| 1. |
|
|
| 2. |
- Ahlbäck Widenfalk, Lina, et al.
(author)
-
Using citizen-reported data to predict distributions of two non-native insect species in Sweden
- 2014
-
In: Ecosphere. - 2150-8925. ; 5
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Information on exotic species' current and potential distribution is vital for decisions on management. Species distribution models can predict where colorizations are likely; however, the collection of species' distribution data over large areas in order to parameterize the models is costly. Therefore, modelling methods that are able to use low-cost information such as citizen-reported data are potentially very useful. In this study, we used the species habitat modelling program Maxent to predict the potential geographical distribution of two non-native insect species in Sweden, the butterfly Araschnia levana and the shield bug Graphosoma lineatum. For this we used citizen-reported presence-only open-access data in combination with climate and land cover data from national databases. Our models showed that presence of A. levana was best predicted by winter temperature and habitats related to open grasslands. For G. lineatum, summer temperature and open green areas, in both urban and rural areas were the best predictors for species presence. These models show that large areas of non-colonized potential habitats exist within Sweden. For A. levana these yet-to-be-colonized habitats are mainly in the south, while for G. lineatum these habitats occur in the south and along the Baltic Sea coast. Comparisons of temporal patterns in species reporting for A. levana and G. lineatum to similar insects with known stable populations revealed large 'willingness to report' effects that could potentially bias range expansion rates. Once corrected for, current distribution expansion rates were estimated as 1.9 km/yr and 1.07 km/yr respectively. The study shows the use of public reports in conservation science as a way of gathering species information over large areas. This increases the data sources available for researchers to predict the distribution of species and have the additional value of the involvement of the public in conservation efforts.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Ahrné, Karin, et al.
(author)
-
Dagfjärilar i naturbetesmarker, kraftledningsgator, på hyggen och skogsbilvägar : betydelse för miljöövervakning
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Ett förändrat och intensifierat jordbruk har bland annat lett till att naturbetesmarker och andra gräsmarksbiotoper minskat i odlingslandskapet. Detta har fått till följd att många arter knutna till öppna gräsmarker minskat, däribland fåglar, växter och dagfjärilar. Dagfjärilar svarar snabbt på förändringar både i miljön och klimatet och kan därför vara viktiga indikatorarter för miljöövervakning. I år startar en nationell övervakning av dagfjärilar med hjälp av volontärer och de senaste fem åren har dagfjärilar inventerats i ängs- och betesmarker inom den nationella inventeringen av landskapet (NILS). För att få en rättvisande bild av hur situationen ser ut för dagfjärilar i Sverige kan det vara viktigt att systematiskt inventera olika typer av miljöer, inte enbart ängs- och betesmarker eller känt artrika platser. I den här studien jämför vi artrikedom, individantal och artsammansättning av dagfjärilar (Rophalocera) och bastardsvärmare (Zyganidaea) i naturbetesmarker och tre typer av öppna biotoper i skogslandskapet; hyggen, kraftledningsgator och skogsbilvägar. Vi delar också in fjärilarna efter val av värdväxt och flygtid på säsongen för att se om det finns några skillnader mellan biotoperna vad gäller art- och individrikedom inom dessa grupper. Vi undersöker hur mängden skog och betesmark inom det omgivande landskapet påverkar dagfjärilsfaunan på de olika platserna och hur många inventeringstillfällen (3, 5 eller 7) som krävs för att få tillförlitliga data på artrikedomen på en plats. Våra resultat visar att artsammansättningen av fjärilar skiljer sig mellan biotoperna och att alla bidrar med unika arter och således kompletterar varandra. Kraftledningsgatorhade både fler fjärilsarter och individer än de övriga biotoperna och hyggen och skogsbilvägar var lika art- och individrika som betesmarkerna. Det är därför viktigt att övervaka flera typer av miljöer och även skogsbiotoper inom framtida dagfjärilsövervakning. Eftersom alla tre skogsbiotoperna hyser en stor mångfald av fjärilar kan det vara värt att anpassa skötseln av dessa miljöer för att gynna fjärilar. I kraftledningsgator och skogsbilvägar som är relativt beständiga miljöer och som redan idag sköts med ett visst intervall är detta fullt möjligt. Betydelsen av antal inventeringstillfällen beror på vilken frågeställning man har. Vill man jämföra artrikedomen i olika miljöer eller studera förändring i artrikedom mellan år kan det kanske räcka med tre besök, men vill man ha en mer heltäckande bild av artrikedomen på en plats kan det sju eller fler besök spridda över säsongen
|
|
| 5. |
- Ahrné, Karin, et al.
(author)
-
Rödlista över fjärilar Lepidoptera
- 2015
-
In: Rödlistade arter i Sverige 2015. - Uppsala : ArtDatabanken SLU. - 9789187853104 ; , s. 98-112
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Ahrné, Karin, et al.
(author)
-
Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- 2015 års upplaga av den svenska rödlistan är den fjärde i ordningen. Den är baserad på IUCN:s rödlistningskriterier och revideras vart femte år. I rödlistan bedöms risken som enskilda arter av djur, växter och svampar löper att försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av ArtDatabankens medarbetare i samverkan med över 100 externa experter, indelade i 14 expertkommittéer för olika organismgrupper. Under arbetet med 2015 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 21 600 arter och 1 318 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter), sammanlagt ca 22 900 taxa. Av de bedömda arterna klassificerades 2 029 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 4 273 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Förhållandet mellan antalet rödlistade och antalet bedömda arter ar 19,8 %, vilket är ungefär samma värde som 2010 och 2005. I denna rapport jämförs antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Texten ar indelad i en allmän del och åtta kapitel inriktade på olika landskapstyper. Landskapstyperna utgör en grov indelning av landets miljöer enligt följande kategorier: Skog, Jordbrukslandskap, Urbana miljöer, Fjäll, Våtmarker, Sötvatten, Havsstränder och Havsmiljöer. Skogen och jordbrukslandskapet är de artrikaste landskapstyperna med 1 800 respektive 1 400 arter som har en stark anknytning dit, och ytterligare flera hundra arter som förekommer där mer sporadiskt. De faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning, som båda utgör ett hot mot vardera ca 30 % av de rödlistade arterna. Avverkning minskar arealen av skog där naturliga strukturer och naturlig dynamik upprätthålls, och den orsakar därmed förlust av livsmiljöer. Igenväxning orsakas av ett antal faktorer, bland annat upphörande hävd (bete och slåtter), gödsling, trädplantering och brist på naturliga störningsregimer som t.ex. regelbundna översvämningar kring vattendrag och sjöar. Andra viktiga påverkansfaktorer är fiske, torrläggning av våtmarker, tillbakagång hos värdarter (främst alm och ask som drabbats av invasiva svampsjukdomar), klimatförändringar och konkurrens från invasiva arter. IUCN:s rödlisteindex beräknas för ett urval av de bedömda organismgrupperna. Rödlisteindex visar att skillnaderna mellan rödlistorna från 2000, 2005, 2010 och 2015 är små. Ett par undantag finns dock. Groddjur och stora däggdjur har fått en något förbättrad situation sedan 2000. Totalt förefaller det ändå som att trycket mot Sveriges artstock har förblivit relativt konstant under de senaste 15 åren.
|
|
| 8. |
- Andersson, Erik, et al.
(author)
-
Patterns and scale relations among urbanization measures in Stockholm, Sweden
- 2009
-
In: Landscape Ecology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0921-2973 .- 1572-9761. ; 24, s. 1331-1339
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In this study we measure urbanization based on a diverse set of 21 variables ranging from landscape indices to demographic factors such as income and land ownership using data from Stockholm, Sweden. The primary aims were to test how the variables behaved in relation to each other and if these patterns were consistent across scales. The variables were mostly identified from the literature and limited to the kind of data that was readily accessible. We used GIS to sample the variables and then principal component analyses to search for patterns among them, repeating the sampling and analysis at four different scales (250 × 250, 750 × 750, 1,250 × 1,250 and 1,750 × 1,750, all in meters). At the smallest scale most variables seemed to be roughly structured along two axes, one with landscape indices and one mainly with demographic factors but also impervious surface and coniferous forest. The other land-cover types did not align very well with these two axes. When increasing the scale this pattern was not as obvious, instead the variables separated into several smaller bundles of highly correlated variables. Some pairs or bundles of variables were correlated on all scales and thus interchangeable while other associations changed with scale. This is important to keep in mind when one chooses measures of urbanization, especially if the measures are indices based on several variables. Comparing our results with the findings from other cities, we argue that universal gradients will be difficult to find since city shape and size, as well as available information, differ greatly. We also believe that a multivariate gradient is needed if you wish not only to compare cities but also ask questions about how urbanization influences the ecological character in different parts of a city.
|
|
| 9. |
- Axling, Ulrika, et al.
(author)
-
Green tea powder and Lactobacillus plantarum affect gut microbiota, lipid metabolism and inflammation in high-fat fed C57BL/6J mice
- 2012
-
In: Nutrition & Metabolism. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1743-7075. ; 9:105
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background: Type 2 diabetes is associated with obesity, ectopic lipid accumulation and low-grade inflammation. A dysfunctional gut microbiota has been suggested to participate in the pathogenesis of the disease. Green tea is rich in polyphenols and has previously been shown to exert beneficial metabolic effects. Lactobacillus plantarum has the ability to metabolize phenolic acids. The health promoting effect of whole green tea powder as a prebiotic compound has not been thoroughly investigated previously. Methods: C57BL/6J mice were fed a high-fat diet with or without a supplement of 4% green tea powder (GT), and offered drinking water supplemented with Lactobacillus plantarum DSM 15313 (Lp) or the combination of both (Lp + GT) for 22 weeks. Parameters related to obesity, glucose tolerance, lipid metabolism, hepatic steatosis and inflammation were examined. Small intestinal tissue and caecal content were collected for bacterial analysis. Results: Mice in the Lp + GT group had significantly more Lactobacillus and higher diversity of bacteria in the intestine compared to both mice in the control and the GT group. Green tea strongly reduced the body fat content and hepatic triacylglycerol and cholesterol accumulation. The reduction was negatively correlated to the amount of Akkermansia and/or the total amount of bacteria in the small intestine. Markers of inflammation were reduced in the Lp + GT group compared to control. PLS analysis of correlations between the microbiota and the metabolic variables of the individual mice showed that relatively few components of the microbiota had high impact on the correlation model. Conclusions: Green tea powder in combination with a single strain of Lactobacillus plantarum was able to promote growth of Lactobacillus in the intestine and to attenuate high fat diet-induced inflammation. In addition, a component of the microbiota, Akkermansia, correlated negatively with several metabolic parameters known to be risk factors for the development of type 2 diabetes.
|
|
| 10. |
- Berg, Åke, et al.
(author)
-
Butterflies in semi-natural pastures and power-line corridors - effects of flower richness, management, and structural vegetation characteristics
- 2013
-
In: Insect Conservation and Diversity. - : Wiley. - 1752-458X .- 1752-4598. ; 6, s. 639-657
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The aim of this study was to compare the butterfly assemblages in semi-natural pastures and power-line corridors and to analyse the effects of vegetation height, occurrence of trees and shrubs and different flowering vascular plant groups on butterfly diversity and abundance. Twelve of 26 analysed butterfly species were more abundant in power-line corridors than in semi-natural pastures. Only one species preferred semi-natural pastures. In semi-natural pastures butterflies were most common in segments with tall vegetation, whereas butterflies in power-line corridors were most common in segments with vegetation of short or intermediate height. Short vegetation was sparser in power-line corridors (mean cover 4%) than in semi-natural pastures (33%), whereas tall vegetation was more common in power-line corridors (59%) than in semi-natural pastures (35%). The amount of flowers was the factor that affected the abundance of most species. Twenty-one of the 26 species showed positive associations with numbers of flowers of different families. Flowers of the plant families Apiaceae, Caryophyllaceae, Primulaceae, Rubiaceae, Scrophulariaceae, and Violaceae showed positive associations with the abundance of several butterfly species. Vegetation height seems to be a limiting factor in semi-natural pastures, and less intensive management (division of pastures into grazing pens, late season grazing, grazing every second year, or reduced grazing pressure) would benefit butterflies. In power-line corridors (dominated by tall vegetation) the opposite would be beneficial for butterflies, for example more frequent clearing of vegetation along the power-line trails combined with mowing of selected areas.
|
|
