical treatment of recurring ameloblastoma, are there options?
- 2013
-
Ingår i: British Journal of Oral & Maxillofacial Surgery. - : Elsevier BV. - 0266-4356 .- 1532-1940. ; 51:8, s. 762-766
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Our aim was to evaluate the treatment given to patients with intraosseus ameloblastomas with special emphasis on recurrence and the outcomes of primary and secondary resection. Forty-eight patients who were treated for intraosseous ameloblastoma at 8 centres across Sweden met the inclusion criteria. They showed typical distribution of age, sex, site of lesion, and characteristic presenting features. Eleven of the 48 were initially treated with radical resection and none recurred. Twenty-two of the remaining 37 who were initially treated by conservative resection presented with recurrences. Sixteen of the 22 then had conservative secondary resections, which resulted in further recurrence in 6 patients. Initial radical resection is therefore superior to conservative management as far as recurrences are concerned. We argue, however, that a conservative surgical approach is adequate for many intraosseous ameloblastomas with limited extension, because relapse can be followed by radical resection if clinically indicated in selected cases.
|
|
| 7. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 8. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 9. |
- Ulmert, David, et al.
(författare)
-
A novel automated platform for quantifying the extent of skeletal tumour involvement in prostate cancer patients using the bone scan index
- 2012
-
Ingår i: European Urology. - : Elsevier BV. - 0302-2838 .- 1873-7560. ; 62:1, s. 78-84
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: There is little consensus on a standard approach to analysing bone scan images. The Bone Scan Index (BSI) is predictive of survival in patients with progressive prostate cancer (PCa), but the popularity of this metric is hampered by the tedium of the manual calculation. Objective: Develop a fully automated method of quantifying the BSI and determining the clinical value of automated BSI measurements beyond conventional clinical and pathologic features. Design, setting, and participants: We conditioned a computer-assisted diagnosis system identifying metastatic lesions on a bone scan to automatically compute BSI measurements. A training group of 795 bone scans was used in the conditioning process. Independent validation of the method used bone scans obtained ≤3 mo from diagnosis of 384 PCa cases in two large population-based cohorts. An experienced analyser (blinded to case identity, prior BSI, and outcome) scored the BSI measurements twice. We measured prediction of outcome using pretreatment Gleason score, clinical stage, and prostate-specific antigen with models that also incorporated either manual or automated BSI measurements. Measurements: The agreement between methods was evaluated using Pearson's correlation coefficient. Discrimination between prognostic models was assessed using the concordance index (C-index). Results and limitations: Manual and automated BSI measurements were strongly correlated (ρ = 0.80), correlated more closely (ρ = 0.93) when excluding cases with BSI scores ≥10 (1.8%), and were independently associated with PCa death (p < 0.0001 for each) when added to the prediction model. Predictive accuracy of the base model (C-index: 0.768; 95% confidence interval [CI], 0.702-0.837) increased to 0.794 (95% CI, 0.727-0.860) by adding manual BSI scoring, and increased to 0.825 (95% CI, 0.754-0.881) by adding automated BSI scoring to the base model. Conclusions: Automated BSI scoring, with its 100% reproducibility, reduces turnaround time, eliminates operator-dependent subjectivity, and provides important clinical information comparable to that of manual BSI scoring. © 2012 European Association of Urology.
|
|
| 10. |
- Voytenko, Yuliya, et al.
(författare)
-
Resfria Möten: vad blir effekterna och hur redovisar man dem?
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten presenterar resultat från ett forskningsprojekt ”Mäta resfria möten” (MRM), som bedrivs av Internationella miljöinstitutet (IIIEE) vid Lunds universitet i 2011-2014 med finansiering från Energimyndigheten och Trafikverket, och syftar till att utveckla ett ramverk, indikatorer och metoder för utvärdering, uppföljning och redovisning av resfria möten (RM), deras användning och effekter på samhälle, organisation och individ i svenska myndigheter. Data samlades i genom litteraturstudier, 33 djupintervjuer samt ett antal undersökningar i svenska myndigheter. Projektet föreslår att organisationer som vill följa upp användningen av RM och deras effekter, med hjälp av 17 indikatorer mäter RM-användningen och effekterna på tjänsteresor, energi, klimatgaser, effektivitet, personal, negativ stress, social interaktion, jämställdhet och jämlikhet samt disciplin och uppmärksamhet. Metoder föreslås för uppföljning och analys av RM:s effekter.
|
|
