| 1. |
- Alnebratt, Kerstin, 1964-, et al.
(författare)
-
Feminism som byråkrati : Jämställdhetsintegrering som strategi
- 2016
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Feminism som byråkrati beskriver utvecklingen av svensk jämställdhetspolitik. Främst behandlas idén om jämställdhetsintegrering. En historieskrivning, men också en analys. Från början av 1990-talet fram till idag. Vilka frågor och krav har kunnat ställas inom ramen för denna politik? Och inte minst, vad har gjorts omöjligt?
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Alnebratt, Kerstin, 1964
(författare)
-
How do we do it? Methodologies, methods and subject foci in Gender Studies student’s degree projects
- 2007
-
Ingår i: Graduate journal of social science. - 1572-3763. ; 4:2, s. 116-131
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article stresses the issue of methodology in an interdisciplinary field of research and education. The focus is on students and how they handle the situation with teachers coming from a number of traditional disciplines. These teachers bring a variation of research foci, methods and skills. For the students this could result in a wide range of possibilities to approach research from different angles. Yet, problems emerge when they are supposed to carry out their own projects. The article is based on my Master’s thesis. the research interest was on what students in Gender Studies actually do in their degree projects on what is called ‘advanced level I’. A query was how they related to feminist methodologies, which methods and theories they used and what research problems they where interested in interested them. In the projects examined most of the students seem to be familiar with, and use feminist theory. while the same could not be said about the methdology. this article points to a serious lack of methodological awareness, both in a more theoretical sense, but also as practical skills. The students do not seem to articulate very well what they actually do. the article suggests a practically oriented, ongoing discussion on methods in Gender Studies, especially in undergraduate education. Such a discussion should be grounded on methodological and epistemological theories with emphasis on research skills and methods.
|
|
| 4. |
- Alnebratt, Kerstin, 1964
(författare)
-
Meningen med genusforskning så som den framträder i forskningspolitiska texter 1970-2000
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The thesis analyse how Gender Studies is written about in Swedish research policy documents 1970–2000. Underlying assumptions and presumptions are scrutinised, as well as terminological changes and conceptual displacements over time. The story of Gender Studies in Sweden is in many aspects been a success story, however, as it is shown in this thesis, one that is not unproblematic. It is a story where concepts like woman, gender and equality have been negotiated. Drawing from the discourses found in the analysed material it is claimed that the research field of Gender Studies in Sweden is constantly being confused or mixed-up with the policy of gender equality. The study discuss how underlying assumptions and presumptions about Gender Studies in the policy making process becomes problematic, even though money to build institutions, to set up positions, to fund research is provided. It is argued that a narrow conceptualisation of Gender Studies as gender equality within research policy diminishes its own task. Hence, if the relevancy of gender research is linked to a narrow strive for gender equality, and not by the theoretical or empirical expectations and developments within the field itself it will cause problems. Problems for Gender Studies to live up to the expectations – feminist researchers’ own expectation as a as well as the expectations of those who decided upon the investment into Gender Studies. The analysis shows debates and contestations between the field and their benefactors, as well as in politics. Contestations that is due to political and theoretical debates, disagreements and developments. From the policy perspective the history of Gender Studies not only provides an interesting example for the complex relationship between research and politics, but also for the connection between research policy and other political issues.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Harryson, Lisa
(författare)
-
Genusforskninginom medicin : forsknings- och folkhälsopolitisk policy 2002-2012
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den medicinska genusforskningen i Sverige har sedan början av 1980-talet utvecklats från att befinna sig i periferin till att bli allt mer etablerad inom medicinen. Detta har bland annat medfört starkare fokus på maktanalyser, kritik mot uteslutande biologiska förklaringsmodeller och utveckling av teoribildning. Genusforskning inom medicin har bidragit till viktig kunskap om såväl kvinnors som mäns hälsa och sjukdom. Svensk genusforskning inom medicin är också på flera områden internationell föregångare både vad det gäller empiri- och teoriutvecklande forskning. Syftet med föreliggande rapport är att synliggöra hur stöd till genusintegrerad medicinsk forskning har skett via tre centrala myndigheter med betydelse för forskning och politik inom området genus inom medicin. De centrala myndigheterna är Vetenskapsrådet (VR), Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (Fas) och Statens folkhälsoinstitut (FHI). Rapporten belyser processen från propositioner och regleringsbrev till utlysning och finansiering av genusforskning inom medicin. Detta görs genom analys av de två senaste forskningspolitiska propositionerna från år 2004 och 2008, samt av de folkhälsopolitiska propositionerna från 2002 och 2007. Därefter analyseras regleringsbreven för Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap sam Statens folkhälsoinstitut under dessa år och i nästa steg den särskilda swatsningen på kvinnors hälsa som genomfördes år 2007. Slutligen görs en sökning efter projektbeskrivningar för genusforskning inom medicin i databaserna vid VR och Fas. Rapporten visar att skrivningarna kring behovet av genusforskning inom medi-cinområdet kraftigt har försvagats inom både forskningspolitisk och folkhälsopo-litisk policy under de senaste tio åren. Betydelsen av och satsningar på genusforsk-ning har under denna tidsperiod smalnats av till att framförallt handla om kvinnor och kvinnors hälsa. Även om satsningar på kvinnors hälsa forskningsmässigt inte behöver stå i motsatsförhållande till genusforskning inom medicin, utan tvärtom rymmer stora möjligheter till den samma, visar analysen av den särskilda satsningen på kvinnors hälsa att den endast innebär ett svagt stöd för genusforskning inom medicin. Samtidigt har varken VR, Fas eller FHI idag något uppdrag som rör kvinnors hälsa. Av de tre myndigheterna är det endast VR som genom den forskningspolitiska propositionen har ett uppdrag att finansiera genusforskning, men myndigheten tilldelas inte några särskilda medel för det. Idag finns det inte några politiska riktlinjer för ett systematiskt arbete med genusperspektiv inom medicin, som följaktligen inte är en prioriterad forsknings- eller folkhälsopolitisk inriktning. Detta innebär att möjligheterna att vidareutveckla genusforskning inom medicin begränsas, liksom kunskapen om hur ojämlikheter i hälsa kan förbyggas. Svensk genusforskning inom medicin är å ena sidan är en internationell konkurrenskraftig forskningsinriktning med hög kvalitet, men samtidigt ett ungt och tvärvetenskapligt ämne utan säker förankring i akademin å den andra. I ljuset av detta är det särskilt anmärkningsvärt att regeringens forsknings- och folkhälsopolitiska satsningar på genusforskning inom medicin har prioriterats bort.
|
|
| 7. |
- Jordansson, Birgitta, 1952, et al.
(författare)
-
Jämställdhet, meritokrati och kvalitet - Ett triangeldrama i den akademiska vardagen
- 2011
-
Ingår i: Tidskrift för Genusvetenskap. - 1654-5443. ; 2011:2-3, s. 2-27
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In Sweden, the issue of gender equality in higher education and research has been on the agenda since women entered universities in significant numbers more than 40 years ago. Several political initiatives have been taken, which have been crucial to enhanced gender equality but, at the same time, they have been essentially contested in academia itself. In this article we analyse how specific logics, based on the culture of academic research, are hard to reconcile with logics based on political justice that govern the politics of gender equality. Secondly, gender equality is often understood today as concerning knowledge produced by research. Ever since the 1970s, the two lines of development — more women in academia and more gender studies — have been intertwined in Swedish research policy. Support for female-dominated research fields like Gender Studies has been perceived as supporting gender equality in higher education. Gender Studies have, in many ways, benefited from this support but, at the same time, reduced the field to being a matter of gender equality, rather than a research area in its own right. Consequently, Gender Studies in Sweden have been challenged from other disciplinary perspectives by those who claim that they represent not research, but a political endeavor to bring about gender equality. Without a clear distinction between methods of improving conditions both for women researchers and for gender research, the two will be conflated. This confusion is problematic not only for women involved in gender research but for the field itself. Supporting Gender Studies may be dismissed as political and incompatible with academic doxa and self-understanding. On the other hand, favoring women in the name of gender equality is incompatible with the understanding of fairness, which forms the meritocratic order in academia.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Liinason, Mia, 1973, et al.
(författare)
-
Interdisciplinarity, research policies and practices: Two case studies in Sweden
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report is one of series of eight, which focus on interdisciplinarity in interdisciplinary research programmes in the European partner countries. They indicate the gap between the perceived desirability of interdisciplinarity in research and its active promotion by research councils, on the one hand, and the discipline-based assessment and audit, as well as institutional structures on the other, which make the practice of interdisciplinary research difficult to realize.
|
|
| 10. |
|
|
