| 1. |
- Almer, Anne-Catrin, et al.
(författare)
-
Klimatdata i Jönköpings län 2016 : Indikatorer och underlag
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klimat är en av de viktigaste faktorerna som påverkar arters utbredning och välstånd. Väderrelaterade data är därmed i flera avseenden ett viktigt underlag vid utvärdering av biologiska undersökningar. Diverse klimatrelaterat underlag, både uppmätt och modellerat, sammanställs i föreliggande rapport och avsikten är att den ska åskådliggöra vilken information som finns tillgänglig, men även ge uppslag till användningsområden av tillgänglig information. Rapporten är tänkt att tydliggöra hur klimatförändringar konkret gestaltar sig i länet.
|
|
| 2. |
- Almer, Anne-Catrin, et al.
(författare)
-
Klimatdata Jönköpings län 2015 : Indikatorer och underlag
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klimat är en av de viktigaste faktorerna som påverkar arters utbredning och välstånd. Väderrelaterad data är i flera avseende därmed ett viktigt underlag vid utvärdering av biologiska undersökningar. Diverse klimatrelaterat underlag, både uppmätt och modellerat, sammanställs i föreliggande rapport och avsikten är att den ska åskådliggöra vilken information som finns tillgänglig men även ge uppslag till användningsområden av tillgänglig information. Rapporten är tänkt att tydliggöra hur klimatförändringar konkret gestaltar sig i länet. År 2015 var ett varmt år och medeltemperaturen för länet som helhet var 1,8°C varmare än under referensperioden. Särskilt vintermånaderna januari, februari och december var ovanligt varma. Endast två månader, maj och juni, var svalare än referensperioden. Även nederbörden var större än under referensperioden. Maj och december var nederbördsrika månader medan oktober var ovanligt torr. Mängden nederbörd skiljer sig åt mellan olika delar av länet, med en högre nederbörd i de västra delarna av länet än de östra. Vattentemperaturen i utvalda vattendrag visar en överensstämmande bild, att tillsammans med 2014 är 2015 överlag ett varmt år. Dessa två år sticker ut som varmare år jämfört med det underlag som finns i länet för vattentemperaturer. 2013 sticker istället ut med låga vattentemperaturer under vårmånaderna och en större del av 2013 har lägre vattentemperaturer jämfört med 2014-2015. För vattendragen med modellerad data, med avseende av vattenföring, var det en högre medelvattenföring än referensperioden men variationen var stor lokalt. Övervakningen av grundvattennivåerna har inte varit igång så länge så det går inte utläsa några trender ännu. Befintligt underlag visar att grundvattennivåerna var sjunkande under en stor del av 2015, för att sedan vända uppåt i slutet av året.
|
|
| 3. |
- Almér, Anne-Catrin
(författare)
-
Miljökvalitetsmålen och vattenförvaltningen– möjlig samordning
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Både inom vattenförvaltningen och miljömålsarbetet har åtgärdsprogram med syfte att förbättra miljökvaliteten i vatten, tagits fram. Det finns många samordningsvinster att göra. En genomgång visar att 24 åtgärder i miljökvalitetsmålens åtgärdsprogram (Åtgärdsprogram för miljömålen för vattnets bästa 2011-2015) har kopplingar gentemot vattenförvaltningens åtgärdsprogram. 17 av vattenförvaltningens åtgärder har en tydlig koppling mot miljömålen, det vill säga är likvärdig eller att miljömålsåtgärden är en del i den större vattenförvaltningsåtgärden.
|
|
| 4. |
- Lundvall, Stefan, et al.
(författare)
-
Djurens och växternas miljömål - åtgärdsprogram 2012-2016
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta åtgärdsprogram gäller för åren 2012-2016 och omfattar miljökvalitetsmålen Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker, Levande skogar och Ett rikt odlingslandskap. Åtgärderna i programmet är konkreta insatser som ska bidra till att vi når miljökvalitetsmålen. Många av åtgärderna handlar om att informera markägare, lantbrukare, allmänhet med flera. Detta är en följd av att landskapsmålen är beroende av det sätt som vi sköter och brukar vår omgivning, och i det arbetet är alla som förvaltar ett stycke mark de viktigaste aktörerna. För varje enskild person är det dock svårt eller omöjligt att se helheten och här spelar myndigheter och övergripande organisationer en viktig roll som samordnare och förmedlare av information. På myndigheterna ligger också ansvaret att skydda och förvalta särskilt värdefulla områden, till exempel genom reservatsbildning. Flera av åtgärderna rör detta arbete. Programmet består av 38 stycken åtgärder varav 35 stycken är åtaganden och tre stycken är utmaningar. Åtaganden är åtgärder som aktörerna har åtagit sig att genomföra medan utmaningar är åtgärder som inte fått tillräcklig förankring hos aktörerna men ändå anses prioriterade. Bland de ansvariga aktörerna finns Länsstyrelsen som medverkar i 27 åtgärder, Skogsstyrelsen i 16, kommunerna i 10, LRF i 4, Jägareförbundet i 3, Södra i 2 och Hushållningssällskapet, Föreningen Smålands Flora, Smålands Turism, Naturskyddsföreningen och Jönköpings läns museum i en vardera. Där det varit möjligt har en huvudaktör utsetts, detta markeras genom en stjärna vid namnet på huvudaktören.
|
|
| 5. |
- Lundvall, Stefan, et al.
(författare)
-
Luftens och hälsans miljömål - Åtgärdsprogram 2010-2014
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Frisk Luft, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö – alla är de miljömål av stor betydelse för vår hälsa och vårt välmående. För de fyra miljömålen finns både positiva och negativa trender idag. Till exempel minskar halterna av flera luftföroreningar samtidigt som ökad trafik gör att miljökvalitetsnormen för partiklar överskrids i centrala Jönköping och alltfler länsbor upplever problem från bilavgaser och trafikbuller. Fler människor i Sverige dör för tidigt på grund av luftföroreningar än på grund av bilolyckor. Internationella överenskommelser gör att framtiden ser hoppingivande ut för ozonskiktet. Samtidigt ser det mörkt ut för delmålet om att minska antalet nya fall av hudcancer till följd av UV-strålningen. Obetänksamma solvanor leder till att antalet hudcancerfall i länet fortsätter att öka. Många miljögifter har förbjudits och halterna minskar i natur och människor samtidigt som nya kemikalier tillkommit utan att vi ännu vet konsekvenserna. Som alla förstår har miljöarbetet gjort stor nytta historiskt, men det finns mycket kvar att göra. Därför behövs fortsatt arbete med åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen. Åtgärder för Frisk luft hänger ofta ihop med klimatfrågan. Därför har många av åtgärderna i programmet betydelse för klimatet. Ett bredare och mer långsiktigt grepp om klimatarbetet kommer att tas i den Klimat- och energistrategi som just nu håller på att tas fram. Länsstyrelsen vill tacka alla som deltagit i arbetet med att ta fram åtgärdsprogrammet. Det har skett i en positiv anda med många medverkande från kommuner, näringsliv och andra myndigheter. Detta åtgärdsprogram löper över åren 2010-2014 och omfattar miljökvalitetsmålen Frisk luft, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö samt delmål tre och fyra under Bara naturlig försurning. Programmet syftar till att miljömålen för Jönköpings län ska uppnås. Länets miljömål följer samma struktur som de nationella målen och utgör länets bidrag till att de nationella målen ska uppnås. Åtgärder för att skapa Frisk luft berör huvudsakligen energi- och trafikområdena och därför finns en stark koppling till klimatfrågan. De flesta åtgärderna under Frisk luft har prioriterats för att de också bidrar till miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Ett helhetsgrepp på klimatarbetet kommer att tas i Klimat- och energistrategin som tas fram år 2009-2010. Åtgärderna i detta program har delats in i Åtaganden och Utmaningar. Under rubriken Åtaganden finns åtgärder där berörda aktörer åtagit sig att genomföra dem (för de åtgärder där kommunerna är ansvariga aktörer gäller att minst sju kommuner har åtagit sig att medverka).
|
|
