| 1. |
- Adedokun, Adeyemi, et al.
(författare)
-
Interaction between Cyclists and Motor Vehicles : the role of infrastructure design and vehicle characteristics
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the project was to examine interactions between motor vehicle drivers and cyclists at intersections and the impact of infrastructure design and motor vehicle characteristics on interactive behaviour. The project activities included literature reviews on cycling infrastructure at intersections, vehicle driver behaviour and cyclist behaviour; questionnaires among motor vehicle drivers and cyclists across different cities in Sweden; field observations to investigate what cues cyclists use to interpret the intention of motor vehicles they interact with at signalised intersections; on-site interviews with cyclists to explore their strategy in an encounter with a motor vehicle; and a cycling simulator study to examine the behaviour of cyclists when approaching an intersection and the factors that may influence their decisions. The findings confirm that the way the cycling infrastructure is designed at intersections contributes to how cyclists and motor vehicles interact. Placing cyclists and motor vehicle drivers close (where they are visible to one another) at intersection areas increases the level of presence-awareness for both road users and consequently it increases safety. Though cyclists may feel more uncomfortable (exposed and unsafe) with this solution, they tend to be more careful and attentive. This finding from the literature was confirmed by the field observations showing that mixed traffic, i.e. “no cycle facility” at the intersection is the safest solution and the cycle lane solution is the least safe one. However, the on-site interviews with cyclists revealed that the large majority of the respondents preferred the infrastructure solution with a separated bicycle path. This is a typical case where objective safety and subjective safety stand in opposite relationship. The findings also revealed that one-directional cycle tracks enhance interaction at intersections, since motor vehicle drivers only expect cyclists from one direction. However, cyclists not following the rule and riding against the prescribed direction create problems and conflictive situations. Cyclists and the way they use the road infrastructure were found to be highly heterogeneous; the availability of cycling infrastructure at an intersection does not guarantee that cyclists use it as expected by designers and perhaps by motor vehicle drivers, as the infrastructure solution in some cases might not provide the shortest path for the cyclist. The uncertainty in cycling behaviour was found to be more at intersections with no cycling infrastructure. Confidence level among cyclists was found to affect their interaction with motor vehicles which tends to be hard for motor vehicle drivers to predict as different cyclists behave differently depending on their confidence in traffic.The majority of the interviewed cyclists said that when arriving at an intersection just after a motor vehicle they usually pass it on its right side. This was seen in observations on sites with cycle lane or cycle path but not on sites with mixed traffic. Also, if the motor vehicle was a heavy vehicle (bus or truck), somewhat fewer cyclists passed it on its right side. Also the cycling simulator study revealed that the most significant difference of longitudinal stop position was between the condition of a narrow lane without cycle lane marking and a truck standing at the stop line and the condition of wide lane with cycle lane marking and a car standing at the stop line, where the average stop position of the cyclist was behind the truck in the first condition and next to the car in the second condition. This finding corresponds to the test cyclists’ verbal expressions of the importance of “being visible and avoiding the blind spot”. The increased caution associated with the presence of a truck is motivated and in line with previous studies. At sites with mixed traffic (no cycle facility), compared to with cycle lane or cycle path, the cyclists’ scanning behaviour was more complete. At sites with cycle path, the cyclists looked for eye contact with the driver of the motor vehicle to a much larger extent than cyclists at the other two types of sites. Cyclists at sites with mixed traffic (no cycle facility) were more active in their visual search behaviour than cyclists at the other two types of sites. Also, those cyclists who passed the motor vehicle on its right side were more active in their visual search behaviour than those who did not pass the motor vehicle. The share of critical situations indicates that sites with mixed traffic (no cycle facility) is the safest solution and cycle lane solution is the least safe one.
|
|
| 2. |
- Ahlberg, Erik, et al.
(författare)
-
"Vi klimatforskare stödjer Greta och skolungdomarna"
- 2019
-
Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- DN DEBATT 15/3. Sedan industrialiseringens början har vi använt omkring fyra femtedelar av den mängd fossilt kol som får förbrännas för att vi ska klara Parisavtalet. Vi har bara en femtedel kvar och det är bråttom att kraftigt reducera utsläppen. Det har Greta Thunberg och de strejkande ungdomarna förstått. Därför stödjer vi deras krav, skriver 270 klimatforskare.
|
|
| 3. |
- Ahlberg, Hans, et al.
(författare)
-
Less use of rescue morphine when a combined PSP/IPP-block is used for postoperative analgesia in breast cancer surgery : A randomised controlled trial
- 2023
-
Ingår i: European Journal of Anaesthesiology. - : Wolters Kluwer. - 0265-0215 .- 1365-2346. ; 40:9, s. 636-642
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Surgery for breast cancer is common, and intravenous opioids are often used to control postoperative pain. Recently, pectoralis-2 (PECS-2) block has emerged as a promising regional anaesthetic alternative. With nomenclature recently proposed, this block is termed combined PSP/IPP-block (pectoserratus plane block/interpectoral plane block).OBJECTIVE: We aimed to compare the need for postoperative rescue morphine between the intervention group that received a pre-operative combined PSP/IPP-block and a control group that received peri-operative long-acting opioids for postoperative analgesia.DESIGN: A randomised controlled study.SETTING: Operating theatres of two Swedish hospitals. The patients were recruited between May 2017 and October 2020.PATIENTS: Among the 199 women scheduled to undergo breast cancer surgery (sector resection or radical mastectomy) who were enrolled in the study, 185 were available for follow up.INTERVENTION: All patients received general anaesthesia. The intervention group received a combined PSP/IPP-block before surgery. The control group received intravenous morphine 30 min before emergence from anaesthesia.MAIN OUTCOME MEASURE: The primary endpoint was the cumulative need for intravenous rescue morphine to reach a predefined level of pain control (visual analogue scale score <40 mm) during the first 48 h after surgery.RESULTS: Data from 92 and 93 patients in the intervention and control groups, respectively, were analysed. The amount of rescue morphine administered in the 48 h after surgery was significantly lower in the intervention group than in the control group (median: 2.25 vs 3.0 mg, P = 0.021). The first measured pain score was lower in the intervention group than in the control group (35 vs. 40 mm, P = 0.035). There was no significant difference in the incidence of nausea between the groups (8.7 vs. 12.9%, P = 0.357).CONCLUSION: The use of a combined PSP/IPP-block block before breast cancer surgery reduces the need for postoperative rescue morphine, even when compared with the use of intra-operative morphine.TRIAL REGISTRATION: Clinicaltrials.gov identifier: NCT03117894.
|
|
| 4. |
- Ahlberg, Joakim, 1966-, et al.
(författare)
-
Ad hoc-processen : hur används ledig kapacitet i järnvägsnätet?
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Efter Trafikverkets fastställelse av nästkommande års tågplan i mitten av hösten varje år vidtar den så kallade ad hoc-processen, det vill säga ansökningar om tåglägen som kan använda ledig kapacitet i järnvägsnätet. VTI fick i september 2015 Transportstyrelsens uppdrag att fördjupa förståelsen av ad hoc-processen. Detta notat avrapporterar uppdraget.Mot bakgrund av den beskrivning som görs har avsikten varit att också hitta mått på betydelsen av denna process i förhållande till den process som leder fram till att en färdig tidplan läggs fast. Det har emellertid visat sig att Trafikverkets olika system för informationshantering inte är utformade för att möjliggöra en sådan beskrivning. Tack vare ett nyligen offentliggjort statistikhjälpmedel är det emellertid möjligt att konstatera att närmare 97 procent av de persontåg som bokats i den ordinarie processen också faktiskt körs. Denna uppgift avser två tredjedelar av tidtabellåret 2015. Avsikten från Trafikverket/Trafikanalys är att inom en nära framtid också redovisa motsvarande information om godstrafiken.Bakom denna siffra döljer sig emellertid både ett utflöde från, och ett inflöde till den mängd trafik som ska bedrivas i enlighet med den tidtabell som fastställs under hösten varje år. Det saknas emellertid kunskap om när dessa förändringar genomförs, vilket är av stor betydelse för att bedöma graden av flexibilitet i ad hoc-processen. Denna situation kan komma att förändras som ett resultat av att Trafikverket från och med den tidtabell som avser 2016 inför avgifter för att avboka tilldelad kapacitet. Avgiften blir högre ju närmare det planerade tågets avgång som ansökan tas tillbaka. Detta kan bidra till en förbättrad flexibilitet i användningen av den spårkapacitet som inte reserveras i den ordinarie tidtabellsläggningsprocessen. Ytterligare en konsekvens kan bli att informationen om processen förbättras.
|
|
| 5. |
- Ahlberg, Joakim
(författare)
-
Analysis of discrete multi-unit, common value auctions : a study of three sealed-bid mechanisms
- 2012
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper proposes a discrete bidding model for both quantities and pricing. It has a two-unit demand environment where subjects bid for contracts with an unknown redemption value, common to all bidders. Prior to bidding, the bidders receive private signals of information on the (common) value. The value and the signals are drawn from a known discrete affiliated joint distribution. The relevant task for the paper is to compare the equilibrium strategies and the seller’s revenue of three auction formats. We find that, of the three auctionformats below with two players, the discriminatory auction always gives the largest revenue to the seller; both the uniform and the Vickrey auction have zero revenue equilibrium strategies that put them further down in the revenue ranking. In equilibrium, bidders bid the same amount on both items in the discriminatory auction; a phenomenon not noted in either of the other auction formats.
|
|
| 6. |
- Ahlberg, Joakim
(författare)
-
Analysis of discrete multi-unit, common value auctions : a study of three sealed-bid mechanisms
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper proposes a discrete bidding model for both quantities and pricing. It has a two-unit demand environment where subjects bid for contracts with an unknown redemption value, common to all bidders. Prior to bidding, the bidders receive private signals of information on the (common) value. The value and the signals are drawn from a known discrete affiliated joint distribution. The relevant task for the paper is to compare the equilibrium strategies and the seller’s revenue of three auction formats. We find that, of the three auctionformats below with two players, the discriminatory auction always gives the largest revenue to the seller; both the uniform and the Vickrey auction have zero revenue equilibrium strategies that put them further down in the revenue ranking. In equilibrium, bidders bid the same amount on both items in the discriminatory auction; a phenomenon not noted in either of the other auction formats.
|
|
| 7. |
- Ahlberg, Joakim, 1966-
(författare)
-
Energimätning på tåg för rundvirkestransporter på sträckan Mora–Borlänge–Gävle
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I det tredje delprojektet av ELVIS-demonstrationsprojektet för längre och tyngre godståg är syftet att mäta energianvändningen som ett tyngre tågset ger upphov till. Med tyngre avses här en ökad totalvikt genom fler vagnar, både fullastade och olastade, än vad som normalt körs på sträckan. Antagandet är att det med tyngre tåg finns möjlighet att göra (gods)transporter mer energieffektiva. Målsättningen är att framför allt testa hypotesen: · Att energianvändningen per tonkilometer kan reduceras genom att använda tyngre tåg. Rapporten belyser svårigheterna med att använda befintlig data för utvärdering av vad som driver energianvändningen på tåg. Datat i har inte varit kvalitetssäkrad för ändamålen i denna studie, vilket har orsakat en hel del fel och tillförlitligheten på vissa resultat är lägre än de skulle behöva vara. En slutsats från projektet att det skulle behövas en genomgång av databaserna hos Trafikverket om energianvändning ska studeras närmare, i alla fall om Trafikverkets utrustning för energimätning ska användas. Alternativt bör extern utrustning monteras på loken för att på så vis generera mer ändamålsenlig data, det senare var dock omöjligt då lokägaren inte godkände det. En annan slutsats är att körstilen spelar roll, det skiljer upp till 20 procent använd nettoenergi mellan förarna. Givet alla felkällor har ändå en regressionsanalys gjorts för att analysera hur energianvändningen för ett godståg kan bero på bruttovikten på tåget samt antal stopp tåget gör. Resultaten indikerar att det är skillnader på energianvändning för olika bruttovikter på tåget, men då det är oklart hur resultaten ska tolkas så krävs det mera mätningar för att kunna säga något bestämt. Detsamma gäller för hur antalet stopp påverkar användningen av energi, i en mätning fick vi ingen påverkan på energianvändningen av antal stopp medan vi fick det i en annan.
|
|
| 8. |
- Ahlberg, Joakim, 1966-, et al.
(författare)
-
Etablering av konkurrerande snabbtågstrafik på Västra stambanan : översyn ur marknadens synvinkel
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Från oktober 2010 gäller fri konkurrens vad gäller all trafik på järnväg. VTI har intervjuat de tre största operatörer på Västra stambanan för att se hur de upplevde kapacitetsprocessen som ledde fram till tågplanen för 2014 och för att få deras syn på eventuella etableringshinder som kan föreligga på järnvägsmarknaden. Kapaciteten i det svenska järnvägsnätet är per definition begränsad och det finns bara möjlighet att rymma ett visst antal tåg i systemet. Trafikverket fördelar kapaciteten på spåren mellan operatörer som ansöker om tåglägen i en årlig administrativ tilldelningsprocess. I kapacitetstilldelningsprocessen för tågplan 2014 lämnade fyra operatörer in ansökningar om långväga snabbtågstrafik på sträckan Göteborg–Stockholm. I och med att operatörerna i flera fall ansökte om samma tåglägen sattes Trafikverkets tillämpning av samråd, samordning och prioriteringskriterier på prov för första gången sedan marknadsöppningen. De operatörer som utmanar SJ och som vi intervjuat upplever inte att dagens kapacitets-tilldelningsprocess lever upp till kravet på konkurrensneutralitet och icke-diskriminering. Båda ser behov av en mer transparent process, med prioriteringskriterier som ger ett mer förutsägbart utfall och som i större utsträckning tar datoriserade verktyg till hjälp så att den på så sätt både kan genomföras effektivare och ge ett mer effektivt utfall. Alla operatörernas kommentarer av förfarandet visar också att processen med kapacitetstilldelning innehåller ett stort mått av så kallad frivillig samordning för att lösa konflikter kring tåglägen som flera operatörer söker. Detta innebar att operatörerna under slutet av sommaren 2013 sinsemellan samordnade sina önskemål och på så sätt kom överens om vem som fick vilka tåglägen.
|
|
| 9. |
- Ahlberg, Joakim, 1966-
(författare)
-
Intermodala transporter : definition, aktörer och omfattning
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Intermodala transporter och kombinerade transporter används ofta synonymt idag. Begreppet kombinerade transporter har dock funnits mycket längre och avsåg då transporter där järnvägen och lastbilar kombinerades. Numer räknas en kombinerad transport som att lasten antingen går på järnväg, inre vattenvägar eller till havs och med lastbil, eller mellan två trafikslag där inte lastbil är inkluderat.En intermodal transport föregås av ett transportbeslut och för många typer av gods är inte en intermodal transport rimlig, till exempel för virkes- och bulktransporter, medan det för andra varor, såsom detaljhandels- och livsmedelsvaror, finns en valmöjlighet hur godset ska transporteras. Det är då som aktivt beslut kan tas för en intermodal transport, givet att den som äger transportbeslutet känner till transportsättet i fråga. Transportbeslutet är också styrt av tåglägen, finns inte kapacitet på spåren kan inte transporter göras med järnväg. Detta kan potentiellt innebära att vissa (tåg)affärer/transporter inte blir av och godset går på vägen istället.
|
|
| 10. |
- Ahlberg, Joakim, 1966-
(författare)
-
Kostnader för störningar i infrastrukturen : metodik och fallstudier på väg och järnväg
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien i detta notat belyser metodiken som kan användas vid beräkningar av samhällets kostnader vid störningar i samhällets infrastruktur, framför allt väg- och järnvägstrafik. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv innebär störningar i infrastrukturen kostnader till följd av förseningar, utebliven produktion och kostnader för omledningar med mera. Det är av vikt att beskriva vilken belastning i form av förlorade eller förbrukade resurser som dessa störningar av olika slag innebär för samhället. Utgångspunkten för beräkningen av kostnaderna har varit genom den samhällsekonomiska kalkylen, med kalkylvärden från ASEK (Arbetsgruppen för samhällsekonomisk analysmetod inom transportsektorn); såsom åktidsvärden, förseningstidsvärden samt trängseltidsvärden. Den värdering av tid som görs i transportsektorns samhällsekonomiska kalkyler avser det marginella värdet av en inbesparad timme restid, väntetid eller bytestid för personresor och transporttid för gods.
|
|
