| 1. |
- Allansson, Jakob
(författare)
-
Allmännyttans framväxt i Malmö och Göteborg : Historiska förutsättningar för de kommunala bostadsbolagens nutida ställning i städerna
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten ger en historisk genomlysning och kartläggning av allmännyttans utveckling i Malmö och Göteborg, och syftar vidare till att förklara de likheter och skillnader som idag finns mellan företagen och deras bostadsbestånd i de båda städerna. Bland annat belyses varför de allmännyttiga bostäderna i Malmö är samlade under ett och samma kommunala företag, medan det i Göteborg finns ett flertal företag. Genom en analys av historiska skeenden i städerna dras slutsatser kring såväl de allmännyttiga bostädernas nuvarande marknadsandelar och geografiska placeringar som den organisatoriska utformningen av de kommunala bostadsföretagen.
|
|
| 2. |
- Allansson, Jakob, et al.
(författare)
-
Collaborative challenges and barriers when planning and implementing Bus Rapid Transit (BRT) : Lessons from Swedish BRT projects
- 2023
-
Ingår i: Urban, Planning and Transport Research. - : Taylor & Francis. - 2165-0020. ; 11:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this paper is to improve the knowledge of collaborative challenges when planning and implementing Bus Rapid Transit (BRT). Collaborative challenges are here understood as the barriers that may arise in BRT planning and implementation as a consequence of several formally independent actors, occasionally with different interests, participating in the planning. The results are based on an analysis of actor interactions in Swedish BRT projects. These projects are analysed in relation to the state of the art in the research field of collaborative approaches. The results show two main and interrelated collaborative challenges. The first category of challenges concerns difficulties for actors in creating a common understanding of what a BRT system is, the second category concerns details of bus priority measures, e.g. busways, priority at intersections, and how to handle and deal with conflicting interests when removing speed bumps or pedestrian and cycle crossings. In terms of policy is in the early stages of the planning processes. This can be generated by working practices and tools that facilitate agreements on how to handle different interests and trade-offs. BRT guidelines adapted to national transport policy, legal and organisational conditions could function as tools in assisting actor dialogue.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Allansson, Jakob, et al.
(författare)
-
Planeringsverktyg för Bus rapid Transit (BRT) i Sverige
- 2024
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Rapporten presenterar ett uppdaterad planeringsverktyg för Bus Rapid Transit (BRT), anpassat för en svensk kontext. Planeringsverktyget är tänkt att fungera som ett samverkansstöd för planerare och består av 25 olika parametrar fördelat på 4 olika kategorier; Stadens utformning, Kollektivtrafikens infrastruktur, Fordon och stödsystem samt Trafikering.
|
|
| 5. |
- Berg, Jessica, 1975-, et al.
(författare)
-
Hur kan kollektivtrafiken bidra tilltillgänglighet och social rättvisa? : En studie av mobilitetsstrategier i socialt utsatta områden
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten bygger på en studie av mobilitetsstrategier hos personer i stadsdelarna Angered, Hammarkullen och Lövgärdet i Göteborg samt områdena Hallunda/Norsborg, Alby och Fittja i norra delarna av Botkyrka kommun utanför Stockholm. Det är urbana områden som anses vara socialt utsatta och som bland annat känneteckas av låg socioekonomisk status och kriminell inverkan. De som bor där reser mindre och äger bil i mindre utsträckning än personer som bor i andra urbana områden. Syftet med studien var dels att studera mobilitets strategier hos människor som bor, arbetar eller har aktiviteter i de studerade områdena, med ett särskilt fokus på hur kollektivtrafiken upplevs, används och kan tillgodose mobilitetsbehov, dels att tillhandahålla planeringsunderlag för att kollektivtrafiken i svenska städer ska kunna bidra till tillgänglighet och ett socialt rättvist transportsystem.Studiens viktigaste slutsatser är följande:Låg inkomst, låg utbildning och bristande kunskaper i det svenska språket är faktorer som hör ihop med socialt utsatta områdens karaktär och som gör det svårt att ta körkort,skaffa bil eller flytta närmare jobb och skola. En väl fungerade kollektivtrafik är därför en viktig resurs för delaktighet och integrering i samhället.För resenärer med begränsade ekonomiska resurser kan både enkel- och månadsbiljetter i kollektivtrafiken vara dyra att köpa.För de som arbetar kvällar, nätter och helger, och för de som arbetar på avsides belägna arbetsplatser, kan pendling med kollektivtrafiken utgöra en utmaning.Förutom avstånd till kollektivtrafiken är faktorer som geografi, topografi, väder, väglag,mörker och ljus, upplevd trygghet och parkeringsmöjligheter för cykel och bil avgörande för hur tillgänglig kollektivtrafiken är.Kollektivt resande betraktas av många som mindre attraktivt än att resa med bil och det tycks finnas en utbredd skjutskultur i de områden som den här studien behandlar.En dokumentanalys visar att regionala styrdokument som reglerar kollektivtrafikplaneringen fokuserar på yrkesarbetandes pendling, studenters pendling och på att uppfylla funktionsnedsatta resenärers behov.
|
|
| 6. |
- Lindström, Josefin, et al.
(författare)
-
Gender Bias in Academia
- 2022
-
Ingår i: Lärande i LTH. ; :49, s. 3-4
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gender, being an identity contingency as coined by Claude M. Steele in his book Whistling Vivaldi, is not self-chosen, is virtually impossible to escape, and comes with expectations, prejudice and – most importantly – uneven pre-conditions for our choices in life. Gender inequality is a wide-spread problem, causing much harm on theindividual and societal levels, and the academic world is no exempt. One major source of gender inequality is related One major source of gender inequality is related to implicit (subconscious automatic associations) gender bias that can harm e.g. the careers, work-life balance, and mental health of women. While sexism still might be part of the explanation on gender differences in academia, the concept of implicit bias suggests that this is not the only explanation for injustices but still as problematic. The extent to which teaching personnel at LTH is gender biased might influence the education they provide and is hence of great relevance to investigate, as awareness of implicit bias might be a way forward to reduce the systematic unfairness in academia. Implicit biases have been investigated for many years, 2003-2015, in an American-based web project (Harvard Project Implicit) but have not yet been investigated among teachers at LTH. In this study, we let 56 teachers at LTH partake in a survey and in theImplicit Association Test (IAT) for Gender-Science [2] and compared our results with those of the 628,295 participants in Project Implicit to investigate how the gender biases at LTH differs from the population at large.
|
|
| 7. |
- Månefjord, Josefin, et al.
(författare)
-
Har du undermedvetna fördomar? : Ett interaktivt föredrag om jämställdhet på LTH
- 2023
-
Ingår i: Proceedings of LTH:s 12:e Pedagogiska Inspirationskonferens, 7 december 2023. - 2003-3761 .- 2003-377X.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Undermedvetna könsstereotyper och fördomar påverkar jämställdheten i akademin, och även de som tror att de har en jämställd syn kan vara påverkade av dessa implicita bias. Kvinnor inom naturvetenskapliga ämnen både bedöms hårdare inom undervisning, bedömning, granskning och rekrytering och undervärderar sina egna akademiska förmågor vilket leder till en långsammare karriärsutveckling och i förlängningen ett kompetenstapp, där färre kvinnor återfinns ju högre upp på den akademiska karriärstegen man tittar. Det är således en viktig fråga som bör prioriteras högt inom akademin och pedagogiken på LTH. För att utforska detta testades undermedvetna fördomar om kön och utbildning bland undervisande personal på LTH, och resultaten visar att den här typen av fördomar är vanliga bland LTH:s anställda, även bland dem som ansåg sig vara jämställda. Vår studie betonade vikten av kvinnliga förebilder och verktyg som anonyma ansökningar för att främja jämställdhet. Genom vår medverkan på konferensen vill vi öka medvetenheten om dessa fördomar för den målgrupp som faktiskt kan göra skillnad – ni på konferensen! På vår round-table får ni höra mer om vår studie, men ni får även chansen att utforska era egna fördomar och diskutera framtida lösningar tillsammans med oss – ett steg mot ett mer jämställt akademiskt klimat på LTH.Index Terms—bias, jämställdhet, pedagogik, LTH
|
|
