| 1. |
- Agevall, Ola, 1970-, et al.
(författare)
-
Administratörerna : administration, kontroll och styrning vid svenska universitet och högskolor
- 2020
-
Ingår i: ARKIV. Tidskrift för samhällsanalys. - Lund : Arkiv förlag & tidskrift. - 2000-6225 .- 2000-6217. ; :12, s. 7-59
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Det svenska universitetssystemet har vuxit till att bli en omfattande och komplex institution. Expansionen har inte bara gällt antalet studenter, lärare och forskare utan också den administrativa ram de verkar inom och de personalkategorier som ingår däri. Men förhållandet mellan lärarkår och administratörer präglas inte sällan av misstro. I sin artikel vill Ola Agevall och Gunnar Olofsson tränga bortom parternas spontana föreställningsvärldar och se hur universitetsadministrationens sammansättning och omfång faktiskt förändrats under perioden 2001–2018. De pekar på hur tillväxten av administratörer i huvudsak håller jämna steg med tillväxten av lärare och forskare. Däremot har administratörsgruppen ändrat karaktär – vilket kommer till uttryck i vilka delar av den som ökat respektive minskat, liksom vad som hänt med gruppens utbildningsnivå och könsfördelning. Det nya mönster som etableras under perioden kan förstås som en omställning av den administrativa personalens uppgifter till att tjäna ledningarnas strävan att styra och kontrollera verksamhetens effektivitet och produktivitet. En utveckling som kan förklara ökade spänningar i förhållande till universitetslärarprofessionen. En annan möjlig implikation kan vara att det ur administratörskåren växer fram en ny profession.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Agevall, Ola, 1970-, et al.
(författare)
-
Den administrativa personalen vid svenska universitet och högskolor : En studie av dess förändring mellan år 2001 och 2016
- 2018
-
Ingår i: Sociologidagarna 2018.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Transformationen av en professions organisatoriska omgivning: universitetsadministrationens förändring efter 1990-talet. Det finns bland universitetslärare en utbredd föreställning om att administrationen och antalet administratörer har vuxit kraftigt i omfång. Men antalet administratörer vid universiteten har i själva verket hållit jämn takt med tillväxten av den akademiska lärarkåren. Det som däremot har hänt är en inre omstrukturering av kåren: utbildningsnivån har stigit, och vissa typer av tjänster har ökat kraftigt (ekonomer, controllers) medan andra har minskat. Speglar dessa förändringar en förskjutning av den administrativa personalens uppgifter, från att vara stöd och service till institutioner, lärare m.m., till att i högre utsträckning vara ett medel för ledningens ambition att styra och kontrollera verksamheten? Tillväxten av mer kvalificerad expertis inom universitetsadministrationen kan emellertid tolkas på flera sätt. Vi vill i denna text även pröva tesen att den kan förstås utifrån den ökande osäkerhet som universitets- och högskoleledningar möter, i form av många och skiftande krav från intressenter, samt den osäkerhet som New Public Managements olika styrinstrument ger upphov till.
|
|
| 4. |
- Agevall, Ola, 1970-
(författare)
-
Dragspelskampen : Statsbidragen, bildningsförbunden och det folkliga musicerandet 1947-1960
- 2010
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dragspelet var under 1900-talets mittersta tredjedel ett självklart inslag i svenskt folkligt musikliv; samtidigt befann sig dragspelsmusiken på nedersta plats i den genre- och instrumenthierarki som definierade såväl den seriösa musiken som det musikpedagogiska landskapet. Under 1940-talet inträffade två händelser som till dels var betingade av denna situation, och som därutöver bidrog till att skärpa den till ett socialt och organisatoriskt konfliktområde. Den ena händelsen var tillkomsten av Hagström Musiks musikskolor. För ett produktionsföretag med tonvikt på dragspelsframställning framträdde det stora intresset för dragspel som en potentiell marknad, vilken begräsandes till sin fulla utsträckning genom frånvaron av utbildningsinstitutioner villiga att undervisa på dragspel. Hagströms Musikskola blev genom sin storskalighet och inriktning ett konkurrerande musikpedagogiskt alternativ, obundet av de genre- och instrumenthierarkier som dominerade övriga aktörer på det musikpedagogiska fältet. Den andra händelsen var införandet av statsbidrag till studiecirklar. Detta följdes en stark expansion av antalet studiecirklar, parat med att en allt ökande andel av dessa cirklar inrättades som musik-, i synnerhet instrumentalcirklar. Bildningsförbundens musikverksamhet hade dittills varit präglade av en musiksyn som uteslöt schlager, dragspel och gitarr. Här betonades folkrörelsernas unisona sång, musikteori och klassisk musik. Men expansionen av antalet och andelen musikcirklar, i förening med intresset för dragspel och med förekomsten av ett musikpedagogiskt alternativ som inte skyggade för det instrumentet, bidrog s.a.s. med hotet om en perforering av bildningsrörelsens rågång mellan dansbana och konsertsal. Detta papper vill bidra med en sociologisk analys av de spänningsfält som uppstod när frågan om god smak dels flyttade in på insidan av bildningsrörelsen, dels blev föremål för skarpa beslut om medelfördelning som berörde såväl staten som det enskilda bildningsförbundet och förhållandet mellan bildningsförbunden.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Agevall, Ola, 1970-
(författare)
-
Heinrich Rickert och vetenskapsläran
- 2013
-
Ingår i: Kulturvetenskap och naturvetenskap. - Göteborg : Daidalos. - 9789171733955 ; , s. 7-32
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Agevall, Ola, 1970-
(författare)
-
Importance as Impetus or Impediment? : The Case of 19th Century Chartered Surveyors
- 2010
-
Ingår i: Svenska nätverkets för professionsforskning konferens.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Importance as impetus or impediment? The case of 19th century chartered surveyors. Definitions and theories professions and professionalization have long been tailored on a set of professions established in England during the 19th century. Chartered surveyors belong in that group, but have not received the attention afforded to other members of the core set – notably medicine, law, theology, and engineering. This paper argues, however, that chartered surveyors present an interesting deviant case in the history of professionalization, on account of their peculiar links to state and market. The argument proceeds in two steps. In a first section, we show how chartered surveyors have entered the profession literature, and how their early emergence is explained in these accounts. Next we focus on a hitherto neglected aspect of that emergence: the peculiar importance of a subset of those tasks that were within chartered surveyors’ jurisdictional turf. We show that chartered surveyors were endowed with the task of determining house values, and how this linked the professional group to the state both (a) via taxation and the control of the local government tax-base and (b) via the electoral system in the period from 1867 to 1918.
|
|
| 10. |
|
|
