| 1. |
|
|
| 2. |
- Alexandersson, Mikael, et al.
(författare)
-
Att forska med datorn : om elevers lärande via den nya informationstekniken : delrapport inom projektet ELISA (Elevers Lärande I Sandvikens kommun)
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport är en delrapport i ett utvärderingsprojekt ELISA (Elevers Lärande I Sandvikens kommun) som uppmärksammar elevers lärande via den nya informations- och kommunikationstekniken (IKT). Utvärderingsprojektet syftar till att utveckla kunskap om vad en omfattande IKT-satsning medför för skolans verksamhet som helhet mot bakgrund av de mål som formulerats centrala och lokala styrdokument för förskolan och skolan i Sandvikens kommun. Tre nivåer i skolan studeras, den strukturella nivån, villkorsnivån - det stöd skolledare och lärare får för att utveckla sin kompetens i att använda IKT för lärande - och elevnivån. Basen i utvärderingen utgörs av elevernas lärande, intresset riktas primärt mot effekterna av kommunens IKT-satsning i förskola och skola. Fyra kunskapsområden med grund i läroplanerna studeras: Språk och kommunikativ förmåga, Miljö och omvärldskunskap, Estetik och skapande samt Historisk medvetenhet. Det som berörs i rapporten är elevernas så kallade forskning och deras kunskapsskapande, deras samspel och kommunikation vid datorn, deras text- och bildproduktion men också pedagogens hållning gentemot elevernas arbete vid datorn. Avslutningsvis diskuteras elevernas informationskompetens. I de fältstudier som utgör grund för rapporten har kvalitativa metoder använts. Datainsamlingen vid skolbesöken har inspirerats av etnografisk metod. Såväl interjvuer som deltagande observationer har skett. Data har dokumenterats genom fältanteckningar och data har även insamlats i en individuell digital portfölj, delad av utvärderare och elev, där eleverna kunnat lägga sina arbeten. En textanalys av styrdokument har också genomförts. Fem elever från vardera av åtta klasser från olika skolenheter har studerats närmare. Urvalet omfattar förskolan, den obligatoriska skolan och gymnasieskolan med tyngdpunkt i den obligatoriska skolan. De fem eleverna i varje klass som studerats närmare motsvarar ett genomsnitt i klassen/gruppen; både flickor och pojkar ingår. Där etniska minoriteter finns i klassen har också detta återspeglas i urvalet. Att använda datorn vid s.k. forskning var mycket vanligt. Det beskrevs av eleverna som att man sökte fakta i böcker och på Internet som man skrev av eller skrev ut för att därefter sammanställa för hand och sedan skriva ut på datorn. Metoden var integrerad i de flesta skolämnen men är inte oproblematisk. Den kräver kompetens hos eleven i att formulera fruktbara forskningsfrågor, att eleven har en god informationskompetens men också tillräckliga kunskaper för att förstå och bedöma informationen. Dessutom krävs en processkunskap om vad forskning innebär. När eleverna forskat har IKT främst använts som ett medel för att söka faktainformation och för att utforma små rapporter över det som undersökts. Tekniken underlättar ett mekaniskt sätt att arbeta. Elevernas sökningar på Internet verkar inte leda till att kvalificerade källor konsekvent använts. Det är inte ovanligt att eleverna uppfattar sin "forskning" som en skoluppgift som de skall lösa, och deras primära ambition synes vara att hämta information för att sedan sammanställa denna. Vi har också funnit att datorn erbjuder rika utrymmen för samspel mellan eleverna oavsett ålder och skolform. ELISA-elever arbetade ofta tillsammans med kamrater. På ELISA- skolorna var i princip samtliga elever vana vid att arbeta tillsammans och medvetna om betydelsen av samarbete. Den socialitet eleverna utvecklar på detta sätt har en positiv inverkan på elevernas lärande. Just samtalet mellan eleverna är viktigt under informationssökningsprocessen. Det tycks hjälpa eleverna att bli medvetna om sitt problem och att formulera sina tankar. Resultaten stöder att IKT kan innebära en förändrad och utvecklad skrivprocess och vara ett hjälpmedel för elevers skriftspråksutveckling. Datorn ökar yngre elevers möjlighet att träna på språket och innehållet i texter istället för att lägga ned mycket energi på formandet av bokstäver. Det tycks även finnas en potential i de digitala portfolios som vissa klasser arbetar med genom att bidra till att skapa situationer där elever i samverkan med sina pedagoger samtalar, skriver och reflekterar om det som eleverna varit med om. När det gäller stavningshjälpen i ordbehandlingsprogram har vi funnit att en överdriven tillit till denna bland annat bidrar till att till exempel särskrivningar inte upptäcks och att det finns en risk för att pedagogen avskärmas från elevernas texter. I samband med elevernas egen forskning kopierar eleverna ofta texter från Internet med en stark faktainriktning. De skapar då inte egna texter utan sammanfattar, redigerar om och i vissa fall kopierar textavsnitt direkt när de bygger upp sina egna texter. Detta bidrar till ett oreflekterat förhållningssätt till dessa faktaspäckade texter. Här spelar pedagogens inblick i elevernas arbetsprocess en stor roll för att utveckla ett bättre lärande hos eleverna med datorn som informationskälla. Observationer av ELISA-elever tyder på att de inte alltid själva har förmåga att sammankoppla innehållet med den estetiska utformningen. Möjligheten som IKT ger att upptäcka och lära sig hur bild och text tillsammans ger produkten ett meningsinnehåll som går utöver bilden eller texten var för sig tas inte alltid till vara. Att använda ritprogram för att eleven själv skapar bilder tycks avta med stigande ålder. Resultaten visar på att läraren lärarens kunskaps- och inlärningssyn påverkar det hur IKT tillvaratas och används för att främja elevernas kunskapsutveckling. De förefaller viktigt att pedagogen är aktiv när eleverna forskar via en dator så att elevens förståelse av kunskapsinnehållet i det de beforskar förändras. Det handlar bland annat om att stödja eleverna att kunna söka och finna information, bedöma relevansen i olika källor och kritiskt granska information på olika sätt. I synnerhet gäller detta för elever i svårigheter. Vi har sett tendenser i Sandviken att datorn skall kunna fungera som en katalysator för skolans förändringsarbete och därmed påskynda skolutvecklingen men den generella bilden är att IKT i sig inte nödvändigtvis förändrar skolans praxis. IKT som ett arbetsredskap, som lärandets verktyg, kan till och med vara ointressant om det inte handlar om vad redskapet medverkar till ifråga om elevernas lärande. Ett resultat i projekt ELISA som bör observeras är att elever riskerar missa själva kunskapsinnehållet om de söker efter isolerade fakta via egen forskning. De behöver därför utveckla sin informationskompetens och deras pedagoger behöver stödja dem i deras informations- och kunskapsprocess. Först då kan deras egen forskning medföra en djupare förståelse kring det de söker information om.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Alexandersson, Mikael, 1952
(författare)
-
Att göra skillnad…
- 2011
-
Ingår i: Pedagogiska magasinet. ; :2
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)
|
|
| 5. |
- Alexandersson, Mikael, 1952
(författare)
-
Att konstruera egna kunskaper via webben
- 2003
-
Ingår i: Forskning av denna världen: praxisnära forskning inom utbildningsvetenskap.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 6. |
- Alexandersson, Mikael, 1952
(författare)
-
Att lära elever sticka utan garn
- 2004
-
Ingår i: I K. Nordenfalk & Orlenius, K. (red.), Etik i princip och praktik. - Stockholm : Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet. - 918509689X
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
