| 1. |
|
|
| 2. |
- Bengtson, Charlotta, et al.
(författare)
-
Kursutveckling i partnerskap mellan lärare och studenter
- 2018
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En kurs på grundutbildningsnivå har omformats i partnerskap mellan studenter och lärare vilket lett till mer omfattande förändringar än motsvarande lärarledd process.(Bengtson et al., 2017) Den nya kursen har getts två gånger och resultatet blev avsevärt bättre betyg på kursvärderingarna och viss förbättring av examensresultateten jämfört med tidigare år. Fokus på presentationen är att diskutera lärdomar och utmaningar för att genomföra lyckade partnerskap i kursutveckling. Målet med projektet var att göra om en fysikkurs på kandidatprogrammet i kemi som studenterna uppfattade som svår och med bristande koppling till deras utbildning i kemi. I den första delen av projektet hördes studentens röst genom intervjuer kring kursens roll i utbildningsprogrammet. Intervjuerna gav inspiration till fortsatt arbete med högre grad av studentmedverkan. I den andra delen av projektet bildades därför en utvecklingsgrupp bestående av sex studenter och två lärare för att utveckla kursplan och läromedel i partnerskap (Mihans et al., 2008). Partnerskap kan leda till ökad motivation och självförtroende hos studenterna och att de tar större ansvar för sitt lärande (Bovill et al., 2011). Samtidigt drar lärarna nytta av att se inlärningsprocessen från studentens perspektiv (Cook-Sather, 2014). Hela gruppen träffades en gång i veckan under sju veckor. Dessutom bildades fyra separata arbetsgrupper som tog fram nytt kursmaterial. Samtliga beslut om förändringar togs genom omröstningar i hela gruppen där allas röster vägde lika. Lärarna kunde behålla ansvaret för kursens kvalitet genom att bestämma vilka förslag som var tillräckligt bra för omröstning, men det blev aldrig aktuellt eftersom det nya materialet höll genomgående hög kvalitet. Bland de genomförda förändringarna var nya seminarier för ökad begreppsmässig förståelse, omformning av alla föreläsningar med mer aktivt studentdeltagande, samt byte av kurslitteratur. Projektet har krävt betydande resurser från både lärare och studenter och med tanke på arbetsinsatsen passar liknande projekt bäst för att periodvis genomföra större förändringar i en kurs. Studenterna arvoderades för de timmar de lagt ned på kursutveckling och projektet finansierades med bidrag från en pedagogisk fond. Viktiga framgångsfaktorer var deltagande av studenter att rekrytera till projektet, finansiellt stöd från fakulteten, tidigt urval av konkreta utvecklingsuppgifter samt att låta gruppens medlemmar själva välja vad de ville utveckla utifrån deras egen kompetens. En rekommendation är att dela in utvecklingsprocessen i flera steg och öka partnerskap över tid för att hitta balans mellan behovet av vägledning och studenternas frihet att utveckla på egen hand. Nästa steg är att tillsammans med en ny studentgrupp fokuserat arbeta med att förbättra examinationsformerna. Samarbetet mellan lärare och studenter ledde till en djupare förståelse för varandras roller i en akademisk utbildningsmiljö och gav studenterna inspiration att arbeta med förbättring även i andra delar av utbildningen. Bengtson, C., Ahlkvist, M., Ekeroth, W., Nilsen-Moe, A., Proos Vedin, N., Rodiuchkina, K., Ye, S. & Lundberg, M. 2017. Working as Partners: Course Development by a Student–Teacher Team. International Journal for the Scholarship of Teaching and Learning, 11, 6.Bovill, C., Bulley, C. J. & Morss, K. 2011. Engaging and empowering first-year students through curriculum design: perspectives from the literature. Teaching in Higher Education, 16, 197-209.Cook-Sather, A. 2014. Multiplying perspectives and improving practice: what can happen when undergraduate students collaborate with college faculty to explore teaching and learning. Instructional Science, 42, 31-46.Mihans, I., Richard, J., Long, D. T. & Felten, P. 2008. Power and expertise: Student-faculty collaboration in course design and the scholarship of teaching and learning. International Journal for the Scholarship of Teaching and Learning, 2, 16.
|
|
| 3. |
- Bengtson, Charlotta, et al.
(författare)
-
Working as Partners : Course Development by a Student–Teacher Team
- 2017
-
Ingår i: International Journal for the Scholarship of Teaching & Learning. - : Georgia Southern University. - 1931-4744. ; 11:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A first-year undergraduate course at Uppsala University has been redesigned in a process exploring differentlevels of student participation. In the first part of the project, the student voice was heard through interviewsfocusing on the role of the course in the degree program. In the second part, a student-teacher team wasformed to develop course curriculum and teaching material in partnership. Among the implemented changeswere new seminars focusing on conceptual understanding, redesign of all lectures to include active studentparticipation, and a change of the course literature. The redesigned course significantly increased studentsatisfaction compared to previous years. Important success factors were involvement of the studentorganization to promote the project, institutional support, early selection of concrete development tasks, andallowing team members to choose what they wanted to develop according to their own expertise.
|
|
| 4. |
- Boussard, Annika, 1984-, et al.
(författare)
-
Collective decision-making under predator threat is faster in guppy shoals selected for larger telencephalon size
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avoiding predation is essential for most animals. For group-living species, effective predator avoidance relies on making fast and accurate collective decisions. However, the mechanisms underlying the ability to make adaptive collective decisions and to coordinate movements under predation threat remains unclear. Here, we used guppies artificially selected for divergence in the size of the telencephalon, the main brain region for advanced decision-making in vertebrates, to test the influence of telencephalon size on collective decision-making under predation threat. We measured the latency and accuracy of collective decision-making to avoid a model predator in guppy shoals. In addition, we used high-resolution tracking analysis to assess shoaling dynamics under predator threat between the telencephalon size selection lines. We found that collective decision-making latency was shorter in large telencephalon guppy shoals, indicating that variation in telencephalon size can influence the ability to avoid predation. However, general aspects of shoaling dynamics did not differ between the telencephalon size selected lines. Our study highlights that rapid mosaic changes in brain region size may be an important mechanism behind social behavioural variation with strong fitness implications.
|
|
| 5. |
- Boussard, Annika, 1984-, et al.
(författare)
-
Relative telencephalon size does not affect collective motion in the guppy (Poecilia reticulata)
- 2024
-
Ingår i: Behavioral Ecology. - : Oxford University Press. - 1045-2249 .- 1465-7279. ; 35:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Collective motion is common across all animal taxa, from swarming insects to schools of fish. The collective motion requires intricate behavioral integration among individuals, yet little is known about how evolutionary changes in brain morphology influence the ability for individuals to coordinate behavior in groups. In this study, we utilized guppies that were selectively bred for relative telencephalon size, an aspect of brain morphology that is normally associated with advanced cognitive functions, to examine its role in collective motion using an open-field assay. We analyzed high-resolution tracking data of same-sex shoals consisting of 8 individuals to assess different aspects of collective motion, such as alignment, attraction to nearby shoal members, and swimming speed. Our findings indicate that variation in collective motion in guppy shoals might not be strongly affected by variation in relative telencephalon size. Our study suggests that group dynamics in collectively moving animals are likely not driven by advanced cognitive functions but rather by fundamental cognitive processes stemming from relatively simple rules among neighboring individuals. Collective motion occurs when animals coordinate their movement in schools, flocks, or herds. Using an experimental approach, we show that the size of the cognitive center in the vertebrate brain, the telencephalon, does not influence the ability to coordinate movement in single-sex guppy shoals artificially selected to have large or small telencephalon size. Advanced cognitive functions are likely not used during coordination of movements in guppy shoals.
|
|
