| 1. |
- Adelmann, Kent
(författare)
-
Att lyssna till röster. Ett vidgat lyssnandebegrepp i ett didaktiskt perspektiv.
- 2002
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis has two points of departure and four main purposes. The first point of departure concerns the narrow perspective of the listening skill in Swedish. The first purpose is to show the lack of attention to the listening skill in research and mother tongue education in the Swedish compulsory school. Educational documents from 1842 to 2000 about Swedish as a school subject are examined from a historical perspective. Results from the study show that the listening skill is only slowly approaching the same status as talking, but standards for listening are still missing in the syllabus for Swedish. The second purpose is to determine a meaning for the concept of ’listen’ in the Swedish language. Results from the study outline three distinct meanings in the Swedish language: the perception of hearing, the constructing of meaning with attentive listening, and the metaphorical meaning in phrases such as “listening to voices”. Moreover, the concept of ‘listen’ covers a wide semantic field and the Swedish definition foregrounds three dimensions. The second point of departure concerns an extended notion of listening in classroom research. The empirical study is based on field observations and transcriptions of videotaped talk in interaction of eight Swedish white middle-class students in teacher education over a six-month period, with a tutor and an observer. The object of inquiry is the documented part of an earlier reception expressed in an open and explicit response: that is, ‘reported listening’. The Bakhtin (1984) concept of ‘voice’ is connected to the metaphorical meaning of the concept ‘listen’. With an extended notion of listening it is possible to describe all the kinds of voices which the participants listen to, respond to and speak with when they are in dialogue with themselves and are creating a voice of their own. The third purpose is to examine reported listening with regard to what voices and contextual resources the participants refer to: that is, ‘voice response’. The concept of ‘intertextuality’ is adopted as a method to identify this polyphony of voices in the classroom. Results from the study indicate that some of the students have a broad and some a narrow listening repertory. Six listening types emerge in the material and the group seems to be an important contributor to the individual’s dialogic learning. The fourth purpose is to examine reported listening with regard to how the participants use those voices: that is, ‘voice use’. Some rhetorical terms are adopted as a method to identify the student’s purpose in using different voices. Results from the study suggest that the voice use principally has an arguing function and that some of the students use several different functions and some use only a few in their listening profile. Four listening positions emerge in the material, namely the ‘questioner’, the ‘refiller’, the ‘synthesizer’ and the ‘inquirer’. The implications of these findings are discussed. Compared with the American listening tradition “Listening to Voices” represents an alternative theoretical framework with a sociocultural approach.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Adelmann, Kent
(författare)
-
Eavesdropping as Listening Development
- 2012
-
Ingår i: International journal of Listening. - : Taylor & Francis. - 1090-4018 .- 1932-586X. ; 26:2, s. 91-93
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In ordinary life we are constantly imbued by listening, and we seem to interact in different contextual dimensions of culture and society (Adelmann, 2002; Linell, 1998), both verbally and nonverbally. “Life by its very nature is dialogic. To live means to participate in dialogue,” according to the Russian scholar Mikhail M. Bakhtin (1984, p. 293). In everyday life we get used to many kinds of situations where we hear conversations that we are actually not supposed to hear. For example, while we are waiting for the bus or subway we may listen to people next to us who appear to being having an argument. Usually we do not notice all these routine situations. But sometimes we do notice some interaction and listen with some attention. We have more of an absentminded attention and rarely listen attentively, but what if we did? The activity in listening presented here takes advantage of our daily and personal listening experiences of eavesdropping and use it for the educational purpose of listening development.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Adelmann, Kent
(författare)
-
Konsten att lyssna
- 2003
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
- Adelmann, Kent
(författare)
-
Konsten att lyssna : didaktiskt lyssnande i skola och utbildning
- 2009
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Av skolans styrdokument framgår det att tala och lyssna, läsa och skriva är centrala moment i elevernas språkutvecklande arbete. Och säkert kan både elever och lärare ge goda exempel på hur de målmedvetet använder och utvecklar förmågan att just tala, läsa och skriva. Däremot har de förmodligen svårare att förklara hur det konkreta arbetet kring aspekten lyssna ser ut. Som stöd för dagens lärare i svenska finns nämligen ingen tradition, ingen forskning, ingen litteratur, ingen begreppsapparat och inga kursplanemål eller betygskriterier för lyssundervisning och lyssutveckling. Konsten att lyssna behandlar ämnesaspekten Lyssna som receptionsdisciplin och lyfter fram den ur sin didaktiska icke-existens som ett språkligt redskap, jämbördig med undervisningsaspekterna Tala–Läsa–Skriva. För första gången får vi här beskrivningen av ett didaktiskt lyssnande med lysshistoria, lyssteori, lyssundervisning och lyssutveckling. Boken riktar sig främst till blivande och verksamma lärare i svenska samt handledare av olika slag i skola och utbildning, där lyssnande har en avgörande betydelse för coachning och lärande.
|
|
| 7. |
- Adelmann, Kent
(författare)
-
Listening and referring to voices : students' repertory in educational settings
- 2001
-
Ingår i: International journal of Listening. - : Taylor & Francis. - 1090-4018 .- 1932-586X. ; 15:1, s. 38-67
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- When we construct our knowledge in educational settings we usually listen to many different voices, mediated through teachers, classmates, books, films, and so on. Eight students in teacher training were videotaped for 12 hours of group talks with a tutor over a six-month period. The overall purpose of the study was to describe the polyphonic nature of the discursive field of education and the interplay between various contexts and contextual resources in that social interaction. The concept of intertextuality is adopted as a method to identify the polyphony of different voices. The explicit reported long-term listening is called the student's voice response, showing the repertory of contextual resources in use. Results from the study indicate that some of the students have a broad and some a narrow listening repertory when it comes to reported listening. The implications of these findings are discussed.
|
|
| 8. |
- Adelmann, Kent, et al.
(författare)
-
Listening management : lyssna för förändring
- 2013
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I USA är lyssnandeforskning etablerad sedan länge och har de senaste decennierna uppmärksammats på bred front, inte minst inom arbetslivet, där chefer insett att det finns pengar att spara genom effektiv kommunikation på alla nivåer. Och kommunikation kan bara vara effektiv om någon lyssnar. Och ännu effektivare blir den förstås om den som lyssnar dessutom lyssnar effektivt. Vi presenterar här en chefsbok för ett ledarskap i förändring. I vårt teknik-, samtals- och kommunikationsintensiva samhälle erbjuder Listening Management™ för första gången i Skandinavien en möjlighet att slimma kommunikationen genom att lyssna effektivt. Listening Management™ fungerar därmed som ett stöd för ett systematiskt, strategiskt och hållbart förändringsarbete. Eller med andra ord: Att lyssna möjliggör förändring, och förändring kräver lyssnande.
|
|
| 9. |
- Adelmann, Kent
(författare)
-
Lyssnandets betydelse för muntligheten : en introduktion till konsten att lyssna
- 2009
-
Ingår i: Muntlighetens möjligheter - retorik, berättande, samtal / sjätte Nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, Uppsala den 27-28 november 2008. - : Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning. - 9789150620948 ; , s. 15-24
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Av skolans styrdokument framgår det att tala och lyssna, läsa och skriva är centrala moment i elevernas språkutvecklande arbete. Och säkert kan både elever och lärare ge goda exempel på hur de målmedvetet använder och utvecklar förmågan att just tala, läsa och skriva. Däremot har de förmodligen svårare att förklara hur det konkreta arbetet kring aspekten Lyssna ser ut. Som stöd för dagens grundskollärare i svenska finns nämligen ingen tradition, ingen forskning, ingen litteratur, ingen begreppsapparat och inga kursplanemål eller betygskriterier för lyssundervisning och lyssutveckling. Dagens svensklärare har helt enkelt inte relevanta ämneskunskaper i hela ämnet Svenska, eftersom de saknar en adekvat utbildning för lyssaspekten. Först när vi betraktar ämnesaspekten Lyssna som en receptionsdisciplin, i likhet med aspekten Läsa, och som ett språkligt redskap, jämbördig med undervisningsaspekterna Tala–Läsa–Skriva, framträder den ur sin didaktiska icke-existens. För första gången i Skandinavien ges nu en beskrivning av ett didaktiskt lyssnande med lysshistoria, lyssteori, lyssundervisning och lyssutveckling (Adelmann 2009), med fokus på lyssnandets betydelse för muntligheten.
|
|
| 10. |
- Adelmann, Kent
(författare)
-
Lyssnandets dialogiska existens : Om lyssnandets betydelse från livmodern till dödsbädden
- 2014
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- The purpose of this written speech about “the dialogic existence of listening” is to contribute to the knowledge about the importance of listening in everyday life, both personal and professional. The object of inquiry is a story about a fictitious person, Gudrun Lyssander, and her experiences and memories of listening in her everyday life and as a teacher in pre-school. The problem showed is: What are the consequences of dialogic listening in everyday life for you and me, for our parents and for our children? The Russian philosopher Mikhail M. Bakhtin (1984 & 1999) and his dialogism (Holquist 2002) is used as a theoretical framework, but I also try to put listening into a larger context of culture and society with soundscape, noise pollution, sound business and technology of sound. Results from the study show that there are a lot of communication situa-tions in everyday life that could be managed and explained from a listening perspective with conceptions like listening reception, listening types and re-ported listening. The conclusions are that we have to control our listening, that listening is the key to success in everyday life, and finally, that listening includes both an economic and a democratic perspective.
|
|
