| 1. |
- Nuruzzaman, Robin, 1992-, et al.
(författare)
-
Kombinerad mobilitet - cykel och kollektivtrafik : en litteraturöversikt
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kombinerade cykel- och kollektivtrafikresor är ett sätt att resa som kombinerar cykelns flexibilitet med kollektivtrafikens hastighet och räckvidd. Kombinationen i sig skapar ett distinkt transportmedel som kan bidra till ett mer hållbart och hälsosamt samhälle. För att undersöka vilken potential det har och vilka effekter detta transportmedel för med sig har denna litteraturstudie genomförts. Litteraturstudien omfattar internationell forskning och ska vara till hjälp för transportplanering i Sverige. Resultatet visar bland annat att det inte finns ett sätt att utforma ett kombinerat cykel- och kollektivtrafiksystem, utan att lokala förutsättningar måste beaktas vid utformning av systemen. Fördelarna är störst i förorter med ett cykelvänligt avstånd till kollektivtrafiken. Goda parkeringsmöjligheter för cyklar ökar villigheten att cykla till kollektivtrafikstationer. Det här sättet att resa kan konkurrera med bilen, inte bara prismässigt utan även avseende hastighet och tillgänglighet. Eftersom det krävs erfarenhet för att utföra den här typen av resor på ett bra sätt är det mest lämpat för rutinartat resande.
|
|
| 2. |
- Portinson Hylander, Jens, et al.
(författare)
-
(Im)mobilising citizens : Governing individual transport under COVID-19 and climate change in Sweden
- 2024
-
Ingår i: Transportation Research Part D. - : Elsevier. - 1361-9209 .- 1879-2340.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- One striking effect from policy responses by governments to address the COVID-19 pandemic was the repression of mobility, resulting in altered volumes and patterns of passenger transport on a global scale. Building on governance and governmentality theories we provide a comparative analysis of the management of COVID-19 and climate change by the Swedish state in relation to individual mobility and transport. We find that the governance approach in the two cases differ significantly, with a unified state response to COVID-19 being based on a perception of acute crisis combined with solidarity appeals to citizens. In contrast, climate change is marked by a distributed network governance, a conceptualisation of future crisis, and individuals being invoked primarily as economic agents. We discuss whether a stronger leadership by the state combined with appeals to civic solidarity may open new policy avenues for sustainable mobility.
|
|
| 3. |
- Alm, Jens, 1982-, et al.
(författare)
-
Cykling – en integrerad del i ett framtida transportsystem som bidrar till en hållbar samhällsutveckling : resultat från enkätstudie och workshop
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport redogörs för resultat från en genomförbarhetsstudie, innefattande dels en enkätstudie, dels en workshop. Syftet har varit att identifiera vilka frågor som i ett svenskt utvecklingsarbete behöver prioriteras, integreras och samordnas av olika aktörer ur ett hållbarhetsperspektiv, för att skapa underlag och förslag på strategiskt initiativ kring det utvecklingsarbete som Trafikverket och Cykelcentrum gemensamt koordinerar. Enkäten riktade sig till olika svenska aktörer, i form av experter som representerar olika nyckelområden rörande främjande av cykling, så som forskare, planerare på kommunal och regional nivå, statliga myndigheter samt intressenter från bland annat Svenska Turistföreningen, Nationella cykelrådet, Cykelfrämjandet, Svenska Cykelstäder och Svensk Cykling. Analysen baseras dels på de fasta svarsalternativen, dels på de öppna kommentarerna som följde frågorna. Resultaten visar på en rad olika aspekter där arbetet med att främja cykling kan och bör förbättras och utvecklas mot det gemensamma målet för en hållbar samhällsutveckling. Övergripande visar resultaten på en diskrepans mellan mål och utförande. Det kan till exempel handla om upplevda brister för samordning och samverkan på och mellan olika nivåer (nationell, regional och lokal), finansiering och kunskap. Respondenter uttrycker också att bilen fortfarande är norm, vilket försvårar arbetet med främjandet av cykling. För främjande av cykling behöver förändringar ske med ökad prioritering av cykel genom exempelvis förändringar i regler/föreskrifter och i infrastrukturen. För detta krävs dock, enligt respondenterna, ökad finansiering samt förbättringar avseende statistik och mätmetoder. En ytterligare relaterad faktor är bättre samordning och samverkan mellan olika aktörer, på nationell, regional och kommunal nivå. Fem områden har identifierats som särskilt viktiga för fortsatt forskning: • nationell samordning och den nationella cykelstrategin • data, samhällsekonomiska analyser och mätmetoder • arbete och ansvar för barn och ungas cykling till och från skolan • kombinerat resande mellan cykel och kollektivtrafik • cykling och innovation.
|
|
| 4. |
- Alm, Jens, 1982-, et al.
(författare)
-
(In)capacity to implement measures for increased cycling? Experiences and perspectives from cycling planners in Sweden
- 2022
-
Ingår i: Journal of Urban Mobility. - : Elsevier BV. - 2667-0917. ; 2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article seeks to explore and analyse the capacity of Swedish municipalities to implement measures for increased cycling. Through the concept of local capacity and against the backdrop of interviews with local cycle planners, the aim of the article is to gain deeper insights into cycle planners’ experiences and perspectives on what the possibilities, obstacles and challenges are as regards achieving the aims of increased cycling. Although the interviews reveal that all capacity dimensions are important, financial and political capacity seem to be the most crucial dimensions. These two dimensions are also the ones that differentiate most between included municipalities, and thus also influence the local capacity. High staffing, earmarked funding, and a shift from the car to a sustainable mode of transport norm are all capacity-building measures. There also seem to be overarching difficulties in developing vertical linkages with the SwedishTransport Administration to increase the municipal capacity. The authority's responsibility for funding, operating, and maintaining the national public cycle network, and a lack of will to find common solutions are perceived as challenging by many municipalities. Greater consensus and collaboration between municipalities and the Swedish Transport Administration must be achieved to fulfil national and local policy aims on cycling.
|
|
| 5. |
- Alm, Jens, 1982-, et al.
(författare)
-
Kombinerad mobilitet mellan cykel och kollektivtrafik
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport syftar till att översiktligt rapportera resultaten från forsknings-projektet CYNKA: Kombinerad mobilitet mellan cykel och kollektivtrafik för regional Arbetspendling. Rapporten sammanfattar de olika delar som utgjort projektet som pågått under perioden 2019–2022.Tidigt i projektet genomfördes en litteraturstudie. I ett andra skede i forskningsprocessen genomfördes dels studier av policydokument, dels intervjuer med planerare, strateger och politiker. I ett avslutande skede av projektet arrangerades en workshop.En slutsats av studien var att både behovet av koordinering mellan olika aktörer och planeringsnivåer och behovet av ändrad inriktning gör det svårt att gå från mål och strategi till praktik och genomslag i planeringen. Trots det är det nödvändigt att försöka hitta sätt att överkomma dessa barriärer om mål om kombinerat och hållbart resande ska kunna nås. En nyckelfråga handlar om ansvarsfördelningen mellan aktörer och att få till stånd ett tydligare helhetsperspektiv på kombinerade resor.
|
|
| 6. |
- Alm, Jens, 1982-, et al.
(författare)
-
Uncommon commons : civic participation and the localised maintenance of road infrastructure in Sweden
- 2023. - 1
-
Ingår i: Public Participation in Transport in Times of Change. - : Emerald Group Publishing Limited. - 9781804550380 - 9781804550373 ; , s. 97-116
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Transport infrastructure in most countries is owned and maintained either by public authorities, private organisations, or individuals. However, in Sweden, about 50 per cent of the road network is owned and maintained by civic road associations. By using the analytic notion of commoning, this chapter seeks to explore how road maintenance is organised and in what ways civic participation is contributing to infrastructure maintenance. Through interviews with representatives of civic road associations in Vellinge municipality and municipal representatives, we conclude that property owners are being commoned, that is, they are obliged to be a member of the civic road association in the neighbourhood where they own property. This means that property owners are given the opportunity to collectively decide on matters of road infrastructure, including maintenance and investments. Each civic road association is also acting as an organisational collective, demanding or pressuring the municipality and its politicians to reform subsidies and the organisation of ownership of roads and responsibility for their maintenance. As a single property owner, this is difficult, but as an organisational collective, in a civic road association, they have a voice. As a citizen, local municipal election offers opportunities to push for change, but at these institutionalised moments of democracy, road infrastructure issues compete with other issues. Election campaigns rarely target road maintenance, although Vellinge seems to be an exception here. Nevertheless, as citizenship is built around the provision of universal and evenly distributed infrastructure, crumbling infrastructure in different parts of the municipality tends to raise concerns over equal access and opportunities – and also differentiated citizenships.
|
|
| 7. |
- Alm, Jens, 1982-, et al.
(författare)
-
Är barn en del av det planerande kollektivet : En studie om inkludering av barn i planering av kollektivtrafik
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet i denna rapport är att undersöka om och hur barn involveras i den regionala kollektivtrafikplaneringen. De vägledande frågorna för rapporten är följande:Hur har barnkonventionen påverkat arbetet i de regionala kollektivtrafikmyndigheterna?På vilka sätt och i vilka sammanhang inkluderas barn i kollektivtrafikplaneringen?Vilka hinder och möjligheter finns för att involvera barn i kollektivtrafikplaneringen?Projektet inleddes med en litteraturstudie för att kartlägga det rådande internationella och nationella kunskapsläget i frågan om barn i kollektivtrafikplanering och, eftersom studier på specifikt det ämnet var ytterligt få, i samhällsplanering i stort. I ett andra skede av projektet genomfördes dels e-postenkäter och studier av 21 trafikförsörjningsprogram och andra relevanta dokument, dels sju semi-strukturerade intervjuer med tjänstepersoner på sex olika regionala kollektivtrafikmyndigheter.Sammanfattningsvis illustrerar projektet att barnkonventionens implementering i den svenska lagstiftningen inte inneburit större förändringar hos svenska regionala kollektivtrafikmyndigheter i det korta perspektiv som vi studerat. Detta på grund av flertalet orsaker: bristande stöd och vägledning från nationella myndigheter, politiska mål för kollektivtrafiken som inte inkluderar barn, barnperspektiv i planeringen som inte utvecklas till att också inkludera barnen.Projektet har bidragit med ny kunskap om barns mobilitet i relation till kollektivtrafiken.En viktig slutsats är att skoltrafik och linjelagd trafik är tätt sammanbundna ur ett barnsmobilitetsperspektiv och att planeringen av dessa därför också bör vara sammankoppladeför att ett barnrättsperspektiv i kollektivtrafiken på allvar ska kunna uppnås. Detta kräverkommunal och regional samordning, inte bara av trafikplaneringen, utan ocksåsamhällsplanering, så att barnens målpunkter kan vara försörjda av kollektivtrafik,särskild eller linjelagd.
|
|
| 8. |
- Eriksson, Jenny, 1975-, et al.
(författare)
-
Utredning av mål för ökad cykling i Sverige : ett regeringsuppdrag
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns idag inget definierat nationellt mål för ökad cykling i Sverige. VTI fick i uppdrag av regeringen att ta fram detta. I uppdraget ingår att ta fram en målstruktur och föreslå indikatorer och system för uppföljning. Vi har inhämtat kunskap genom litteraturstudier, en workshop, en enkätundersökning samt genom egna analyser av data från nationella resvaneundersökningar. Vi har avgränsat definitionen av cykling till att omfatta färd med trampcykel med eller utan elassistans – i dagligt tal ”vanlig” cykel och elcykel. Enkelt uttryckt ska cyklandet fördubblas till 2035 och mer specifikt föreslår vi följande mål, målstruktur och ambitionsnivå: • Övergripande mål: Cyklingen i hela Sverige ska öka så att tillgängligheten förbättras, folkhälsan stärks och klimat- och miljöpåverkan minskar. • Etappmål 1: Cykelresornas andel av det totala antalet resor i Sverige ska öka till 20 procent år 2030 och till 26 procent år 2035, utan att andelen gång- eller kollektivtrafikresande minskar. • Etappmål 2: Cykelresornas andel av det totala persontransportarbetet i Sverige ska öka till 3 procent till 2035, utan att gång- eller kollektivtrafiken minskar. • Delmål 1: Cykelresornas andel av det totala antalet resor i Sverige kortare än 10 km, ska öka till 30 procent år 2030 och till 45 procent år 2035, utan att andelen gång- eller kollektivtrafik[1]resande minskar. • Delmål 2: Cykelresornas andel av det totala antalet resor för barn i grundskoleåldern i Sverige ska öka till 40 procent år 2030 och till 50 procent år 2035, utan att andelen gångresor minskar. Därutöver har vi föreslagit sju indikatorer med tillhörande mått som kan kopplas till ovanstående målförslag. Den nationella resvaneundersökningen kan användas för uppföljning av målen och Nationella cykelrådets sammanställning ”Nationellt cykelbokslut” kan med fördel användas för uppföljningen av indikatorerna.
|
|
| 9. |
- Eriksson, Linnea, 1984-, et al.
(författare)
-
Barn i planeringen av kollektivtrafik
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 154-154
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan den 1 januari 2020 är FN:s barnkonvention införlivad i svensk lag vilket innebär att de rättigheter som följer av konventionen ska beaktas i alla beslutsprocesser som rör barn upp till 18 år. Transporter berör alla barn i vardagen och kollektivtrafiken är central för många barns självständiga mobilitet. Men hur har barnkonventionen påverkat arbetet i de regionala kollektivtrafikmyndigheterna? På vilka sätt och i vilka sammananhang inkluderas barn i kollektivtrafikplaneringen? Vilka hinder och möjligheter finns för att involvera barn i kollektivtrafikplaneringen? Syftet i detta projekt har varit att undersöka om och på vilka sätt barn involveras i den regionala kollektivtrafikplaneringen.Det empiriska materialet baserar sig på e-postintervjuer till alla 21 RKM:er, dess trafikförsörjningsprogram, andra relevanta regionala dokument som berör barn och kollektivtrafik samt sju semi-strukturerade intervjuer med tjänstepersoner på sex RKM:er utvalda utifrån storlek, geografi och svaren i e-postintervjuerna. Resultaten har analyserats utifrån begreppen barnperspektiv, som innebär att vuxna utifrån tidigare kunskap antar ett vad barnen behöver, respektive barns perspektiv, som i stället innebär att barnen själva involveras i planeringen.Barnkonventionen har i vissa regioner inneburit att nya rutiner och åtgärder införts för att integrera barn i kollektivtrafikplaneringen medan konventionen i andra regioner inte haft samma påverkan. Här finner vi regioner som både medvetet arbetat med att integrera barn i planeringen utifrån konventionen bland annat för att politikerna anser det vara en viktig fråga och regioner som mindre medvetet arbetat med frågan utifrån ståndpunkten att barn och deras familjer är en viktig och stor kundgrupp. Det som framför allt upplevs svårt är att involvera barnen själva i planeringen, men en del regioner har arbetat med detta och funnit olika metoder och lösningar för att hantera utmaningen.
|
|
| 10. |
- Eriksson, Linnea, 1984-, et al.
(författare)
-
Barns rätt till kollektivtrafik : barnperspektiv och barns perspektiv i kollektivtrafikplaneringen
- 2023
-
Ingår i: Rättvist resande. - Boxholm : Linnefors förlag. ; , s. 73-92
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet i följande kapitel är att beskriva och diskutera konsekvenserna av införlivandet av barnkonventionen i svensk lagstiftning för planeringen av kollektivtrafik hos de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Har barns position i kollektivtrafikplaneringen fått vind i seglen, råder det stiltje eller är det motvind? Vad gör de regionala kollektivtrafikmyndigheterna för att uppfylla barnkonventionen? Vilka hinder finns? Detta kapitel baserar sig på en kvalitativ studie genomförd under åren 2021–22 där materialet utgjorts av vid tidpunkten gällande trafikförsörjningsprogram (det övergripande strategiska dokumentet för kollektivtrafikens utveckling i varje region) för samtliga 21 regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM), e-post intervjuer med samtliga 21 RKM, kompletterande dokument om hur regionerna arbetar med barn i planeringen (om sådant funnits) och sju djupintervjuer med tjänstepersoner
|
|
