| 1. |
- Ahlstrand, Pernilla, 1967
(författare)
-
A method called action(re)call. How and why we use it
- 2020
-
Ingår i: Ride-the Journal of Applied Theatre and Performance. - : Informa UK Limited. - 1356-9783 .- 1470-112X. ; 25:4, s. 505-525
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this article is to describe an innovative method for investigating theatre knowledge at upper secondary school level. The results will function as an example of how the method calledaction (re)callcan be used. The aim of working with the method, in collaboration with teachers and students, is to develop knowledge aboutways of knowingin theatre education. The method represents a way to develop knowledge in relation to a complex, divergent assignment, in this case a stage production, and shows how didactic decisions can be planned in a systematic way.
|
|
| 2. |
- Ahlstrand, Pernilla, 1967
(författare)
-
Action(re)call: a method researching knowing -in-action
- 2019
-
Ingår i: Konferens program.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This project aims to further investigate and develop a method called action(re)call in a theatre teaching practice in upper secondary school in Sweden (Ahlstrand 2015). In the research the assignment to create a stage production is video recorded and the rehearsal period is filmed where a written text, a script, is supposed to be performed. The interventions that occur in the rehearsal process of the stage production is studied. During the rehearsals, situations arise when the teacher intervenes with the ongoing process. The teacher stops the rehearsal based on difficulties with the student performance which has been identified. In the method, these situations are called didactic interventions. This means that on the occasion of didactic intervention, the researcher puts questions to teachers and students regarding the choices made in immediate connection with the intervention. The theatre practice works as an example of the research method which can be of interest for other subjects as well. The expected outcome will articulate subject-specific capabilities central to plan teaching activities in a systematic way which involves working with feedback strategies and assessment. Teachers in Sweden are, due to the last two curriculum reforms, expected to plan their teaching of the subject in order to make it possible for the students to develop specific ways of knowing corresponding to the prescribed subject-specific capabilities. The epistemological point of departure is a non-dualistic, relational and practice-based view of knowledge. The method is an example of how teachers and researchers can work together in exploring how knowing-in-action (Schön 1983) and the knowing relieved from the action can become visible and articulated. Knowing is to a large extent tacit in embodied (Polanyi 1962) as well as practice-based meaning (Wittgenstein 1992).
|
|
| 3. |
- Ahlstrand, Pernilla, 1967
(författare)
-
Action(re)call: A method researching knowing-in-action
- 2019
-
Ingår i: Konferens program.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This project aims to further investigate and develop a method called action(re)call in a theatre teaching practice in upper secondary school in Sweden. The expected outcome will articulate subject-specific capabilities central to plan teaching activities in a systematic way which involves working with feedback strategies and assessment. Teachers in Sweden are, due to the last two curriculum reforms, expected to plan their teaching of the subject in order to make it possible for the students to develop specific ways of knowing corresponding to the prescribed subject-specific capabilities. The epistemological point of departure is a non-dualistic, relational and practice-based view of knowledge. The method is an example of how teachers and researchers can work together in exploring how knowing-in-action (Schön 1983) and the knowing relieved from the action can become visible and articulated. Knowing is to a large extent tacit in embodied (Polanyi 1962) as well as practice-based meaning (Wittgenstein 1992).
|
|
| 4. |
- Ahlstrand, Pernilla, 1967
(författare)
-
Action (re)call in the theatre classroom, Sweden
- 2022
-
Ingår i: The Routledge Companion to Drama in Education. - London : Routledge. - 9780367430450
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This essay will elaborate on a method called action (re)call (Ahlstrand 2020). There are further possibilities in the method that is promising in relation to a theatre teaching practice. These will be emphasized and discussed in this essay. First, I will introduce the method as it developed in the context of theatre education at upper secondary school level. Then I will give an example of how the method was used in a higher education context, namely at a theatre teacher training program.
|
|
| 5. |
- Ahlstrand, Pernilla, 1967
(författare)
-
Analysing the object of learning, using phenomenography: Music education in Swedish grade five classrooms
- 2018
-
Ingår i: International Journal for Lesson and Learning Studies. - 2046-8253. ; 7:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose – In this paper, knowledge concerning the meaning of knowing the object of learning is developed using learning study as a research approach. The purpose of this paper is to show how the object of learning, in this case, playing with groove in rhythmic sequences, can be analysed and recognised using phenomenography. Design/methodology/approach – The paper reports on a learning study conducted in three different fifth grade elementary school classes. Seven music teachers were involved in preparing the pre-test, designing three research lessons and analysing the material. Findings – The findings show that several aspects of the object of learning must be discerned by the learner in order to experience the chosen object of learning and develop in the learning situation. The phenomenographic analysis contributed to refining the meaning of the object of learning. Originality/value – In a learning study, knowledge concerning the meaning of the object of learning is generated. The development and specification of this knowledge will be empirically revealed through the analysis process. This paper will contribute to the discussion concerning what must be known in order to develop a specific capability in music education, namely, the capability to feel the groove.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Ahlstrand, Pernilla, 1967-
(författare)
-
Att kunna lyssna med kroppen : En studie av gestaltande förmåga inom gymnasieskolans estetiska program, inriktning teater
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Theatre has been a school subject in the Swedish upper secondary school's national arts program since 1992 and has its own syllabus and grading criteria. The National Curriculum in theatre emphasises the development of performative capability, which is the focus of this dissertation. This study aims to contribute to the improvement of teachers’ subject-specific language, and concerns certain aspects of student ways of knowing.Theatre encompasses tacit knowledge (Lagerström 2003) and as an art form belongs to a tradition of practical knowledge. Knowledge in theatre has traditionally been acquired within a master-apprentice tradition (Johansson 2012, Järleby 2003). When theatre as an art form becomes a school subject the conditions of the art form change through a didactic transposition (Chevallard 2005). The previous two curriculum reforms in Sweden have developed competency-based syllabuses. To meet the school's requirements for planning teaching activities with colleagues as well as assessing and giving feedback to students, theatre knowledge needs to be articulated. Research is therefore needed to develop a professional language among teachers within the subject of theatre.I have chosen to work with Learning study, which is a collaborative and iterative research approach which enables the articulation of teachers and students knowing. Data is analysed using foremost phenomenographic analyses. The results generated in this study could be useful for teachers in the process of planning lessons, giving feedback to students, for assessments and grades, for discussing the content of lessons with other teachers, and ultimately for us to begin to recognize different levels of knowing.
|
|
| 8. |
- Ahlstrand, Pernilla, 1967, et al.
(författare)
-
Bedömning av kunnande i dans och teater inom gymnasieskolan
- 2019
-
Ingår i: Konferens program.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna presentation kommer forskarna redogöra för ett pågående forskningsprojekt som beviljats ULF-medel under perioden 2019-2021. Projektet tar utgångspunkt i tidigare forskning som har visat att kunnande som tar sig gestaltande uttryck kan vara utmanande att artikulera på grund av dess tysta dimensioner och på grund av att delar av kunskaperna tas för givna. Det i sig blir problematiskt gällande hur undervisning planeras, hur kunskap värderas och hur bedömningar kommuniceras. Det övergripande syftet med projektet är att gemensamt i lärarlag formulera kvaliteter i relation till ett gestaltande arbete. Kvaliteterna blir användbara i planeringen av undervisning och som en konsekvens till bedömning. Learning study har valts som forskningsansats och skolutvecklingsmodell. Analysmetoden fenomenografi kommer användas på ett innovativt sätt där kunnande som tar sig gestaltande uttryck analyseras. Med stöd i analyser och gemensamt genomförda lektioner kommer undervisningsstöd att utarbetas tillsammans med verksamma gymnasielärare. Lärarstudenter inom ämneslärarutbildningen med inriktning dans och teater vid Göteborgs universitet kommer att involveras i projektet. Därigenom syftar projektet även till att stärka den vetenskapliga grunden inom lärarutbildning i konstnärliga ämnen samt bidra till forskningsresultat inom ett område som genom tidigare forskning visat sig vara utmanande.
|
|
| 9. |
- Ahlstrand, Pernilla, 1967
(författare)
-
Begreppsliggörande av specifikt undervisningsinnehåll
- 2018
-
Ingår i: Konferensprogram.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med utvecklingsprojektet är att gemensamt formulera kvaliteter i relation till ett gestaltande arbete i teaterämnet på gymnasiet, där begreppet samspel fokuseras. Utgångspunkten är att kvaliteter som underlag för planering av undervisning, återkoppling och värdering/bedömning av arbetet behöver utvecklas i nära relation med pågående undervisning och det innehåll som är i fokus. Lärare och elever har gemensamt arbetat med praktiska övningar utifrån syftet att fördjupa förståelsen för begreppet samspel och identifiera kvaliteter i ett gestaltande arbete som därefter används i relation till undervisning och genomförande av olika uppgifter samt vid värdering av arbetet.
|
|
| 10. |
- Ahlstrand, Pernilla, 1967, et al.
(författare)
-
Didaktiska interventioner och återkopplingssituationer för utvecklad undervisningspraktik
- 2023
-
Ingår i: Book of abstracts.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi kommer presentera delar av preliminära resultat i ett pågående projekt finansierat av Skolforskningsinstitutet (2021–2024). Syftet med projektet är att utveckla kunskap om innebörden av kunnande som kommer till uttryck i kroppslig, gestaltande form samt att på vetenskaplig grund utveckla metoder som kan stärka undervisningspraktiken i skolämnena dans och teater. I projektet titel skrivs praktiknära återkoppling fram: På STUDS! Praktiknära Återkoppling - Studie av Teater-, Undervisning och Dans-Situationer. Den återkoppling som sker ’på studs’ i direkt relation till en undervisningssituation är utgångspunkt för studien. De tillfällen där återkoppling ges till eleverna studeras samt ligger till underlag för undervisningstillfällen i ett avgränsat antal forskningslektioner. I projektet kallas de avbrott som läraren gör i repetitionsarbetet av en scenisk produktion för didaktiska interventioner. De didaktiska interventionerna hanterar ett förväntat eller efterfrågat kunnande. Frågeställningar: •Vilka aspekter av kunnande uppmärksammas i återkopplingssituationer av samspel i de didaktiska interventionerna? •Hur kan didaktiska interventioner användas i lärandesituationer för att utveckla undervisningspraktiken? I den här presentationen avgränsar vi oss till den andra frågeställningen och beskriver hur undervisning har planerats och genomförts med stöd i variationsteorin (Marton 2018). De didaktiska interventionerna identifieras i metoden action(re)call (Ahlstrand 2014, 2015, 2020). Det innebär att forskaren stoppar undervisningen i tillfällen av didaktisk intervention. Där ställs frågor kring ett erkänt och/eller eftersträvansvärt kunnande. De tillfällena ligger till underlag för efterföljande samtal med lärarlagen där innebörden av identifierat kunnande fördjupas samt att undervisning i helklass planeras. Olika variationsmönster ligger till grund för planeringen av undervisningssituationer. Ett mer kvalificerat sätt att kunna något beskrivs som ett mer förfinat urskiljande, och genom att erfara variation kan man urskilja olika aspekter av ett fenomen (Lo & Marton, 2012; Marton & Pang, 2006; Runesson & Marton, 2002). Därigenom kan helklassundervisning planeras och genomföras utifrån den återkoppling som ges på individnivå i de didaktiska interventionerna.
|
|
