| 1. |
- Anving, Terese, et al.
(författare)
-
Informationskompetens – generella färdigheter för fördjupat lärande
- 2012
-
Ingår i: Proceedings, Lunds universitets utvecklingskonferens 11. - 9789197797467 ; , s. 107-116
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Förmågan att effektivt utnyttja och kritiskt förhålla sig till olika informationsresurser – ”information literacy” eller informationskompetens – är en central färdighet i det moderna samhället. Det utgör också en allt viktigare del av lärandet i högre utbildning. Syftet med detta paper är tvåfaldigt: 1) att problematisera relationen mellan informationskompetens som en generell färdighet och mer specifika ämnesorienterade kunskaper och färdigheter; 2) ge exempel på och utveckla redskap för lärare att på ett ämnesmässigt integrerat sätt arbeta med, utveckla och examinera studenternas informationskompetens. Ett huvudspår i framställningen är att synliggöra hur träningen i informationskompetens kan stimulera och hjälpa studenterna till fördjupade ämneskunskaper.
|
|
| 2. |
- Borell, Jonas, et al.
(författare)
-
Att arbeta med obligatoriska frågor i kursvärdering och kursutvärdering
- 2011
-
Ingår i: Proceedings - Lunds Universitets pedagogiska utvecklingskonferens: Motivation, kreativitet och lärande. - 9789197797467 ; , s. 73-75
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- En kurs kan betraktas som en pedagogisk process avsedd att hjälpa de deltagande studenterna att utveckla den kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt den värderingsförmåga och det förhållningssätt som kursen avser. I linje med detta ska kvalitetsarbetet inom Lunds universitets utbildningsverksamhet fokusera studenternas lärande, där lärandemål, undervisning och andra läraktiviteter samt examination utgör centrala aspekter av den pedagogiska processen. Att lärare reflekterar kring och diskuterar hur den pedagogiska processen bidrar till studenters lärande är grunden för utveckling av kvalitet och effektivitet i utbildning. Därför ska arbetet med kursvärdering och kursutvärdering inom Lunds universitets utbildningsverksamhet stödja sådan reflektion och diskussion. Studenternas kursvärderingar och examinationsresultat utgör viktiga informationsunderlag. Detta slås också fast i Lunds universitets föreskrifter för arbete med kursvärdering och kursutvärdering, för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Enligt föreskrifterna ligger ansvaret för genomförande av kursvärderingar och kursutvärderingar på områdesstyrelserna och kan delegeras till den nivå som beslutar om kursplaner. För det konkreta arbetet har en handledning utarbetats där arbetsprocesser för kursvärdering, kursutvärdering men också kursanalys beskrivs. Med kursanalys avses här en fördjupad pedagogisk reflektion som bygger på upprepade kursutvärderingar av samma kurs eller av kurser som tillsammans utgör ett program eller ges inom ett huvudområde. För att möjliggöra jämförelser mellan kurser och över tid behövs en kontinuitet i de frågeområden man utgår från eller de specifika frågor som ställs till studenterna i kursvärderingar. I vårt föreslagna rundabordssamtal vill vi diskutera hur man arbetar med eller kan arbeta med gemensamma obligatoriska kursvärderingsfrågor inom ett program, en institution eller ett område. I vägledningen diskuteras kursvärderingsfrågor som bör ställas till studenterna och utvärderingsfrågor som kursutvärderingsprocessen syftar till att besvara. Huruvida vissa frågor ska vara obligatoriska eller ej beslutas av områdena eller institutioner. Även om vissa frågor blir obligatoriska kommer lärare att ha stor frihet att utforma och lägga till egna frågor. Det vi vill diskutera i ett rundabordssamtal är när områden och institutioner bestämmer att vissa frågor ska vara obligatoriska i kursvärderingsenkäter – hur kan de då tänkas resonera i sina val? Av vilka skäl kan de vilja ha vissa obligatoriska frågor? Vilken information är de ute efter? Vem ska vara primär mottagare och användare av den information som de eventuella obligatoriska frågorna genererar? Lärarna? Institutionen? Området? Studenterna? Vilka konkreta frågor kan man tänka sig i sammanhanget? Hur påverkar och hur påverkas lärarnas relation till sin institution och sitt område av arbetet med obligatoriska frågor? Ser det kanske olika ut inom olika delar av LU:s organisation? Universitetet behöver få detta område granskat och diskuterat och Utvecklingskonferensen skulle vara ett lämpligt forum.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Hoff, Eva, et al.
(författare)
-
Att skapa goda villkor för kreativ utveckling i den högre utbildningen: exempel från en kurs i psykologi
- 2011
-
Ingår i: Proceedings: Lunds universitets tredje utvecklingskonferens 2011. - 9789197797467 ; 2011, s. 38-46
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Syftet med denna artikel är att beskriva några ledstjärnor för en kreativitetsfrämjande lärandemiljö och exemplifiera hur dessa har tillämpats på en universitetskurs i psykologi. Åtta betydelsefulla aspekter - framvaskade från forskningslitteraturen - introduceras som en utgångspunkt för lärare att arbeta med, nämligen 1) att skapa ett öppet klimat, 2) flexibilitet i struktur, metod och attityd, 3) att ge kreativitetsuppmuntran 4) att öka utmaningsorienteringen och risktagandet, 5) gott samarbete, 6) gedigna grundkunskaper, 7) självständighet i lärandet och 8) studentinflytande. Ledstjärnorna var till hjälp för att vidga nytänkandet vid kurskonstruktion men sedan kursen genomförts i två omgångar kvarstår fortfarande en del svårigheter som behöver arbetas vidare med. En är att en del studenter önskade mer traditionella kursupplägg och behövde få hjälp med att se fördelarna med det mer studentaktiva innehållet. Vid nästa kursintroduktion kommer vi explicit förklara valet av metoder för studenterna och hur de gynnar lärandet och kreativiteten på kursen.
|
|
| 5. |
- Ryde, Nils, et al.
(författare)
-
Lumen Accipe et Imperti - Föreläsning och motivation
- 2011
-
Ingår i: Lednings- och kompetensutbildning/CED. - 9789197797467 ; , s. 24-30
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Abstract in Undetermined Vi problematiserar den kritik mot föreläsningsbaserat lärande vid universitet och högskolor, som är vanlig i dagens pedagogiska diskussioner. Vi baserar vårt arbete på enkätundersökningar och på djupintervjuer av studenter på grundutbildningskurser i fysik vid Lunds universitet och Kungliga Tekniska högskolan. Vi anser att den rådande bilden av föreläsningens värde bör nyanseras så att man inte bortser från det unikt positiva hos en bra föreläsning. Man bör därför inte förkasta denna pedgogiska metod, utan, väl förberedd, har föreläsningen en viktig och uppskattad roll i inlärningen.
|
|
| 6. |
- Strand, Pia, et al.
(författare)
-
Kreativt tänkande i grupper
- 2011
-
Ingår i: [Host publication title missing].
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
