| 1. |
- Ahlinder, Elisabeth, 1981-
(författare)
-
Obligations for owners to climate-proof buildings in Sweden
- 2024
-
Ingår i: European Property Law Journal. - : De Gruyter Open. - 2190-8273 .- 2190-8362. ; 13:1, s. 150-160
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This contribution explores the challenge that Sweden is facing and analyses the possibility of the State, under current institutional and legal frameworks, to impose obligations for real property owners to climate-proof existing buildings. The purpose is to describe the Swedish national policy approach and legal framework, and to discuss the extent to which the rules can be considered sufficient to reach both Sweden’s and the EU’s goals regarding energy efficiency of buildings. The contribution focuses on whether and to what extent the State has the authority to impose positive obligations to, for instance, install solar panels, change heating systems or improve energy efficiency through additional insulation.
|
|
| 2. |
- Ahlinder, Elisabeth, 1981-, et al.
(författare)
-
Hur kan förutsättningarna för att fler ska kunna bo i socialt hållbara bogemenskaper förbättras? En litteraturgenomgång av potentiella initiativtagare, samarbetspartners och legala förhållanden
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie undersöker möjligheten att utveckla bogemenskaper till en ekonomiskt mer åtkomlig och socialt inkluderande boendeform för en bredare del av befolkningen i Sverige. Syftet är att bidra med ökad kunskap om hur de svenska förutsättningarna för att fler ska kunna bo i socialt hållbara bogemenskaper kan förbättras. Studien baseras på en systematisk litteraturöversikt och fokuserar på tre teman: potentiella initiativtagare, samarbetsaktörer och juridiska förutsättningar. Studien redovisas i denna rapport. Rapporten inleds med en redogörelse av bogemenskapers utveckling över tid i Sverige. Därefter ges en sammanställning av vilka hinder och potentiella lösningar för att utveckla boendeformen till en mer socialt och ekonomiskt hållbar boendeform som diskuterats i svenska rapporter, utredningar och forskningsprojekt. Utifrån den lösnings- och problembild som identifierats genom den svenska sammanställningen analyseras sedan frågorna utifrån hur de behandlats i europeisk samhällsvetenskaplig forskning, samt rättsvetenskaplig forskning i andra västerländska rättsordningar.
|
|
| 3. |
- Ahlinder, Elisabeth, 1981-, et al.
(författare)
-
Kan bogemenskaper bli en möjlighet för fler? Vilka möjligheter finns i den vetenskapliga litteraturen?
- 2023
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att utveckla bogemenskaper är ett komplext och tidskrävande samarbete mellande framtida boende och mellan bogemenskapen och externa parter, till exempelkommunen, finansiella institutioner och andra bostadsaktörer. Att äga och förvaltafastigheter gemensamt passar inte helt in i de vanliga fastighetssystemen.Balansen i rättigheter och skyldigheter mellan boende och externa aktörer kanvariera. Komplexiteten och behovet av både finansiellt och socialt kapital kan ledatill att bostadsformen blir en möjlighet för ett fåtal som i regel redan har tillgångtill bostadsmarknaden. Den här studien fokuserar på frågorna: Skulle det kunna blien lösning för fler? Vad behövs i så fall?
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Blomdahl, Girion, 1975-
(författare)
-
Vem äger naturen? : En fastighetsrättslig studie om förhållandet mellan äganderättens brukandedel och skyddet för naturvärden
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vem äger naturen? handlar om hur egendomsskyddet hanteras inom ramen för skyddet för naturen inom olika utvalda naturskyddande bestämmelser. Bland annat naturreservat, skogligt naturskydd, artskydd och strandskydd analyseras utifrån egendomsskyddets olika delar som hur det angelägna allmänna intresset manifesteras, hur proportionalitetbedömningen sker och hur det resoneras i frågan om ersättning.Genom att granska hur äganderätten kan begränsas vid skyddet för naturen framkommer något om hur ägarens rätt att bruka, brukanderätten, ser ut i rättsordningen. Boken syftar därmed till att bidra till en utredning om en del av äganderätten och hur den faktiskt ser ut i rättsordningen. I den delen innehåller boken även ett fylligt historiskt avsnitt om synen på äganderätten genom tiderna, hur bruket av skogen begränsats och om regelrätterna.Boken föreslår i analysavsnittet en mer gemensam modell där alla olika ingrepp i äganderättens brukandedel kan ske på ett mer likriktat sätt än idag. Det gäller att få en mer samlad bevisprövning, proportionalitetsbedömning och ersättningsbestämning. En sådan modell bör kunna användas på alla typer av ingrepp i brukanderätten, oavsett vilken grund dessa har.
|
|
| 6. |
- Ahlinder, Elisabeth, 1981-
(författare)
-
Hyresgästens uppsägning för villkorsändring
- 2022
-
Ingår i: Juridisk Tidskrift. - 1100-7761 .- 2002-3545. ; 2022/23:2, s. 352-362
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genom Högsta domstolens dom i Den svårtolkade uppsägningen har innebörden av 12 kap. 58 a § JB som behandlar hyresgästens uppsägning för villkorsändring givits en delvis ny tolkning och innebörd. I litteraturen och praxis har hittills antagits att kraven på hyresgästens uppsägning ska vara att de uppnår kraven för att ett bindande anbud ska anses föreligga. Efter Högsta domstolensdom ska kravet inte antas vara så pass högt ställt. Avsikten med domen får antas ha varit att bereda klarhet i frågan om graden av precision, det är åtminstone vad Högsta domstolen själv anför. Huruvida Högsta domstolen lyckats med denna föresats är dock tveksamt. Det Högsta domstolen har förmedlat klart är att kraven på precision och tydlighet vid uppsägning för villkorsändring är lägre ställt för hyresgäster än för hyresvärdar. Genom domen har det dock skapats nya oklarheter som framtida praxis förhoppningsvis kan bringa klarhet i. I artikeln redogörs för bakgrund och målets avgörande itingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen. Därefter diskuteras hur domen och framförallt domskälen kan tolkas och förstås. Avslutningsvis ges några kommentarer om vad prejudikatets räckvidd kan antas vara.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Ahlinder, Elisabeth, 1981-
(författare)
-
Beräkning av ersättning för ledningsrätt i befintlig byggnad
- 2021
-
Ingår i: Festskrift till Jan Kleineman. - Stockholm : Jure. - 9789172238459 ; , s. 27-46
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln tar sin utgångspunkt i en dom av Mark- och miljööverdomstolen (Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 2019-01-10, mål nr F 10572-17 ochF 10573-17) som bland annat prövar frågan om lämpligheten i att bevilja ledningsrätt för befintliga basradiostationer för elektronisk kommunikation i och på ett antal byggnader i Luleå kommun. Den huvudsakliga frågan i målet är om ett telekombolag som redan har befintliga basradiostationer i och på sju byggnader, ska beviljas tvångsvisa upplåtelser av ledningsrätt för det fortsatta nyttjandet av basradiostationerna.Högsta domstolen lämnade den 26 augusti 2019 partiellt prövningstillstånd avseende frågan om ledningsrätt för de befintliga basradiostationerna i och på byggnader i ska upplåtas. Denna artikel ägnas åt en fråga i fallet som Högsta domstolen inte ska pröva: frågan om hur intrångsersättning för upplåtelse av ledningsrätt i och på befintliga byggnader ska beräknas. Syftet med artikeln är att genom jämförelse med en dom från The Upper Tribunal (Lands Chamber), avseende ersättning för upplåtelse av Code right enligt the Electronic Communications Code, kritiskt granska den värdering som gjorts i Ledningsrättsmålet. I artikeln undersöks huruvida The Upper Tribunals utgångspunkter för beräkning av skada kan anses leda till en mer korrekt värdering av ledningsrättsupplåtelser i och på byggnader, samt diskuteras i vilken utsträckning de kan tillämpas vid beräkning av intrångsersättning enligt Ledningsrättslagen.
|
|
| 9. |
- Ahlinder, Elisabeth, 1981-
(författare)
-
Delningsekonomin och det kommunala planmonopolet
- 2021
-
Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - 0015-8585. ; :1, s. 41-65
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln diskuteras de rättsliga oklarheter som följer av användning av bostadsrättslägenheter för tillfälliga upplåtelser utifrån ett fastighetsrättsligt markanvändningsperspektiv. Utgångspunkten för diskussionen är den snabbt växande användningen av online-plattformar för korttidsuthyrning av bostäder, som till exempel Airbnb, som har skapat en ny marknad och en fundamental ändring av möjligheterna att hyra ut bostäder till turister och affärsresande. Artikeln innehåller en övergripande introduktion till home sharing-marknaden och några exempel på hur myndigheter i städer som till exempel Barcelona och London har reglerat korttidsuthyrning. Därefter diskuteras huruvida korttidsuthyrning av bostadsrättslägenheter kan medföra att byggnadens användning avviker från tillåten användning enligt detaljplan eller bygglov samt möjliga förvaltningsrättsliga och ekonomiska konsekvenser som kan följa av omfattande korttidsuthyrning. Avslutningsvis diskuteras kommunernas betydelse för hur delningsekonomin kan komma att påverka städer och bostadsmarknaden i landet framöver.
|
|
| 10. |
|
|
