| 1. |
- Hahn, Niklas, et al.
(författare)
-
Satellitbaserad övervakning av våtmarker Slutrapport Jämtlands och Västernorrlands län
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miljöövervakning av våtmarker bedrivs inom Naturvårdsverkets programområde våtmark med syfte att långsiktigt följa utvecklingen av våtmarkernas tillstånd vad gäller hydrologisk orördhet och biologisk mångfald. För ett av delprogrammen används "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" för att upptäcka markanvändningsbetingade vegetationsförändringar i öppna myrar. Avsikten är att hela landet förutomfjällen ska täckas från norr till söder med ett omdrev på tio år.Under perioden 2011-2013 utfördes övervakningsarbetet i Jämtlands och Västernorrlands län. För analysen används två set av satellitdata, ett från en äldre tidpunkt (främst från 1990 men även 1986 och 1987) och ett från en senare tidpunkt (främst från 2002 men även 1999, 2000 och 2003).Metoden baseras på antagandet att spektralt och vegetationsmässigt homogena myrtyper uppträder likartat med avseende på fenologi och väder. Detta innebär att om myrtyperna avgränsas vid tidpunkt 1 så kan spektralt avvikande myrar, dvs. förändrade myrar, sökas genom riktad förändringsanalys inom grupperna vid tidpunkt 2. Förändringsriktningen som analyserats är ökad biomassa/igenväxning. Förändringarna redovisas i två förändringsklasser; "Potentiell förändringsindikation" och "Säker förändringsindikation".Undersökningsområdet, d.v.s. "Öppen myr" -mask med undantag för fjällen, omfattar totalt ca 635 000 ha. Det analyserbara området, d.v.s. undersökningsområdet med undantag för moln mm, motsvarar ca 82 % av det totala undersökningsområdet.Av det totala analyserbara området visade 7 400 ha (1,43 %) förändringsindikation (d.v.s. "Potentiell förändringsindikation" eller "Säkerförändringsindikation").Olika förslag till miljöindikatorer har testats i syfte att på ett tydligare sätt redovisa resultatet från förändringsanalysen. En lämplig och flexibel strategi är att redovisa resultatet som andel ”Säker förändring” per ”Analyserad myr” för olika områdes- eller regionsindelningar. Exempel på intressanta områdesindelningar är "10km x 10km" -rutor samt delavrinningsområden.Utvärderingen, som utfördes med hjälp av flygbildstolkning och fältbesök, visar att överensstämmelsen för de 73 slumpmässigt valda förändringsindikationsytorna ligger minst på 71 % och max på 85 %. Motsvarande överensstämmelse för de 25 slumpmässigt valda referensytorna ligger minst på 56 % och max på 80 %.Vid flygbildstolkning och fältbesök dokumenteras alla ingrepp/orsaker som syns i ytorna och inom en 500 meter buffertzon. De ingrepp/orsaker som bedömdes vara mest relevanta för respektive utvärderingsyta fördelade sig enligt följande: "Dikning" (40 %), "Hygge" (21 %), "Ungskog" (13 %), "Väg"(6 %) och "Torvtäkt" (5 %).Arbetet har genomförts av Brockmann Geomatics Sweden AB i nära samarbete med länsstyrelsen i Jämtlands och Västernorrlands län, och har finansierats av Naturvårdsverket med medel från den nationella miljöövervakningen.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Wramner, Per, et al.
(författare)
-
Mannavuoma : Inledande dokumentation inom övervakningsprogram för Sveriges palsmyrar
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport redovisas den inledande dokumentationen av Mannavuoma, en palsmyrstrax utanför Karesuando som tillsammans med sju andra myrar avses ingå i ettövervakningsprogram för svenska palsmyrar. Bakgrunden till detta program är palsmyrarnasstora värde från naturvårdssynpunkt och det hot mot palsarnas existens – genom att deraskärna av ständig tjäle riskerar att smälta bort – som pågående klimatförändringar innebär.En inledande dokumentation av här presenterat slag är det första steget i övervakningen avde områden som ingår i programmet. Mannavuoma är en välavgränsad palsmyr som ligger iett större våtmarkskomplex med samma namn. Dokumentationen omfattar en beskrivningav palsmyrens natur (morfologi, hydrologi, vegetation, fågelliv m.m.) med inriktning pådagens förhållanden men i möjligaste mån inkluderande också den tidigare utvecklingen.Fokus ligger på faktorer som har påverkat palsarnas status fram till dagens situation och kanpåverka deras bevarande framöver.Dokumentationen bygger på litteratur, flygbilder, en laserbaserad höjdmodell ochfältstudier. Situationen på 1960-talet har rekonstruerats med hjälp av en vetenskapligavhandling från 1970 och flygbilder från 1961. Beskrivningen av dagens situation baseras påhöjdmodellen, flygbilder från 2010 och iakttagelser i fält.Situationen på 1960-talet redovisas i form av en karta över palsförekomsten och tvåtransekter över palsmyrens centrala delar. Den totala ytan av palsarna uppgick till 1,59 ha.Enligt en grov och osäker uppskattning uppgick palsarnas totala volym till 21 800 m³.Stora förändringar hade inträffat 2010. En ny palskarta visar att palsarna har minskat i arealeller försvunnit helt. Sammanhängande palskomplex har splittrats upp i fristående mindreenheter. Palsarean uppgår nu till 0,76 ha. Transekterna visar att återstående palsar över laghar minskat i höjd. Enligt en uppskattning (betydligt säkrare än den för 1960-talet tack varehöjdmodellen) är den totala palsvolymen 6460 m³.Trots osäkerheten om den exakta situationen på 1960-talet är det uppenbart att enomfattande nedbrytning av palsarna i Mannavuoma har ägt rum sedan dess. Denna har tillbetydande del skett genom att palsöverytor på bred front har sjunkit ihop till följd av att denunderliggande tjälen helt eller delvis har smält. Den i andra palsmyrar vanligt förekommandenedbrytningen från sidorna har här spelat en mindre roll. I samma riktning pekar den förpalsar i Sverige ovanligt djupt liggande övre tjälgränsen (ofta > 75 cm under palsöverytan imitten av augusti).Det saknas underlag för att uppskatta eventuella variationer i nedbrytningsintensitetenunder den aktuella perioden. Oavsett hur det förhåller sig i detta avseende befinner sigpalsarna i en uttalat negativ utvecklingsfas. Situationen har inte förbättrats av attårsmedeltemperaturen i Karesuando under de två senaste decennierna har legat över dennivå som anses utgöra gräns för utbredningen av palsar i Sverige.
|
|
| 4. |
- Wramner, Per, et al.
(författare)
-
Oaggujeaggi : Inledande dokumentation inom övervakningsprogram för Sveriges palsmyrar
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport redovisas den inledande dokumentationen av Oaggujeaggi, en palsmyr i den allra nordligaste delen av Lappland som tillsammans med sju andra myrar avses ingå i ett övervakningsprogram för svenska palsmyrar. Bakgrunden till detta program är palsmyrarnas stora värde från naturvårdssynpunkt och det hot mot palsarnas existens – genom att deras kärna av ständig tjäle riskerar att smälta bort – som pågående klimatförändringar innebär.En inledande dokumentation av här presenterat slag är det första steget i övervakningen av de områden som ingår i programmet. Oaggujeaggi är en välavgränsad palsmyr som ligger isolerat i björkskogsregionen på en höjd av ca 470 m ö. h. Dokumentationen omfattar en beskrivning av palsmyrens natur (morfologi, hydrologi, vegetation, djup till tjälytan m.m.) med inriktning på dagens förhållanden. Den bygger på litteratur, flygbilder, en laserbaserad höjdmodell och fältstudier. Fokus ligger på faktorer som har påverkat palsarnas status fram till dagens situation och kan påverka deras bevarande framöver.Morfologin redovisas genom en upprättad karta över utbredningen av palsar (inklusive palslika bildningar i ren mineraljord), fyra transekter och ett stort antal fotografier. Palsarna är över lag låga och flacka och uppträder tillsammans i komplex. Deras totala areal har beräknats till 21,67 ha och deras medelhöjd (enligt laserskanningen) var 1,07 m vilket innebär att den totala palsvolymen uppgick till ca 231 900 m³. Vidare konstaterades att den maximala palshöjden var 4,25 m.Vegetationen har karterats utmed de fyra transekterna. På palsarna dominerar ristuvevegetation helt, medan omgivande myrmark (topogena kärr eller mosseplan) intas av fastmattor eller mjukmattor. Djupet till tjälytan varierar och tenderar att öka med minskande mäktighet av palsarnas ytliga torvlager.Större delen av myren har en av tidigare nedbrytning präglad morfologi men karakteriseras i dag av en betydande stabilitet. Under det senaste halvseklet har nedbrytningen varit av mindre omfattning eller inte förekommit alls, med undantag för ett par begränsade områden i sydväst och i öster. Vattensamlingar som uppstått genom tidigare nedbrytning av palsar har i flertalet fall vuxit igen helt eller delvis. Nya sådana vattensamlingar har uppstått i mycket begränsad omfattning.Större delen av palsmyren syns sålunda befinna sig i ett jämförelsevis stabilt stadium och palsarna bedöms inte riskera att utsättas för mer långtgående nedbrytning så länge nuvarande klimatförhållanden består. Avgörande för utvecklingen framöver blir hur stora och snabba de pågående klimatförändringarna blir. Situationen kan snabbt förändras till det sämre och prognoserna för de närmast decennierna är inte gynnsamma för bevarandet av palsarna.
|
|
| 5. |
- Wramner, Per, et al.
(författare)
-
Tavvavuoma : Inledande dokumentation inom övervakningsprogram för Sveriges palsmyrar
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport redovisas den inledande dokumentationen av Tavvavuoma, ett vidsträckt palsmyrkomplex i norra Lappland som tillsammans med sju andra myrar avses ingå i ett övervakningsprogram för svenska palsmyrar. Bakgrunden till detta program är palsmyrarnas stora värde från naturvårdssynpunkt och det hot mot palsarnas existens – genom att deras kärna av ständig tjäle riskerar att smälta bort – som pågående klimatförändringar bedöms innebära.En inledande dokumentation av detta slag är det första steget i övervakningen av de områden som ingår i programmet. Den omfattar en beskrivning av naturen (morfologi och morfologiska processer, hydrologi, vegetation m.m.) i två delområden (palsmyrområde 1 och 2) som tillsammans ger en representativ bild av Tavvavuomas palsmyrar. Både situationen i dag och på 1960-talet beskrivs (den senare med hjälp av äldre litteratur och fotografier). Därigenom erhålls en bild av den hittillsvarande utvecklingen som har stort värde från övervakningssynpunkt.Beskrivningen av dagens situation bygger på flygbilder, satellitbilder, laserbaserade höjdmodeller och fältstudier. De senare inkluderade, förutom morfologi- och vegetationsstudier, omfattande fotografering.Palsarna i båda palsmyrområdena karakteriseras av nedbrytning som fortfarande pågår med varierande intensitet. Förändringar har dokumenterats genom att jämföra äldre och nyare fjärranalysdata, transekter och fotografier med varandra. Över lag har betydande förändringar skett sedan 1960-talet genom att palsar sjunkit ihop och eroderats från sidorna. Till skillnad från situationen på 1960-talet har ingen nybildning eller tillväxt av palsar konstaterats under senare år.Även om betydande nedbrytning konstaterats är det för närvarande inte möjligt att i större omfattning kvantifiera inträffade förändringar annat än längs ett antal transekter som dokumenterats både på 1960-talet och kring 2010. Så kommer att kunna ske i betydligt större utsträckning efter nästa omdrevsdokumentation som planeras äga rum 2017. Då kan t.ex. den totala palsvolymen i palsmyrområde 1, som kring 2010 uppgick till ca 157 300 m3, beräknas på nytt. Därigenom kan förändringarna av denna i sammanhanget centrala parameter kvantifieras.Eftersom palsarna i de båda delområdena präglas av nedbrytning och ingen kompenserande tillväxt tycks ske är det uppenbart att tillståndet för palsmyrarna i Tavvavuoma är ogynnsamt. Till detta kommer att pågående klimatförändringar förväntas ytterligare försämra betingelserna för palsar i hela det svenska utbredningsområdet.
|
|
