| 1. |
|
|
| 2. |
- Almers, Ellen, 1961-, et al.
(författare)
-
Children’s preferences for schoolyard features and understanding of ecosystem service innovations – a study in five Swedish preschools
- 2021
-
Ingår i: Journal of Adventure Education and Outdoor Learning. - : Taylor & Francis. - 1472-9679 .- 1754-0402. ; 21:3, s. 230-246
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study was carried out within a project to promote health and ecosystem services, ?the benefits people obtain from ecosystems?, in preschools in Sweden. The paper applies the concept ?affordance? to capture the functional meaning that children assign to different material aspects of their schoolyards before and after the installation of additional environmental features. The findings from walk-and-talks with 23 preschool children highlight what features children preferred in their yards and why. Few children showed spontaneous attention to the installed features, e.g. insect hotels. This might be more because children were not enough involved within the schoolyard development and experienced little guided exploration of environmental affordances, rather than a lack of interest per se. Given this, we suggest that development projects to upgrade schoolyards for improved ecosystem services should involve children in the design of the ecosystem services promoting features throughout the development work, and thereby, integrally, promote ecological literacy.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Almers, Ellen
(författare)
-
Handlingskompetens för hållbar utveckling : Tre berättelser om vägen dit
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studiens mål är att bidra till kunskapsutveckling om hur unga människor utvecklar handlingskompetens för hållbar utveckling. Med handlingskompetens för hållbar utveckling avses i studien vilja och förmåga att påverka livsstil och levnadsvillkor på ett sätt sominkluderar intergenerationellt och globalt ansvar. I avhandlingen introduceras begreppet avståndsmoral för att beskriva detta ansvar, som utsträcker sig i både tid och rum, till kommande generationer och till nu levande människor globalt. En utgångspunkt för studien är att hållbar utveckling innefattar idén om avståndsmoraliskt ansvar. Studiens huvudfråga är: Hur erfar avståndsmoraliskt aktivt handlande unga människor att de utvecklat handlingskompetens för hållbar utveckling?Studiens teorigrund är livsvärldsfenomenologisk. En upplevd verklighet undersöks i studien via berättelser. Genom ett strategiskt urval har tre intervjupersoner, som motiverar sina handlingar med avståndsmoraliska argument, valts att ingå i studien. Datainsamlingen har skett genom en kombination av öppna livsberättelseintervjuer ochhalvstrukturerade intervjuer. Analys och tolkning har metodologiskt stöd i berättelseforskningstraditionen och empirisk fenomenologisk forskning.Resultaten presenteras som tre citatrika levnadsberättelser om Karin, Carl och Matilda, tre unga vuxna med flera års engagemang i hållbarhetsfrågor. Syftet med levnadsberättelserna är att bidra till förståelse av det speciella i en enskild individs upplevelse av attutveckla handlingskompetens för hållbar utveckling. En integrerande analys redovisar mönster i form av likheter och skillnader mellan de tre individernas berättelser om att utveckla olika aspekter av handlingskompetens i avståndsmoraliska frågor. Sex gemensammakärnpoänger framstår som betydelsefulla: känslomässiga reaktioner, upplevd kompetens, kontrasterande perspektiv och normativ grund, handlingsimpregnering, tillit från och tillit till vuxna samt social gemenskap kontra utanförskap. Som motiv och drivkrafterför engagemanget framstår känslomässiga reaktioner som initierar önskan om förändring och vilja till handling, längtan efter meningsfullhet, önskan om att komma till sin rätt och längtan efter gemenskap. Resultaten diskuteras i förhållande till tidigare forskningoch en modell av en möjlig väg att utveckla aspekter av handlingskompetens för hållbar utveckling presenteras. Diskussionskapitlet utmynnar i fyra didaktiska utmaningar för enutbildning för hållbar utveckling.
|
|
| 6. |
- Almers, Ellen, 1961-, et al.
(författare)
-
Naturvetenskap som allmänbildning - lärarutbildare prioriterar i stoffträngseln
- 2003
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I debatten om den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolan framförs flera möjliga orsaker till att elever under grundskolans senare år tappar intresset för naturvetenskapen. En av dem är stoffträngseln, ett fråga som länge varit aktuell.Vår frågeställning har varit: Vilken bild ger lärarutbildare inom det naturvetenskapliga fältet av den viktigaste ”kärnan” av naturvetenskaplig bildning - den kärna som de allra flesta elever bör ha med sig från grundskolan?Vi har gjort intervjuer med sju lärarutbildare med olika ämnesbakgrund. Intervjuerna har analyserats genom att vi har kopplat de naturvetenskapliga begrepp de intervjuade nämnt till uppnåendemål för skolår 9. Detta har gett oss en bild av hur intervjupersonerna prioriterar i förhållande till grundskolans kursplanemål för ämnesområdet.Några kursplanemål, t ex. kemins ”- ha kunskap om några grundämnen, kemiska föreningar och kemiskt-tekniska produkter.” har funnits med i många intervjuer och andra, t ex biologins ”- ha kunskap om vad befruktning innebär” helt har utelämnats. Den naturvetenskapliga kärnan beskrivs ofta utifrån förklaringsmodeller och naturvetenskapens användning i den demokratiska processen.
|
|
| 7. |
- Almers, Ellen
(författare)
-
Pathways to Action Competence for Sustainability - Six Themes
- 2013
-
Ingår i: The Journal of Environmental Education. - : Informa UK Limited. - 0095-8964 .- 1940-1892. ; 44:2, s. 116-127
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- What promotes action competence for sustainability? This question is phenomenologically explored through researching in depth the life stories of three Swedish young adults who for several years have limited their own ecological footprints, led environmental initiatives of activist character, engaged in ecosystem protection, and participated in advanced non-activism in the public sphere. Narrative analyses of their life stories have resulted in six common themes: emotions creating a desire to change conditions; a core of values and contrasting perspectives; action permeation; feeling confident and competent with what one can contribute; trust and faith from and in adults; and outsidership and belongingness.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Almers, Ellen, 1961-, et al.
(författare)
-
The perfect schoolyard for future children : Primary school children’s participation in envisioning workshops
- 2023
-
Ingår i: Children, Youth and Environments. - : University of Cincinnati. - 1546-2250. ; 33:1, s. 101-121
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This Swedish study investigates how primary school children’s perspectives on a “good schoolyard” can be illuminated through envisioning workshops using model-making. In addition to advocating for the qualities and affordances of the standard schoolyard equipment, children also suggested and constructed new features affording playing with domestic animals, being in peace and quiet in tree houses, picking fruit, and using digital playgrounds.For the children to go beyond reproducing the features, environmental qualities, and affordances of their current schoolyards, they needed plenty of time for communication and hands-on activities, opportunities to relax, imagine, and receive input and inspiration from others’ experiences.
|
|
| 10. |
- Almers, Ellen, 1961-, et al.
(författare)
-
Why forest gardening for children? Swedish forest gardeneducators' ideas, purposes, and experiences
- 2018
-
Ingår i: The Journal of Environmental Education. - : Taylor & Francis. - 0095-8964 .- 1940-1892. ; 49:3, s. 242-259
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Utilizing forest gardens as urban settings for outdoor environmental education in Sweden is a new practice. These forest gardens combine qualities of a forest, e.g., multi-layered polyculture vegetation, with those of a school garden, such as accessibility and food production. The study explores both the perceived qualities of forest gardens in comparison to other outdoor settings and forest garden educators’ ideas, purposes, and experiences of activities in a three-year forest gardening project with primary school children. The data were collected through interviews and observations and analyzed qualitatively. Four reported ideas were to give children opportunities to: feel a sense of belonging to a whole; experience self-regulation and systemic dependence; experience that they can co-create with non-human organisms; and imagine possible transformation of places. Four pedagogical forest garden features are discussed.
|
|
