| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Anbäcken, Els-Marie, 1954-
(författare)
-
A Japanese Narrative 1992 - 2016. : Applying a Relational Perspective on Ageing, Life and Care
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A Japanese Narrative 1992 - 2016.Applying a Relational Perspective on Ageing, Life and Care A qualitative longitudinal study evolved as I followed the Suzuki couple in Japan for more than two decades through life turning points and crises. Would the traditions of filial duty guide their choices, or would the Suzuki couples’ clearly voiced wish to live on their own and take care of themselves be respected? I have followed their temporary move to their daughter’s residence following upon the 1995 Hanshin Earthquake when they lost their house, their permanent move to a condominium purchased by son, and a couple of years thereafter, the sudden death of Mr Suzuki. Since his death, I met Ms Suzuki every or every other year, last time was in 2016 when she still lived at home (with dementia) and enjoyed regular visits to a day care centerThis paper will discuss views on ageing, care and life from a relational point of view and within a life course perspective. This paper also encounters death as part of life and relations Though a one case study, this paper will also draw on some previous studies in the fields of social and cross-cultural gerontology.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Anbäcken, Els-Marie, 1954-
(författare)
-
`Best practice´ i äldreomsorg, vems perspektiv? : En kunskapsöversikt över metoder, faktorer och förhållanden som upplevs viktiga av äldre personer med demenssjukdom.
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund och syfte: Uppdraget var att göra en kunskapsöversikt om `best practice´ i äldreomsorgen riktad till praktiker. Syftet blev att sammanställa och analysera forsknings-studier som på olika sätt belyser vad äldre personer med demenssjukdom ser som god omsorg och vård för ett gott liv i vardagen. Hur kommer de till tals i äldreomsorgen? Hur studeras de? Vilka förhållningssätt och metoder verkar upplevas meningsfulla? Hur ser evidensen ut för `best practice´ utifrån detta? Denna ansats valdes eftersom många studier utgår ifrån vårdgivarnas perspektiv och deras tolkningar av personer med demens.Metod och material: En litteraturstudie på 36 vetenskapliga studier som, med några undantag, hittades i databaser utifrån valda sökord och som därefter analyserades tematiskt.Resultat och analys: De fyra teman som resultatet sorterades i var Brukardeltagande och inkludering, Interventioner, Relationer samt Mångfacetterade perspektiv utifrån deltagande observationer och berättelser. Resultatet visade på gränsöverskridanden mellan de olika temana men med flera gemensamma nämnare. Personcentrerad vård och omsorg liksom psykosociala insatser fångar in resultatet där flera komponenter behöver ingå: Aktivt lyssnande på kommunikation i ord, kroppsspråk och handling; fullständig närvaro av vård och omsorgspersonal när de är tillsammans med personen med demens. Att behandlas med respekt för den man är och har varit, att uppleva tillhörighet till personer i livet nu och i livet som varit, att inkluderas i beslut framför allt i det som rör det dagliga livet. Att få leva i kontakt med omvärlden i olika mening, existentiellt men även konkret med nära och kära, med grannskapet, med naturen. Att uppleva välbefinnande, i glädje som i sorg kan stödjas i olika metoder av livsberättelser. För makar, att få stöd i sitt `parskap´ och för alla att behandlas från sitt `personskap´. För alla, men inte minst för ensamboende, är personalens roll stor för att grundläggande livskvalité ska kunna upprätthållas. Slutsatser och implikationer: Lyssna på, Lev med och Lär av personen med demens och dennes närstående i den dagliga omsorgen och vården Skapa rutiner i äldreomsorgen utifrån denna kunskap. Investera i tid för att möjliggöra detta.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Anbäcken, Els-Marie, 1954-
(författare)
-
Dementia care and “best practice” - in everyday life until end of life
- 2018
-
Ingår i: International Conference Innovation, Prevention and Care for NCDs and Global Health.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Title: Dementia care and “best practice” - in everyday life until end of life Background: This study is part of a project financed by Mälardalen Skill Centre for Health and Welfare (MKHV) 2016-2018, aiming at providing practitioners bases to develop evidence based activities in municipal eldercare. Aim: To search for “best practice” within municipal care for older persons with dementia (PWD), through a knowledge overview.Methods: Based on a literature review with search words taking a broad view, 36 articles were analyzed and categorized into three areas: 1. End of life care (EOL) 2. Education for staff and 3. Knowledge of caring and interacting from the perspectives of PWD, next of kin, care professionals and management. The results were presented at three seminars for practitioners who were invited to give feedback. Results: EOL: Findings show diversity between different care professionals, the PWD and next of kin. Care professionals and next of kin seldom regard dementia as the terminal illness it is. This makes the border between everyday life and end of life care blurred which complicates care and interactions. Education: Intervention studies with education program based on a learning philosophy and focusing on communication are promising. Interprofessional education may help staff to think outside the box. When structural reforms are included in interventions there is a potential for lasting change. Knowledge of caring and interacting showed diverse views on therapies, where intentions of therapies may clash with PWD´s perspectives, such as symptom control rather than adding quality of life. Care management assessments risk being discriminatory if PWD are treated as objects. Nuanced examples of life review and validation method challenge routines and show potentials to enrich life and care of PWD. Conclusions: A broad view on “best practice” informs dementia care with a holistic perspective encompassing art, communication skills, life history, interprofessional cooperation as well as environmental aspects of everyday life until end of life. More participant observation type of studies are welcome to capture the interplay between the actors: older PWD, their next of kin and care professionals. PWD´s voices are crucial to develop best practices.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
