| 1. |
- Adolfsson, Carl-Henrik, Fil doktor, 1976-, et al.
(författare)
-
A study on policy pressures and power dynamics in the changing landscape of local school governance
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The aim with this paper is to explore local school governance in the Swedish schooling system by focusing on the local authority and principals through a lens of neo-institutional theory. The study is conducted against a backdrop of current trends in global and national educational policy where it in the Swedish context is possible to identify two major shifts: new ways of how the state seeks to control the schools’ outcomes at the expense of the local authorities room for exercise of power– a ‘re-centralisation’the emergence of a new dynamic between the local authority and principals. In the early 1990s, the Swedish school system was decentralised and the municipalities were given authority for the governing of the schools. A new goal- and outcome-based quality system was introduced that put the municipalities in Sweden in a new position. However, during the last decades transnational organisations and associations such as the OECD and the EU have gained greater influence over education policy (Robertson & Dale, 2015). New policy spaces have emerged that transcend, but also converge within, national borders (Sassen, 2006). Accountability, standardisation and increased student results stand out as important ingredients in current global reform agendas (Wahlström & Sundberg, 2017a; Anderson-Levitt, 2008). In Sweden, declining student achievement in PISA has made policy-makers inclined to be informed by policy solutions from the OECD (Wahlström, 2017). Paired with a strong focus on student achievement, the notion of a school system in a state of crisis grew. Altogether, this have spurred an intensive critique against the decentralised schooling system and triggered a trend of ‘re-centralisation’ in Sweden, meaning a shift towards a more state-regulated governing of the school system (Wahlström & Sundberg, 2017; Adolfsson, 2013) . The government has introduced several reforms and incentives that involves the local management of schools. These include, for instance, a new national curriculum for the compulsory and the upper secondary schooling, a School Inspectorate for auditing and monitoring schools; A reformed Education Act emphasising the local authority’s responsibility for equity and student achievement, and strengthening the principals’ authority; Professional development programmes; and new specialist functions in school (Alvunger, 2015; Adolfsson & Alvunger, 2017). These policy movements have altogether challenged the relations between the state, the local authorities and the schools in Sweden. In light of these changes and with reference to the presented aim of this paper, we ask ourselves the following research questions:How do representatives of the local authority experience and respond to the pressure and influence from the state through the focus on equity and the improvement of student results in national educational policy discourse?What strategies do the local authority employ for governing the schools in the municipality?In what ways do principals respond to the tension in the ‘dual’ governance from the state and the local authority? The paper draws on a ‘classical’ theoretical and methodological framework of curriculum theory (i.e. the frame-factor theory), with its different levels of analysis – the societal/ideological level, the programmatic level; and the school/classroom level (Lundgren, 1972). When it comes to the more specific analysis of the consequences of the changed conditions of governing and exercise of control at the local policy level, a neo-institutional theoretical perspective will be used (Scott, 2008). From this perspective, three dimensions can be highlighted regarding how institutions seek to control and affect other institutions, respond to external pressure and seek legitimacy: regulative (rules and sanctions for legitimacy), normative (evaluation and moral legitimacy), and cognitive-cultural/discursive (shared conceptions and frames of meaning-making (2008). Methods and material This paper has a mixed-method design, where the research design aims at preserving the complexity and deepening the perspective of the research questions being addressed while at the same time obtaining different, but complementary data on the same phenomenon (Cresswell, 2010; Cresswell and Clark, 2007). The study of local governance with the local authority and principals is conducted in three steps. The first of the research questions, i.e. how representatives of the local authority experience and respond to policy pressure from the state, will be answered by using secondary data from a project that investigated the municipalities as policy actors in light of the implementation of the new national curriculum for compulsory schooling in Sweden (Wahlström & Sundberg, 2017). It includes a survey (n= 727) and interviews with representatives from local authorities in Sweden. The two remaining sets of research questions, comprising local authorities’ strategies for governing schools and principals’ responses, will be answered through a case study of a large municipality in southern Sweden (135 000 inhabitants) using a survey (n=61; response rate 62 %) to principals and 4 semi-structured focus-group interviews with principals and representatives of the local authority. The survey consisted of questions about experiences of the subsequent organisation, governing structures, the communication of aims between different levels, collaborative structures and arenas, professional development, curriculum support and the role of functions for school development. The quantitative data was then analysed and used for asking follow-up and questions in the interviews, targeting specific items regarding experiences of expectations from the institutional environment, policy pressures, governing structures and strategies to cope with certain arrangements in the environment. The interviews thus provided complementary qualitative data and gave a richer description of the principals’ views. Expected outcomes Representatives from the local authority emphasise that the national governance of schools to a higher extent and in a more explicit way is directed towards the schools as units as a result the recent educational reforms. They claim that the autonomy of principals following the Education act has created greater clarity. Meanwhile, it has impeded their agency in matters concerning enactment of government policy and curriculum. In combination with the emphasis on local authorities as being responsible for quality assurance, allocating resources for equity and student achievement, the local authorities’ ability to control internal processes of schools has decreased significantly. It seems that local authorities’ space for regulative sanctions and mechanisms has been weakened. In order to compensate, local authorities apply strategies of soft governance for controlling the schools. These strategies are characterised by normative and cognitive/discursive dimension and may be comprised by one or a combination of the following:Re-structuring the organisation and controlling communicationUse expert teachers to monitor and control internal professional development/school improvement efforts of schoolsCompetition through rewarding schools which comply to reforms, show best practice and have high-performing studentsStandardisation measures to ensure greater coherence and compliance The principals describe a more generous space for action with the Education act, but they also experience a higher degree of pressure to improve student achievement and goal attainment, both from the local authority and from the state. This pressure is expressed in different ways. The local authority presents comparisons of results between schools which triggers competition. The principals are bound to report results or other statistical data on request, which in turn may cause a negative pressure from their teachers. In addition, principals describe how a lot of resources in terms of time and money are invested to ‘pass’ inspections from the national agency. ReferencesAdolfsson, C-H. (2013). Kunskapsfrågan – En läroplansteoretisk studie om gymnasieskolans reformer mellan 1960-talet och 2010-talet [The question of knowledge – a curriculum study of the Swedish upper secondary school reforms between the 1960s and 2010s]. Dissertation, Linnaeus University. Adolfsson, C-H., & Alvunger, D. (2017). The nested systems of local school development : Understanding improved interaction and capacities in the different sub-systems of schools. Improving Schools. 20. 195-208. Alvunger, D. (2015).
Towards new forms of educational leadership? The local implementation of förstelärare in Swedish schools.
Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 1(3), 55–66. Anderson-Levitt, K. M. (2008). Globalization and curriculum. In: M. F. Connelly (Ed.), The Sage handbook of curriculum and instruction (pp. 349–368). London: Sage Publications.Creswell, J. W. (2010). Mapping the developing landscape of mixed methods research. In A. Tashakkori, & C. Teddlie (Eds.), Sage handbook of mixed methods in social & behavioral research (pp. 45–68). Thousand Oaks, CA: Sage Publications.Creswell, J. W., & Plano Clark, V. (2007). Designing and conducting mixed methods. London: SAGE.Lundgren, U.P. (1972). Frame factors and the teaching process: A contribution to curriculum theory and theory of teaching. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Robertson, S., & Dale, R. (2015). Towards a ‘critical cultural political economy’ account of the globalising of education, Globalisation, Societies and Education, 13(1), 149–170, DOI: 10.1080/14767724.2014.967502Sassen, S. (2006). Territory, authority, rights: From medieval to global assemblages. Princeton, NJ: Princeton University Press.
Scott, W. (2008). Approaching Adulthood: The Maturing of Institutional Theory. Theory and Society, 37(5), 427-442.Wahlström, N., &
|
|
| 2. |
- Adolfsson, Carl-Henrik, et al.
(författare)
-
Att forskningsbasera den svenska skolan : Policyinitiativ under 25 år
- 2018
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - : Swedish Educational Research Association. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 23:1-2, s. 39-63
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Även om ”en skola på vetenskaplig grund” idag är ett högaktuellt ämne är det ingalunda något nytt fenomen. I artikeln studeras tendenser i policyinitiativ som de senaste 25 åren haft till syfte att forskningsbasera den svenska skolan. Utgångspunkt tas i de problembilder som framkommer i policy samt vilka modeller för forskningsbasering som samtidigt lyfts fram som lösningen på dessa problem. Resultatet pekar mot att det de senaste 25 år har skett en succesiv förskjutning från indirekta till mer direkta initiativ. Under 1990-talet och det tidiga 2000-talet var många policyinitiativ ordnade utifrån att främst vilja skapa de rätta förutsättningarna för en forskningsbasering av skolan. Under 2000-talet blir initiativen alltmer fokuserade och ambitiös med syfte att åstadkomma direkta förändringar i lärares undervisning. När det kommer till modeller för forskningsbasering blir det samtidigt alltmer tydligt hur policy vänder sig till och söker legitimitet hos delvis nya aktörer och institutioner, som exempelvis hälso-sjukvården. Med detta går det också att urskilja en insnävning vad gäller att definiera och innehållsligt välja ut vilken forskning som bör sprids till skolans aktörer. Konsekvensen med en sådan modell för forskningsbasering menar vi kan bli att läraren främst får inta rollen som passiva mottagare av forskning.
|
|
| 3. |
- Adolfsson, Carl-Henrik, 1976-
(författare)
-
Att få gymnasieelver att välja rätt : Relationen mellan gymnasieelevers valfrihet och gymnasieskolans ekonomiska funktion i utbildningspolicy mellan 1960- och 2010-talet
- 2015
-
Ingår i: Curriculum and national identity - Nordic divergences? 6th Nordic Curriculum Theory Conference, 21-22 October, Örebro University, Sweden.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Med en arbetsmarknad som kännetecknas av att vara såväl kunskapsintensiv som differentierad lyfts många gånger skola och utbildning fram som något helt avgörande för både den enskilde individens och nationens sociala och ekonomiska välstånd. Detta är dock inget nytt fenomen. Gymnasieskolans betydelse för ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft är något som starkt har betonats i svensk utbildningspolicy från 1960-talet och framåt. Även om detta ekonomiska imperativa har haft och har mycket stort inflytande på gymnasieskolans läroplan är det dock inte det enda. Vid sidan om uppfattningen om utbildningens ekonomiska potentital växte sig tidigt, med inspiration från bland annat progressivismen, idéer om den individualiserade undervisningen fram. Elevens behov, aspirationer och möjligheter att själv ha inflytande över sin utbildning skulle med detta sättas i centrum för undervisningen. Inte heller dessa idéer har kommit att minska i betydelse över tid utan snarare stärkts. Två idésystem går därmed att urskilja i gymnasieskolans utbildningspolicy alltsedan 1960-talet och framåt. Å ena sidan bör gymnasieskolan anpassas till de krav som arbetsliv och samhället i övrigt ställer samtidigt som det å andra sidan också bör ges möjligheter för den enskilda eleven att själv kunna välja och bestämma inriktning och innehåll över sin egen utbildning. Syftet med detta paper är att studera hur spänningsförhållande mellan dessa två idésystem, gymnasieskolans ekonomiska funktion och elevers valfrihet, har hanterats i gymnasieskolans utbildningspolicy mellan 1960-talet och 2010 - talet.Utifrån ett ”klassiskt” läroplansteoretiskt perspektiv (Lundgren, 1979, 1983; Englund, 1986) och med inspiration från Carol Lee Bacchis (1999) ”what’s the problem”-ansats riktas i studien intresset mot de utbildningspolitiska problem och tillika lösningar som tre gymnasiereformer (Lgy 70, Lpf 94 och Gy11) över tid varit uppbyggda kring och hur det i sin tur format synen på gymnasieskolans ekonomiska funktion och gymnasieelevens valfrihet. Följande frågor står specifikt i fokus för studien:- Vilka förskjutningar respektive kontinuiteter går att urskilja i gymnasieskolans utbildningsreformer mellan 1960-talet och 2010-talet med avseende på uppfattningen om elevens förmåga, eller oförmåga att göra rationella val inom ramen för sin utbildning?- Hur har samtidigt denna uppfattning om elevers valfrihet hanterats i relation till gymnasieskolans ekonomiska funktion? Tre större gymnasiereformer har implementerats i Sverige efter det andra världskriget: Lgy 70, Lpo 94 och Gy 11. Fokus för studien utgörs av respektive reformperiods huvuddokument (SOU 1963:43; SOU 1992:94 och SOU 2008:27). I ett första steg riktas intresset mot de problembilder som målades upp i respektive utbildningsreform samt vilka utbildningspolitiska idéer som samtidigt presenterades som lösningen på dessa problem. I ett nästa steg studeras vad dessa idéer innebar för hur relationen ovan skulle hanteras på ett effektivt och legitimit sätt. Till sist fokuseras de förändringar och kontinuiteter som kan urskiljas över tid, från 1960-talet fram till 2010-talet. Under alla tre reformperioder framhölls explicit betydelsen av en gymnasieskola av hög kvalitet för att därigenom underbygga ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft, men beroende på den historiska och samhälleliga kontexten kom olika utbildningspolitiska lösningar för att erhålla en sådan utbildning att vinna legitimitet. Detta fick i sin tur implikationer för hur relationen mellan gymnasieelevers individuella aspirationer och gymnasieskolans ekonomiska funktion hanterades inom ramen för samma utbildningsreform. På 1960-talet kom lösningen att behandlas inom ramen för en centraliserad välfärdsorienterad utbildningsdiskurs där statens uppgift och förmåga att styra skolan och samhällsutveckling på ett rationellt och effektivt sätt starkt betonades. Även om en individualiserad undervisning framhölls som något eftersträvansvärt inom den utbildningspolitiska retoriken gavs liten eller ingen tilltro till den enskilda elevens förmåga att göra rationella val. Under 1990-talets reformperiod går det att urskilja en tydlig förskjutning mot en marknadsorienterad utbildningsdiskurs. Studenters valfrihet och inflytande över sin utbildning sågs nu på många sätt som lösningen på flera utbildningspolitiskaproblem, i synnerhet hur kvalitén på gymnasieskolan skulle öka. Under den tredje reformperioden (2010-talet) sker en förskjutning mot en reglerad marknadsorienterad utbildningsdiskurs. I denna diskurs kritiseras elevers valfrihet och ses på många sätt som orsaken till flera problem såsom sjunkande elevresultat och att elever överlag är dåligt förberedda för framtida studier och arbetsliv. Med en arbetsmarknad som kännetecknas av att vara såväl kunskapsintensiv som differentierad lyfts många gånger skola och utbildning fram som något helt avgörande för både den enskilde individens och nationens sociala och ekonomiska välstånd. Detta är dock inget nytt fenomen. Gymnasieskolans betydelse för ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft är något som starkt har betonats i svensk utbildningspolicy från 1960-talet och framåt. Även om detta ekonomiska imperativa har haft och har mycket stort inflytande på gymnasieskolans läroplan är det dock inte det enda. Vid sidan om uppfattningen om utbildningens ekonomiska potentital växte sig tidigt, med inspiration från bland annat progressivismen, idéer om den individualiserade undervisningen fram. Elevens behov, aspirationer och möjligheter att själv ha inflytande över sin utbildning skulle med detta sättas i centrum för undervisningen. Inte heller dessa idéer har kommit att minska i betydelse över tid utan snarare stärkts. Två idésystem går därmed att urskilja i gymnasieskolans utbildningspolicy alltsedan 1960-talet och framåt. Å ena sidan bör gymnasieskolan anpassas till de krav som arbetsliv och samhället i övrigt ställer samtidigt som det å andra sidan också bör ges möjligheter för den enskilda eleven att själv kunna välja och bestämma inriktning och innehåll över sin egen utbildning. Syftet med detta paper är att studera hur spänningsförhållande mellan dessa två idésystem, gymnasieskolans ekonomiska funktion och elevers valfrihet, har hanterats i gymnasieskolans utbildningspolicy mellan 1960-talet och 2010 - talet.Utifrån ett ”klassiskt” läroplansteoretiskt perspektiv (Lundgren, 1979, 1983; Englund, 1986) och med inspiration från Carol Lee Bacchis (1999) ”what’s the problem”-ansats riktas i studien intresset mot de utbildningspolitiska problem och tillika lösningar som tre gymnasiereformer (Lgy 70, Lpf 94 och Gy11) över tid varit uppbyggda kring och hur det i sin tur format synen på gymnasieskolans ekonomiska funktion och gymnasieelevens valfrihet. Följande frågor står specifikt i fokus för studien:- Vilka förskjutningar respektive kontinuiteter går att urskilja i gymnasieskolans utbildningsreformer mellan 1960-talet och 2010-talet med avseende på uppfattningen om elevens förmåga, eller oförmåga att göra rationella val inom ramen för sin utbildning?- Hur har samtidigt denna uppfattning om elevers valfrihet hanterats i relation till gymnasieskolans ekonomiska funktion? Tre större gymnasiereformer har implementerats i Sverige efter det andra världskriget: Lgy 70, Lpo 94 och Gy 11. Fokus för studien utgörs av respektive reformperiods huvuddokument (SOU 1963:43; SOU 1992:94 och SOU 2008:27). I ett första steg riktas intresset mot de problembilder som målades upp i respektive utbildningsreform samt vilka utbildningspolitiska idéer som samtidigt presenterades som lösningen på dessa problem. I ett nästa steg studeras vad dessa idéer innebar för hur relationen ovan skulle hanteras på ett effektivt och legitimit sätt. Till sist fokuseras de förändringar och kontinuiteter som kan urskiljas över tid, från 1960-talet fram till 2010-talet. Under alla tre reformperioder framhölls explicit betydelsen av en gymnasieskola av hög kvalitet för att därigenom underbygga ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft, men beroende på den historiska och samhälleliga kontexten kom olika utbildningspolitiska lösningar för att erhålla en sådan utbildning att vinna legitimitet. Detta fick i sin tur implikationer för hur relationen mellan gymnasieelevers individuella aspirationer och gymnasieskolans ekonomiska funktion hanterades inom ramen för samma utbildningsreform. På 1960-talet kom lösningen att behandlas inom ramen för en centraliserad välfärdsorienterad utbildningsdiskurs där statens uppgift och förmåga att styra skolan och samhällsutveckling på ett rationellt och effektivt sätt starkt betonades. Även om en individualiserad undervisning framhölls som något eftersträvansvärt inom den utbildningspolitiska retoriken gavs liten eller ingen tilltro till den enskilda elevens förmåga att göra rationella val. Under 1990-talets reformperiod går det att urskilja en tydlig förskjutning mot en marknadsorienterad utbildningsdiskurs. Studenters valfrihet och inflytande över sin utbildning sågs nu på många sätt som lösningen på flera utbildningspolitiskaproblem, i synnerhet hur kvalitén på gymnasieskolan skulle öka. Under den tredje reformperioden (2010-talet) sker en förskjutning mot en reglerad marknadsorienterad utbildningsdiskurs. I denna diskurs kritiseras elevers valfrihet och ses på många sätt som orsaken till flera problem såsom sjunkande elevresultat och att elever överlag är dåligt förberedda för framtida studier och arbetsliv.
|
|
| 4. |
- Adolfsson, Carl-Henrik, Fil doktor, 1976-, et al.
(författare)
-
Data Analysis for School Improvement within Coupled Local School Systems : Which Data and with what Purposes?
- 2023
-
Ingår i: Leadership and Policy in Schools. - : Taylor & Francis Group. - 1570-0763 .- 1744-5043. ; 22:3, s. 714-727
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- From a new institutional theoretical perspective, this article explores school actors’ sense making linked to data-based decision making (DBDM) policy in general and processes of data analysis in particular. The study revealed how actors’ interpretation of and response to DBDM requirements pointed to strong and weak couplings between and within the local school system’s different organizational levels. While teachers primarily emphasized informal, daily analyses, the LEA and principals placed importance on formal, district and school-based analyses. In the same way teachers to a greater extent think that too much resources is spent on collecting and analyzing data rather than on innovation and school improvement.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Adolfsson, Carl-Henrik, Fil doktor, 1976-, et al.
(författare)
-
Evaluating School Improvement Efforts : Pupils as Silent Result Suppliers, or Audible Improvement Resources?
- 2018
-
Ingår i: International Journal of Learning, Teaching and Educational Research. - Flacq : Society for Research and Knowledge Management. - 1694-2493 .- 1694-2116. ; 17:6, s. 34-50
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article contributes to a perspective of school development, where pupils‟ experiences of the teaching they encounter are regarded as a result of improvement work. In a three-year research collaboration with four nine-year compulsory schools in a large Swedish municipality, researchers have continuously conducted group interviews with different actors, collected relevant documentation and reported their preliminary analyses to the schools. In the light of previous research, the results show that the development areas that have been in focus in the schools have in some cases had an impact on the teaching. However, no homogenous change is evident. Rather, the variation between classrooms, teachers and subjects is great, especially if the pupils‟ perspectives are taken into consideration. The pupils‟ experiences and voices on how the improvement work materialises in the classroom contribute to explaining the connections, or lack of them, between the school and classroom levels.
|
|
| 7. |
- Adolfsson, Carl-Henrik, Fil doktor, 1976-, et al.
(författare)
-
Evaluating teacher and school development by learning capital : a conceptual contribution to a fundamental problem
- 2019
-
Ingår i: Improving Schools. - : Sage Publications. - 1365-4802 .- 1475-7583. ; 22:2, s. 130-143
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In light of an international policy movement to increase focus on students’ academic achievement, the question of how to improve schools has become an important issue at all levels in the school system. Substantial resources have been invested in reforms to improve conditions for pupils’ learning. Great expectations and responsibility are often placed on teachers in terms of their professional development (PD), the aim being to improve their teaching practices. Consequently, the question of how to evaluate the results of school improvement programmes, including teachers’ PD, has arisen. However, there is a lack of theoretical concepts that can capture the outcomes of such development in a qualified way. Taking inspiration from the research on teachers’ PD and theories relating to teachers’ knowledge and capabilities, the aim of this study is to outline a conceptual framework that can serve as an analytical tool when evaluating both school improvement initiatives in general and school actors’ learning in particular. Four types of learning capital that are intended to reflect the central aspects of teachers’ and school organisations’ learning and the capabilities linked to teaching practice and its development are outlined. This conceptual framework is applied and exemplified based on the results of a three-year research project evaluating a school improvement programme in a Swedish municipality. Finally, some conclusions are drawn regarding the different types of analysis possible with the current conceptual framework related to the evaluation of school improvement efforts.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Adolfsson, Carl-Henrik, 1976-
(författare)
-
How to Get Pupils To Make the Right Choice
- 2012
-
Ingår i: ECER 2012, The Need for Educational Research to Champion Freedom, Education and Development for All.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- With a critical approach the aim of this paper is to investigate how the relationship between upper secondary schools’ economical functions and students’ freedom of choice have been handled in Swedish educational policy between the 1960s and the 2010s.In a society characterized of being both more and more knowledge intensive and differentiated in the labor market, education has become increasingly important for the capitalist states integrative functions as for the competitiveness in the global economy (Jessop, 2002). Parallel processes can be found in a European context. Different movements have resulted in the creation of supranational systems with the aims of converging nations’ education policy and comparing pupils’ knowledge standards on an international basis (Ringarp & Rothland, 2010). In other words – knowledge has become high politics (Apple, 2003). This “economics of knowledge” is in no way a new phenomenon. The paper shows that the upper secondary education’s importance for a country's economic growth and international competitiveness is something that has been emphasized in the Swedish education policy since the 1960s until today (see for example the Committee reports SOU 1963:43, SOU 1992:94, SOU 2008:27). But what becomes important in this paper – in combination with such integrated pronounced intentions the upper secondary educational system also, to become legitimate, must comprise some differentiation principles. One is, as demonstrated in the paper, that the students must have an opportunity to choose direction and determine the formation and content of their education, so the schooling to some extent will correspond with students own aspirations and dreams. This freedom of choice has in last two decades also included the ability for students to choose between different schools, public as well as private ones (Lindensjö & Lundgren, 2000). In this paper focus is directed towards how this relationship, i.e. the balance between the secondary school’s economic functions and students' ability to choose, has been handled in education policy over the period 1960-2010. How have students' abilities, or disabilities, to make rational choices been discussed in educational policy in different periods? And how have these individual aspirations been handled in relation to the upper secondary school’s important function to strengthen the nation economic growth and competitiveness? In Sweden three major reform periods of the Swedish upper secondary school after the Second World War are distinguished. The first one in the 1960s, the second one in the 1990s and the third one in the 2010s. In each reform period a number of so-called “discursive breaks” in education policy have been identified where new ideas win legitimacy of how this relationship should be managed in an effective and legitimate way. Each reform period’s main documents (SOU 1963:43, SOU 1992:94 and SOU 2008:27) have been analyzed and compared in order to explicate these discursive shifts in regard to how education policy has attempted to manage this problem.Methodology, Methods, Research Instruments or Sources Used With methodological inspiration from the Critical discourse analysis (CDA) (Fairclough, 1992, Chouliaraki & Fairclough, 1999) the paper investigate educational policy from the viewpoint of three different dimensions: text, discursive practice and social practice. With a focus on how policymakers talk about students, knowledge and society I try, on the text level, to elucidate and analyze the essential concepts, or what I will call them, semantic magnet, in the policy texts. In the next step, i.e. in the analysis of the discursive practice, I see how these concepts underlie and create different types of education discourses. The concept orders of discourse (Chouliaraki & Fairclough, 1999) enables an analysis of the relation between the discursive- and the social practice and to visualize changing patterns of dominance and legitimate education discourses in a specified historical and sociopolitical context, and how this order changes (ranging from 1960s to the 2010s) in relation to societal changes. With a methodological approach as described above it is possible to understand how this relation between students’ individual aspirations and freedom of choice and the secondary educations economics functions has been handled in educational policy in relation to broader societal changes. Conclusions, Expected Outcomes or Findings In all three investigated reform periods the importance of a high quality- secondary education to reinforce economic growth and competitiveness is emphasized. But depending on the historical and the societal context different legitimate solutions are presented for how the secondary school should be organized to achieve such an education. This has implications for how the relationship between students' individual aspirations and the education’s economical functions are handled in policy. In the 1960s, the answer was discussed within the scope of a centralized welfare-oriented educational discourse. In this discourse, the state's capacity to manage the school and the society in a rational way, was highly emphasized. Therefore no or very little confidence was given to the individual student’s rational ability. In the 1990s, a significant shift occured toward a market-oriented educational discourse. Students’ freedom of choice was accordingly here seen as the solution to many problems, especially how the quality would increase. In the current reformation a shift towards a regulated market-oriented educational discourse is discerned in the paper. In this discourse the 1990s freedom of choice is criticized and blamed for causing bad results, particularly in different international knowledge assessments, and that students are too ill-prepared for future employment. References Apple, Michael (2003). The state and the politics of knowledge. London: Routledge Chouliaraki, Lilie & Fairclough, Norman (1999). Discourse in late modernity – Rethinking critical discourse analysis. Edinburgh: Edinburgh University press Fairclough, Norman (1992). Discourse and social change. Oxford: Polity Press. Jessop, Bob (2002). The future of the capitalist state. Cambridge: Polity Lindensjö, Bo & Lundgren, Ulf P (2000). Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: HLS. Ringarp, Johanna & Rothland, Martin (2010). “The effects of the PISA results on Education Debates in Sweden and Germany” European Educational Research Journal. Vol. 9, Nr. 3 SOU 1963:42. 1960 års gymnasieutredning. 4, Ett nytt gymnasium. Stockholm: Ecklesiastikdepartementet ( SOU 1992:94. Skola för bildning: Huvudbetänkande av Läroplanskommittén. Stockholm: Utbildningsdepartementet SOU 2008:27). Framtidsvägen – En reformerad gymnasieskola. Stockholm: Utbildningsdepartementet
|
|
