| 1. |
- Adielsson, Stina, et al.
(författare)
-
Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2005
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten redovisar resultaten från 2005 års miljöövervakning av bekämpningsmedel.Programmet omfattar vatten- och sedimentprovtagning i fyra jordbruksbäckar i s.k.typområden belägna i Östergötland, Västergötland, Halland, Skåne, i två åar i Skåne samtregnvattenprovtagning från ett skogsparti i nordvästra Skåne. Inom typområdena undersöksockså det ytliga grundvattnet. All provtagning skedde inom ramen för det nationellaprogrammet för miljöövervakning av jordbruksmark och luft.Varje vattenprov har analyserats på 76-86 enskilda substanser och varje sedimentprov haranalyserats på 55 enskilda substanser. Totalt har 102 olika substanser analyserats varav 14 biochnedbrytningsprodukter. Av de undersökta substanserna var 62 substanser registrerade förförsäljning under 2005. Dessa utgjorde 87% av den totala försäljningen av ogräs-, svamp-,insekts- och betningsmedel inom jordbruk och trädgård. I analyserna ingår de tioväxtskyddsmedel som finns upptagna på Bilaga 10 i Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG),varav tre fortfarande är registrerade för användning i Sverige. Totalt har 15 108 enskildamätningar genomförts.Säsongen 2005 hade Västergötland och Östergötland en regnig försommar. September var entorr månad i samtliga typområden och i övrigt låg nederbörden nära det normala. ISkåneområdet var flödet i bäcken lågt under hela hösten, vilket gav en viss förskjutning iprovtagningen.Lantbrukare verksamma inom de fyra typområdena har intervjuats och information om grödoroch bekämpningsmedelsanvändning har samlats in.•I jordbruksbäckarna i de fyra typområdena återfanns sammanlagt 57 substanser varav 6nedbrytnings- och biprodukter vid ett eller flera tillfällen. Det är något fler än tidigare år.Alla prover innehöll minst två substanser. Högsta koncentrationen av en enskild substans(bentazon) var 7,4μg/l som medelhalten under en vecka. Den sammanlagda halten ibäckarna varierade mellan 0,02 och 17,3μg/l.•I de två skånska åarna återfanns 33 substanser varav 3 nedbrytningsprodukter. Högstakoncentrationen av en enskild substans var 2,0μg/l (AMPA). I åarna hittades 10-22substanser per provtillfälle och generellt var det fler substanser i Vege å än i Skivarpsån.Vege å avvattnar ett större avrinningsområde än Skivarpsån och har därmed sannoliktockså en bredare användning av olika bekämpningsmedel.•De vanligast förekommande substanserna i ytvatten i halter över 0,1 μg/l var bentazon ochglyfosat, samma substanser som under tidigare år. Bentazon påvisades i samtligaytvattenprover och glyfosat i 88 av 106 prover.•Under 2005 överskred 21 bekämpningsmedel vid ett eller flera tillfällen de svenskariktvärdena för ytvatten. Det är fler än tidigare år men samtidigt utökades antaletsubstanser med riktvärde som inkluderas i undersökning med 17 stycken år 2005.Isoproturon var, liksom tidigare år, den substans som överskred sitt riktvärde flest gångeroch återfanns i en majoritet av de undersökta vattendragen.•Rester av bekämpningsmedel påträffades i grundvatten från alla typområdena. Totaltåterfanns spår av elva substanser inklusive två nedbrytningsprodukter. Högst halt7påträffades av ogräsmedlet kvinmerak (0,15μg/l) i februariprovet från området iVästergötland. Den fortsatta provtagningen av lokalen under året visade på sjunkandehalter kvinmerak. Liksom tidigare år återfanns låga halter av atrazin och lindan samt tvånedbrytningsprodukter till dessa i grundvatten från en av lokalerna i Skåne, vilket tyder påen långvarig förorening av grundvattnet i lokalens närområde. Glyfosat påträffades endastsom spår vid två tillfällen, från olika lokaler.•I sedimentprover som togs från bäckar och åar i slutet av augusti återfanns spår av niobekämpningsmedel och två nedbrytningsprodukt. Flest fynd gjordes i Skåneområdet däralla elva substanserna detekterades. På fem av provplatserna påträffades glyfosat, med enhögsta halt av 400 μg/kg. Glyfosat är det mest använda bekämpningsmedlet i Sverige ochanvänds bl.a. under sommaren för att bryta träda. I sedimentprovet från Skåneområdetpåträffades pyretrioden permetrin, 120 μg/kg, trots att substanen inte används inomjordbruket.•I nederbörd från en lokal i Skåne återfanns 36 bekämpningsmedel och 2nedbrytningsprodukter varav totalt 13 (inklusive två nedbrytningsprodukter) som inte ärregistrerade för användning i Sverige. I samtliga prover detekterades minst tolvsubstanser. Högst halt uppmättes av herbiciden prosulfokarb, 0,8 μg/l, det är den högstauppmätta halten av någon substans sedan undersökningen inleddes 2002. Depositionenblev följaktligen också högst för prosulfokarb, sammanlagt 41,3 μg/m2 underprovtagningsperioden. Fjorton procent av den beräknade depositionen kom frånsubstanser som inte längre används i Sverige.•Transportförluster av bekämpningsmedel i jordbruksbäckarna (som procent av användmängd på åkrar inom områdena) varierade mellan 0,01% och 0,63%. För enskildasubstanser varierade transportförlusten mellan noll och 2,25%. Området i Västergötlandhade en större transport än normalt pga. kraftigt regn kort efter att stora arealer besprutats.Övriga områden hade transportförluster i samma storleksordning som föregående år, ellerlägre.•Halterna av bekämpningsmedel i vatten från Skåneområdet som undersökts sedan börjanav 90-talet har minskat kraftigt sedan undersökningarna inleddes. Även under 2005 lågmedelhalten på samma låga nivå som under de senaste åren.
|
|
| 2. |
- Adielsson, Stina, et al.
(författare)
-
Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2006
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten redovisar resultat från nationell miljöövervakning av växtskyddsmedel år 2006. Programmet omfattar vatten- och sedimentprovtagning i fyra jordbruksbäckar i s.k. typområden belägna i Östergötland, Västergötland, Halland och Skåne, i två åar i Skåne samt regnvattenprovtagning från ett skogsparti i nordvästra Skåne. Inom typområdena undersöks också det ytliga grundvattnet. All provtagning skedde inom ramen för de nationella programmen för miljöövervakning av jordbruksmark och luft. Provtagningen fungerade bra under säsongen, det samlades in totalt 188 prov som analyserades på 48-81 substanser.Lantbrukare verksamma inom de fyra typområdena har intervjuats och information om grödor och bekämpningsmedelsanvändning har samlats in. Odlingen utgörs till minst 50 % av spannmål i samtliga områden. Vårspridning av bekämpningsmedel dominerar i alla fyra områdena men spridningsperioden sträcker sig från maj till oktober.• I typområdena hittades 62 % av de substanser som analyserades, av dessa var fyra stycken nedbrytningsprodukter. De flesta fynden utgjordes av herbicider (ogräsmedel). Fyndfrekvensen över 0,1 μg/l var endast nåra fåprocent, vilket innebä att halterna oftast lå under denna nivå Glyfosat och dess nedbrytningsprodukt AMPA var de enda substanser som åerfanns öer 0,1 μg/l i alla fyra områena.•Den hösta uppmäta halten i ytvatten frå typområena detekterades i ett prov taget i Ötergöland i böjan av september. Den sammanlagda koncentrationen bekäpningsmedel var då22 μg/l. Tvåav substanserna som bidrog mest till den höa koncentrationen ingick i ett preparat som spreds strax innan det föl 25 mm regn. Eftersom regnet kom samma dygn som spridningen hann inte änena bindas fast i marken eller brytas ner utan transporterades med vattnet ut i bäken. I öriga typområen lå den sammanlagda halten generellt läre ä 2 μg/l under hela säongen.•De vanligast föekommande substanserna i typområena ä de samma som tidigare å. Bentazon detekterades i alla ytvattenprov, inklusive de frå årna. De andra substanserna som hittas i de flesta proverna frå typområena ä herbicider som anväds i stor omfattning båe inom typområena och i landet som helhet.•Utvecklingen i Skåe sedan böjan av 90-talet visar att koncentrationen av vätskyddsmedel ligger kvar påsamma relativt låa nivåsom de senaste åen, vilket ä en 90 %-ig minskning av koncentrationerna sedan mäningarna böjade 1990.•Enstaka spå av bekäpningsmedel påräfades i grundvattnet i typområena. Flest substanser detekterades i Skåeområet, 13 stycken. Sex av dessa kommer frå preparat som ä föbjudna att anväda sedan flera å, substanserna har äen hittats tidigare å. Inte i nåot av proven öerskred halten 0,1 μg/l (gräsvädet fö dricksvatten).•I de tvåskåska årna åerfanns 33 substanser, dvs. 49% av dem som analyserades. Hösta koncentrationen av en enskild substans var 2,3μg/l (bentazon). Tre gåger var det nåon substans som öerskred sitt riktväde i årna, vilket ä färe ä föegånde å.•I sedimentprover som togs frå bäkar och år i september åerfanns spå av sju bekäpningsmedel och tre nedbrytningsprodukt. Flest fynd gjordes i Vege å dä sju av substanserna detekterades. Glyfosat påräfades i fem av provlokalerna, och var dämed6den vanligaste substansen i sedimenten. Glyfosat ä det mest anväda bekäpningsmedlet i Sverige och anväds bl.a. under sommaren fö att bryta träan.•Regnvattenproverna frå en lokal i Skåe innehöl mellan 14 och 31 substanser, totalt åerfanns 38 substanser. Tolv fynd gjordes i koncentrationer öer 0,1 μg/l. Vid ett tillfäle uppmätes 2 μg/l av MCPA, vilket kan tyda påen viss inverkan frå spridning i näområet. Depositionen fö de fyra måader som provtagningen påick var 1630 mg/ha, vilket ä den hösta siffran sedan mäningarna inleddes 2002. Ett flertal substanser som inte anväds i Sverige påräfades, vilket visar att en lågväa transport av bekäpningsmedel föekommer.•Alla typområen hade en uttransport av bekäpningsmedel påunder 1,5 kg fö provtagningsperioden. Den procentuella fölusten (transporterad mägd i föhålande till anväda mägder påårar inom områena) varierade mellan 0,04 % och 0,14 %.•I ytvatten påräfades 14 substanser nåon gåg under 2006 öer sitt riktväde, det ä färe ä föegånde å. Flest fynd öer riktvädet gjordes av metazaklor. Å 2006 var fösta ået som varken terbutylazin eller dess nedbrytningsprodukt DETA påräfades i koncentrationer öer sina respektive riktväden. Det tyder påatt halterna nu klingar av efter att substansen föbjös å 2003.•Flöesproportionell provtagningen gjordes parallellt med ordinarie provtagning under höten 2006. Syftet var att studera hur halterna varierar under en vecka. Resultatet visade att det föekom variationer påupp till en tiopotens under en vecka. Isoproturon t.ex. hade en medelkoncentration på0,2 μgl/l under sista veckan av september, den flöesproportionella provtagningen visade att koncentrationen varierade mellan noll och 1,0 μg/l. Isoproturon har ett riktväde på0,3 μg/l och detta väde båe underskreds och öerskreds under veckan.
|
|
| 3. |
- Adielsson, Stina, et al.
(författare)
-
Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2007
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten redovisar resultat från den nationella miljöövervakningen av växtskyddsmedel år2007. Under året har ytvattenprover, grundvattenprover och sedimentprover tagits i fyra småjordbruksdominerade avrinningsområden, s.k. typområden. Dessa är belägna i Östergötland,Västergötland, Halland och Skåne. Det ingår också ytvatten- och sedimentprovtagning i tvååar i Skåne, och dessutom samlas regnvatten in från en plats på Söderåsen. Provtagningenfungerade bra under året och totalt togs 112 ytvattenprover, 64 grundvattenprover, sexsedimentprover och 12 regnvattenprover. Dessa analyserades på 46-82 olikaväxtskyddsmedel. Inom typområdena intervjuades lantbrukarna för att samla in informationom grödor och användning av växtskyddsmedel.I ytvatten från typområdena hittades mellan 30 och 45 % av de substanser som analyserades.Varje prov innehöll minst två olika ämnen och som mest påträffades 23 ämnen i ett ochsamma prov. Den högsta halt som påträffades i ett veckoprov var 12,8 μg/l och hittades iSkåneområdet. Under den vecka som provet representerar kom det mycket nederbörd. Deflesta veckoprov hade en sammanlagd halt på under 4 μg/l. Transporten av växtskyddsmedelfrån typområdena var i samtliga fall högre än år 2006. Det förklaras av att säsongen 2007 varovanligt nederbördsrik.Växtskyddsmedel påträffades i grunvattnet från tre av de fyra typområdena. Östergötland vardet område där inga västdkyddsmedel detekterades. Flest ämnen hittades i Skåne, vilket följersamma mönster som tidigare år. Metalaxyl påträffades i en halt över 0,1 μg/l vid ett tillfälle itypområdet i Halland. Det var det enda tillfället då EU:s kvalitetsnorm för grundvattenöverskreds.I vattenproverna från de två skånska åarna påträffades nära 50 % av de analyseradesubstanserna. Den högsta sammanlagda halten var 4,7 μg/l.Överskridanden av riktvärden skedde i 35 % av de analyserade ytvattenproverna (typområdenoch åar sammantaget). Flest överskridanden uppmättes för ämnena diflufenikan och MCPA.En av indikatorerna inom miljömålet ”Giftfri miljö” bygger på halter av bekämpningsmedel iförhållande till sitt respektive riktvärde, beräkning av indikatorn för perioden 2002-2007 finnsi rapporten.Regnvattenprovtagningen visade att 33 substanser påträffats under säsongen, vilket är någotfärre än föregående år. Prosulfokarb var den substans som oftast påvisats i förhöjda halter inederbörd under perioden 2002-2007, ämnet har påträffats i en maxhalt på 1,6 μg/l underårets provtagning.
|
|
| 4. |
- Adielsson, Stina, et al.
(författare)
-
Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) : Långtidsöversikt 2002-2008. Årssammanställning 2008
- 2009. - 2009:115
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten presenterar resultaten från övervakningen av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten, sediment och regnvatten i Sverige under åren 2002-2008. Undersökningen genomförs inom ramen för den nationella miljöövervakningen på uppdrag av Naturvårdsverket (Jordbruksmark och Luft). Tidigare resultat har sammanställts i enskilda årsrapporter. Detta är första gången som resultaten har sammanställts för en längre tidsperiod (7 år), vilket ger ett underlag för att spegla utvecklingen över tiden.Övervakningen av ytvatten omfattas av provtagningar i fyra typområden (Västergötland, Figur 2; Östergötland, Figur 5; Halland, Figur 8; Skåne, Figur 11) och två åar i Skåne (Skivarpsån och Vege å). Ytvattenprovtagningen står för den största andelen av alla enskilda analyser under perioden (ca 60 000). Provtagningarna i typområdena sker tidsintegrerat med hjälp av automatiska provtagare och i åarna tas manuella momentanprov. I typområdena har även provtagning av grundvatten och sediment genomförts. Regnvatten undersöks vid en lokal på Söderåsen i Skåne.Antalet substanser som har analyserats varierar mellan provtyperna och i viss mån även mellan åren. Detta som en följd av att vissa substanser försvinner från marknaden och nya tillkommer. Även analysgränsen har förändrats under åren, främst för några substanser där den sänkts för att bättre motsvara de riktvärden som introducerats under tidsperioden.Inom varje typområde samlas det varje år in omfattande informaion om grödval och vilka växtskyddsmedel som används. Även information om nederbörd och avrinning samlas in kontinuerligt. Denna information utgör ett värdefullt underlag vid tolkningen av resultaten.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Graaf, Sarah, et al.
(författare)
-
Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) : årssammanställning 2009
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten presenteras resultaten från miljöövervakningen av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten, sediment, regnvatten och luft för undersökningsåret 2009. Undersökningen genomförs inom ramen för den nationella miljöövervakningen på uppdrag av Naturvårdsverket (programområdena Jordbruksmark och Luft). Nytt för detta år är att övervakningsprogrammet har utökats med mätningar av växtskyddsmedel i luft som genomförts på Vavihill (Söderåsen) i NV Skåne. Vid samma lokal genomförs sedan tidigare också mätningar av växtskyddsmedel i regnvatten. Luftmätningarna pågick främst under hösten. Programmet har under året även utvidgats genom en ny station för mätning av växtskyddsmedel i regnvatten. Stationen är belägen på Aspvreten ca 80 km SV om Stockholm och ingår, precis som Vavihill, i Naturvårdsverkets stationsnät för luft- och depositionsmätningar. Ambitionen är att resultat från två stationer, belägna på olika avstånd från de stora jordbruksregionerna i söder och på kontinenten, och även med en viss öst/västlig gradient, bättre ska kunna spegla förekomsten av växtskyddsmedel i atmosfärisk deposition i södra delen av Sverige. Provtagning av ytvatten har genomförts i fyra typområden (Västergötland, Östergötland, Halland och Skåne) samt i två skånska åar (Skivarpsån och Vege å). Provtagningarna av ytvatten i de fyra typområdena och de två åarna har skett under perioden maj till november. Dessutom har ytvatten provtagits under vinterhalvåret i Skåne för tredje året i rad. Provtagning av grundvatten har skett vid fyra tillfällen i typområdena och av sediment vid ett tillfälle vid samma lokaler som för ytvatten. Under året har en ny analysmetod ackrediterats vilket har medfört en utökning av analsyprogrammet för yt- och grundvattendelen av undersökningarna. Detta har inneburit både att en del nya substanser, som tidigare inte ingick i programmet, har tillkommit och att en del gamla substanser har fått sänkta analysgränser, vilket gör att de nu kan spåras vid lägre koncentrationer. Det nya analysprogrammet har resulterat i att flera nya substanser har påträffats under 2009, samt att fyndfrekvensen har ökat för vissa av de substanser som undersökts sedan tidigare, vilket är viktigt att ha i åtanke när resultaten ska tolkas och vid jämförelser mellan åren. Sammantaget ingår nu 111 substanser i analyserna av yt-och grundvatten, vilket är en utökning på 27 substanser för ytvatten från typområdena och 40 substanser för grundvatten och ytvatten från åarna. Under 2009 har totalt 83 substanser påträffats i ytvatten vid ett eller flera tillfällen. De uppmätta halterna av växtskyddsmedel varierar under året, med högst halter under den mest intensiva bekämpningssäsongen under försommaren. En jämförelse mellan åren visar att skillnaderna mellan åren är små när det gäller uppmätta summahalter i ytvatten. Sammanlagt påträffades 23 substanser i ytvatten i halter över riktvärdet, varav sex stycken i fler än 10 prov. Under den senare delen av hösten pågick flödesproportionell provtagning parallellt med den ordinarie tidsintegrerade veckoprovtagningen i Skåne. Syftet var att studera haltvariationer i förhållande till förändringar i flödet och jämföra resultatet med de medelhalter som uppmäts i veckoproverna. En motsvarande undersökning gjordes i samma område 2006-2007 och resultaten från båda undersökningarna visar att halterna kortvarigt under vissa flödestoppar 5 kan vara upp till två tiopotenser högre än vad som framkommer genom den ordinarie provtagningen. Resultaten visar också att genom den intensivare provtagningen påträffas fler substanser i halter över riktvärdet. Under året påträffades sammanlagt 23 substanser i ytvatten i halter över riktvärdet. Vanligaste substanser över riktvärdet var diflufenikan, imidakloprid och pikoxystrobin. Högst överskridande påvisades dock för insektsmedlet deltametrin. Resultaten från grundvattendelen av undersökningen visar att inga halter över 0,1 μg/l påträffades under året. Fyndfrekvensen i grundvatten är betydligt lägre än i ytvatten, liksom de påvisade halterna. Flest substanser påträffades som vanligt i grundvattnet från en av lokalerna i skåneområdet. Flera av dessa substanser (atrazin och lindan, inklusive nedbrytningsprodukter) är sedan länge förbjudna och fynden speglar alltså resultatet av en användning som numera är förbjuden. De sammanlagda halterna i regnvatten från Vavihill varierade mellan spårnivå och 2,6 μg/l under provtagningsperioden. I regnvatten från Aspvreten var halterna genomgående lägre och med en högsta sammanlagda halt på 0,06 μg/l. Totalt påträffades 37 substanser i regnvatten från Vavihill och 20 från Aspvreten. Sammanlagt 9 växtskyddsmedel som är förbjudna att användas i Sverige påträffades, vilket visar att en långväga, gränsöverskridande, transport av dessa medel förekommer. Den sammanlagda depositionen av växtskyddsmedel i sydligaste Sverige har under de senaste åren i genomsnitt legat på ca 300 mg/ha och månad under sommarhalvåret, med störst deposition under hösten. Resultaten från luftprovtagningen visar att de högsta halterna påvisades för de två substanser som också återfinns i högst halter i regnvatten från samma lokal, prosulfokarb och pendimetalin. Totalt återfanns 15 enskilda substanser i de undersökta luftproven. Högst halt (6,8 ng/m3 luft) uppmättes för ogräsmedlet prosulfokarb under en femdygnsperiod under hösten.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Graaf, Sarah, et al.
(författare)
-
Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) : årssammanställning 2010
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten presenteras resultaten från miljöövervakningen av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten, sediment, regnvatten och luft för undersökningsåret 2010. Undersökningen genomförs inom ramen för den nationella miljöövervakningen på uppdrag av Naturvårdsverket (programområdena Jordbruksmark och Luft). Nytt för i år är att de riktvärden som tidigare har hämtats från Nederländerna i år baseras på en uppdatering av Andersson et al. (2011). De framräknade värdena bygger på senast tillgängliga EU-rapporter och har genomförts med samma metodik som använts vid Kemikalieinspektionens beräkning av de svenska riktvärdena. I och med uppdateringen har riktvärdena för vissa substanser alltså ändrats jämfört med tidigare år, vilket innebär att resultaten som gäller toxicitetsindexet (PTI) från tidigare års rapporter i år har beräknats baserats på de nya värdena, En annan nyhet är också att analyslistan för regnvatten har utökats från och med 2010 och nu omfattar 123 substanser. Provtagning av ytvatten har genomförts i fyra typområden (Västergötland, Östergötland, Halland och Skåne) samt i två skånska åar (Skivarpsån och Vege å). Provtagningarna av ytvatten i de fyra typområdena och de två åarna har skett under perioden maj till november. Dessutom har ytvatten provtagits under vinterhalvåret i Skåne för fjärde året i rad. Även i Halland har den ordinarie ytvattenprovtagningen kompletterats med provtagning under vintern då odlingssäsongen även i detta området avslutas sent under hösten och klimatet oftast medför milda vintrar. Vinterprovtagning medverkar till att ge en bättre bild av hur de olika avrinningsområdenas beskaffenhet, klimatvariation och jordbruk påverkar förekomsten av växtskyddsmedel och den totala transporten under ett helt år. Provtagning av grundvatten har skett vid fyra tillfällen i typområdena och av sediment vid ett tillfälle vid samma lokaler som för ytvatten. Under 2010 har totalt 81 substanser påträffats i ytvatten vid ett eller flera tillfällen. De uppmätta halterna av växtskyddsmedel varierar under året, oftast med högst halter under den mest intensiva bekämpningssäsongen under försommaren. I år var summahalterna per prov genomgående lägre än tidigare år i samtliga jordbruksbäcksområden och förhöjda summahalter uppmättes endast vid några enstaka tillfällen under hösten. Normalt brukar de högsta halterna förekomma i början av odlingssäsongen då den största användningen sker, vilket gör årets resultat något avvikande jämfört med tidgare. Högst halt uppmättes av glyfosat i slutet av säsongen i Västergötland. En statistisk jämförelse mellan åren 2002 och 2010 visar att skillnaderna mellan åren är små när det gäller uppmätta summahalter i ytvatten men att 2010 uppvisar lägre summahalter än de två senaste åren. Summahalterna under 2010 i Skåneområdet, där mätningar har pågått sedan tidigt 1990-tal, var de lägsta som uppmätts sedan mätningarna startade. Vinterprovtagningen i Skåne och Halland visar att det förekommer färre antal substanser under vintern och i lägre halter. Dock visar vinterprovtagningen, liksom vad som framkommit tidigare, att en betydande del av transporten av växtskyddsmedel sker under vintern till följd av den högre vattenföringen under perioden. Under sommaren och den senare delen av hösten pågick flödesproportionell provtagning parallellt med den ordinarie tidsintegrerade veckoprovtagningen i Skåne. Syftet var att studera haltvariationer i förhållande till förändringar i flödet och jämföra resultatet med de medelhalter som uppmäts i veckoproverna. En motsvarande undersökning gjordes i samma område 2006 - 2007 och 2009. Resultaten från de tidigare undersökningarna visar att halterna kortvarigt under vissa flödestoppar kan vara upp till två tiopotenser högre än vad som framkommer genom den ordinarie provtagningen. Resultaten har också visat att att genom den intensivare provtagningen påträffas fler substanser i halter över riktvärdet. Årets resultat visar att halterna av växtskyddsmedel kan visa snabba haltförändringar i samband med flödesvariationer även inom mycket korta tidsintervall. Under året påträffades sammanlagt 21 substanser och en nedbrytningsprodukt i ytvatten i halter över riktvärdet. Vanligaste substanser över riktvärdet var diflufenikan som är en av de substanser som oftast påträffas över sitt riktvärde under de senaste åren (Adielsson et al. 2009). Högst överskridande påvisades dock för pyretoiderna alfacypermetrin och betacyflutrin som påträffades i halter upp till 50 gånger över sitt riktvärde. Från sedimentprovtagningen framgår att glyfosat är den substans som påträffas oftast i områdena under 2010. Högst sammanlagda halt och flest fynd påträffades i Skivarpsån. Resultaten från grundvattenundersökningen visar att det förekommer få substanser i grundvattent från de undersökta typområdena. Flest substanser påträffandes, precis som tidgare, i grundvattnet från en av lokalerna i Skåneområdet. Flera av dessa substanser (atrazin och lindan, inklusive nedbrytningsprodukter) är sedan länge förbjudna och fynden speglar alltså resultatet av en användning som numera är förbjuden. Inga halter över 0,1 µg/l påträffades under året. Totalt påträffades 56 substanser i regnvatten från Vavihill i Skåne och 29 från Aspvreten i Södermanland. Cirka en fjärdedel av de substanser som påträffades i nederbörden från Vavihill är numera förbjudna i Sverige (och vissa även inom EU), vilket visar på en långväga, gränsöverskridande, transport av dessa substanser. Ogräsmedlet prosulfokarb uppmättes i högst halt på från Vavihill (3,6 µg/l) och från Aspvreten (0,05 µg/l). Den sammanlagda depostionen på Vavihill under 2010 uppgick i 474 mg/ha och månad vilket är betydligt mer än vad som deponeras på Aspvreten som visar en total deposition på 76 mg/ha under 6 månaders mätperiod. Betydande för skillnaden mellan de båda provpunkterna kan vara provpunkternas läge i relation till intensiva jordbruksområden, både i Sverige och våra grannländer, och skillnaden i nederbördsmänger mellan lokalerna. Totalt 26 substanser påträffades i luftprover från Vavihill, som nu samlats in för andra året i rad. Arton av dessa har också påträffats i regnvattnet från samma lokal. Flertalet av substanserna (70%) i luftproverna är ej längre tillåtna för användning i Sverige. Högst halt (13 ng/m3 luft) uppmättes för ogräsmedlet prosulfkarb under en femdygnsperiod i oktober.
|
|
