| 1. |
- Ancker, Klas, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljön vid plaståtervinning
- 1993
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta projekt har syftat till att beskriva arbetsmiljöriskerna vid plaståtervinning samt att föreslå åtgärder som minskar dessa risker. Med plaståtervinning avses här återvinning som medför omsmältning av plasten, d v s energiutvinning ingår ej. Inte heller ingår sortering av blandad plast eller blandat avfall. I Sverige dominerar återvinning av ren eller relativt ren polyeten. Återvinning av blandad och kraftigt smutsad plast förekommer nästan inte alls. Mätningar i detta projekt visar att bullernivåerna är höga och att dammhalterna är rätt låga på plaståtervinningsföretagen. Trots detta finns det personal som anser att dammet är ett arbetsmiljöproblem. En annan undersökning som gjorts tyder på viss påverkan på andningsorganen på ett plaståtervinningsföretag. Vissa plastkvaliteter ger problem och dessa undviker återvinnarna erfarenhetsmässigt. Det kan t ex röra sig om plast med vissa tillsatsämnen, vissa tryckfärger eller vissa förorenade plastsorter. Erfarenheter från andra länder visar att återvinning av blandad och kraftigt nersmutsad plast ger dåliga arbetsmiljöförhållanden vid sorteringen. Sortering har inte ingått i detta projekt, trots att det ur arbetsmiljösynpunkt skulle kunna vara det värsta momentet vid återvinningen. Det beror på att det knappast förekommer denna typ av återvinning i Sverige idag. Vissa delsteg, t ex tvätt av förorenad plast medför även belastning på den yttre miljön. Ska förorenad plast återvinnas krävs reningsanläggningar till tvättvattnet. Utökad plaståtervinning kräver betydligt mer omfattande undersökningar av arbetsmiljön. Med högre grad av nedsmutsning och större risk att olika plastkvaliteter blandas ökar risken för arbetsmiljöproblem. Rapporten innehåller 3 delar: * Beskrivning av dagsläget och dagens kunskapsläge. Mätningar i projektet. * Allmän checklista som företagen kan använda vid kontroll av den egna arbetsmiljön. Checklistan tar upp flera problemområden som kan förbättras. * Åtgärdsblad för de olika enhetsoperationerna vid plaståtervinningen. Här tas upp speciella risker med just detta steg i plaståtervinningen. Olika åtgärder diskuteras och effekten av olika åtgärder bedöms. I vissa fall tas även miljöaspekter av delsteget upp. Följande åtgärdsblad ingår: råvarukontroll, sönderdelning av stora plastdetaljer och klumpar, malning, tvättning, agglomerering, torkning, transport och mellanlagring, extrudering samt säckning.
|
|
| 2. |
- Ancker, Klas, et al.
(författare)
-
Damm inom konfektionsindustrin. Åtgärder för bättre arbetsmiljö.
- 1992
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dammhalterna i konfektionsindustrin är i regel låga.Besvärsupplevelser av textildamm är trots detta inte ovanligt. Dammhalten bör därför hållas så låg som möjligt. Detta kan ske genom - installation av rätt inställda punktutsug vid sy- och tillskärningsmaskiner - installation av tilluftsramper vid fasta arbetsplatser i kombination med utsug bakom de dammalstrande arbetsmomenten - avborstning och dammsugning av kanter på skurna tygbuntar före delning - att undvika avblåsning av damm från arbetskläder vid den egna arbetsplatsen - regelbunden städning och god allmän ordning. I rapporten beskrivs i åtgärdsblad mer i detalj olika åtgärder som kan vidtas vid de olika arbetsplaterna inom konfektionsindustrin.
|
|
| 3. |
- Ancker, Klas, et al.
(författare)
-
Förenklad utvärdering av inomhusluftkvaliteten på ett kontor - en metodstudie
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De mätningar som presenteras i denna rapport har utförts för att utvärdera ett förenklat mätkoncept för bestämning av luftkvaliteten inomhus. Mätkonceptet har utvecklats med syftet att personal, t ex fastighetsskötare, efter kortare information själva ska kunna utföra mätningen. Mätutrustningen består av direktvisande instrument samt aktiva och passiva provtagare. Utrustningen placeras ut vid mätstart och tas in vid avslutad mätning. Provtagarna behöver ingen särskild tillsyn under mätningen. De tagna proverna och direktvisande instrument skickas till laboratoriet för analys respektive tömning på data och sammanställs. Erhållet svar jämförs med uppställda kriterier för luftkvaliteten (se IVL-rapport B1506). Metodtesten utfördes i en relativt nybyggd kontorsfastighet belägen i tätort nära en större trafikled. Mätresultaten visar att enkla mätningar av några vanliga kemiska ämnen är en användbar metod vid miljöklassning av fastigheter
|
|
| 4. |
- Ancker, Klas, et al.
(författare)
-
Kartläggning av endotoxinhalten i arbetsmiljön vid olika processdelar inom massa- och pappersindustrin
- 1992
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Luftburna endotoxiner har under senare år uppmärksammats som en arbetsmiljörisk och kan i halter över 0,02 µg/m3 (osäkert värde) ge besvär i form av försämrad lungfunktion hos vissa personer. Detta värde är något osäkert. Sämre lungfunktion har dock observerats vid halter mellan 0,1-0,2 µg/m3. Under 1990-91 har IVL gjort breda kartläggningar av endotoxiner i arbetsmiljön på fyra företag inom massa- och pappersindustrin. Utöver dessa mätningar har IVL tidigare gjort mätningar på uppdrag och även dessa har använts i denna sammanställning med företagens godkännanden. I pappers- och massaindustrin härstammar de luftburna endotoxinerna från Gramnegativa bakterier som lever i processvattnet eller i inkommande råmaterial. Av ekonomiska skäl förekommer allt oftare idag recirkulering av processvattnet. Vattnet får då en längre uppehållstid i processen och innehåller mera organiskt material. Båda dessa faktorer gynnar bakterietillväxten. Endotoxinerna i luften bärs av en vattenaerosol som genererats någonstans där processvattnet sprayas eller rörs om. För att minska halten luftburna endotoxiner kan man hämma bakterietillväxten i processvattnet med biocider eller med pH-justering. En minskad aerosolgenerering minskar också endotoxinhalten i luften.Vid tillfälliga underhålls- och reparationsarbeten kan exponeringen bli extra hög då uppehållstiden vid processen då är extra lång samt att man då ofta befinner sig närmre spridningskällorna. De processdelar som visade sig ha de högsta halterna luftburna endotoxiner fanns i renserier (medelvärde 0,050 µg/m3), utomhus vid luftade dammar (medelvärde 0,018 µg/m3) samt vid pappersmaskiner (medelvärde 0,026 ug/m3). De lägsta halterna uppmättes i blekerier (medelvärde 0,002 µg/m3) samt vid sedimenteringsbassänger utomhus (0,004 µg/m3). Dessa prover är tagna stationärt vid de olika processdelarna och är inte direkt jämförbara med de riktvärden som angetts, då ingen person uppehåller sig längre tid vid processen. Provtagning med personburen utrustning visade på exponeringar mellan 0,0005 ug/m3 (returpapperslager) och 0,063 µg/m3 (vid våtändan på pappersmaskin vid recirkulering av processvattnet). Dessa mätvärden är jämförbara med de riktvärden som angetts. Ingenting tyder på att personer med ordinarie arbete vid ett massa- och pappersbruk skulle exponerats för hälsovådliga halter luftburna endotoxiner. Vid mätningar gjorda med och utan recirkulering av vatten i en pappersmaskin var halten luftburna endotoxiner i genomsnitt 5 gånger högre vid recirkulering än utan. Variationen i halten endotoxiner från en dag till en annan,med tre veckors mellanrum, var vid mätning i ett renseri mellan 14 och 550 %, vid olika provtagningspunkter. Detta är inte en ovanlig variation vid arbetsmiljömätningar.
|
|
| 5. |
- Ancker, Klas
(författare)
-
LP-FTIR för kontinuerlig mätning av låga halter och reaktiva ämnen i arbetsmiljön
- 1997
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- FTIR har tidigare testats och använts för att mäta luftföroreningar i arbetsmiljön och då speciellt för kontinuerlig och samtidig mätning av flera olika ämnen, t ex lösningsmedel, med IR-absorption. Inom detta projekt har ett FTIR-instrument försetts med en 5 m lång öppen kyvett. Genom en unik konstruktion erhålls en stabil fyrtiofaldig reflektion av IR-strålen, vilket innebär en strålgångslängd på 200 m. Detektionsgränsen ligger därmed en faktor 20 under den detektionsgräns som kan erhållas med konventionell FTIR med en 2,3 liters sluten kyvett med 10 m strålgång. Mätsystemet, LP-FTIR (lpng path FTIR), har testats på laboratorium och i fält. Speciellt har instrumentet testats för att identifiera vilka fördelar men också brister vid mätning av låga halter (under 0,1 ppm) samt vid mätning av reaktiva ämnen, som ofta kan reagera i slangar, pumpar och mätinstrument vid användning av konventionella mätmetoder. LP-FTIR har visat sig vara ett effektivt sätt att mäta låga halter av ämnen och även att mäta halterna av reaktiva ämnen. Förutsättningen är att ämnena befinner sig i gasform och har IR-absorbans som inte döljs alltför mycket av den bakgrundsabsorption som alltid finns p g a vattenånga och koldioxid.
|
|
| 6. |
- Ancker, Klas
(författare)
-
LP-FTIR med en makro-kyvett för mätning i arbetsmiljön
- 1998
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IVL har under flera år arbetat med och även utvecklat mätsystem som bygger på användning av direktvisande instrument för mätning i både arbetsmiljöer och den yttre miljön. I detta projekt har ett mätsystem med en makro-kyvett utvecklats och testats. Mätsystemet utgår från LP-FTIR med 5 meter lång öppen kyvett. Speglar och instrument omsluts av en påse (rör) i spinnakerduk, varigenom en makro-kyvett skapas. Denna är både lätt och tät och behöver ej stöttas eller bindas upp. Den kan hållas på plats genom sin uppblåsta form med ett svagt övertryck med provtagningspumpen. De tillämpningar som passar för mätsystemet är mätningar - där det är svårt att finna tillräckligt utrymme för den 5 meter öppna mätcellen. Då kan provtagningsluften transporteras i slangar till makro-kyvetten som kan ställas på valfri lämplig plats. -där det är svårt i övrigt att placera mätsystemet. -där man endast har tillgång till en begränsad provvolym. Systemet har testats praktiskt i olika arbetsmiljöer, t ex vid påfyllning av perättiksyra i tankbil utomhus, och vid mätning på de gaser, som avges vid neutralisering av förbrukad blandsyra efter ytbehandling (betning) av rostfritt stål. Vid detta moment avgår bl a ammoniak. Den nykonstruerade makrokyvetten har fungerat tillfredsställande i de testade applikationerna. Makro-kyvetten utgör ett utmärkt komplement till de olika applikationer som tidigare har testas och utvecklats, t ex FTIR, FTIR med provväxlare och LP-FTIR
|
|
| 7. |
- Ancker, Klas, et al.
(författare)
-
Miljöteknisk utvärdering av ny tvätteknik för textilier. Emulsionstvätt som ersättning för kemtvätt.
- 1991
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Emulsionstvätt är en ny teknik, som kan ersätta kemtvätt för industritvätt, men ej för garderobstvätt. Erfarenheterna från två företag som under en tid tvättat med emulsionstvätt är goda. En miljöteknisk utvärdering av den nya tvättekniken har gjorts, för att studera effekter dels på arbetsmiljön, dels på den yttre miljön. Generellt sett sker en god förbättring av arbetsmiljön vid övergång från konventionell kemtvätt med perkloretylen till emulsionstvätt. Halten luftföroreningar relativt gällande gränsvärden blir lägre med emulsionstvätt. Emulsionstvätten, som den fungerat vid de två företagen, har dock haft nackdelen att tvättvätskan blandats till vid företaget, vilket innebär risk, främst för stänk av alkali, som är frätande. Om emulsionstvätt ska börja användas i större skala, bör tvättvätskan säljas färdigblandad och sedan hanteras i slutna system. Tvättmaskinerna bör förses med ändamålsenliga punktutsug. Utsläppet av perkloretylen till luft elimineras. utsläppet av lösningsmedel (paraffinkolväten och liknande) har beräknats till mindre än 0,2 g/kg tvätt. Kemtvätt ger utsläpp av cirka 60-70 g/kg tvätt, från välskötta maskiner. Används aktivt kolfilter för rening av luften, blir utsläppet cirka 30 g/kg tvätt. Perkloretylen påverkar ozonskiktet, vilket emulsionstvättens lösningsmedel ej gör. Det minskade utsläppet av luftföroreningar motsvaras av ett ökat utsläpp av vattenföroreningar. Avloppsvattnet från emulsionstvätt innehåller mycket syreförbrukande substans och potentiellt bioackumulerbara ämnen. Varje tvätt beräknas ge ett utsläpp av minst 1 kg persistent organiskt material, varav cirka 60 g är potentiellt bioackumulerbart. Vattnet bör därför renas, innan det släpps ut till det kommunala nätet och den kommunala vattenreningen.
|
|
| 8. |
- Ancker, Klas
(författare)
-
Mätning av alifatiska aminer i arbetsmiljön med FTIR
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hantering av alifatiska aminer ökar i arbetslivet, t ex vid tillverkning av polyuretanplast, PUR. Därmed ökar också förekomsten av besvär, som förorsakas av aminerna. Halten aminer kan mätas genom uppsamling på t ex impregnerat filter, vilket speglar medelvärdet under provtagningstiden. I många sammanhang har man nytta av att kunna följa hur halten varierar över tiden. Idag finns få metoder tillgängliga för sådana kontinuerliga mätningar. De laboratoriestudier som gjorts, visar att det är fullt möjligt att kontinuerligt mäta halten av aminer i gasfas med FTIR. Eftersom halterna kan vara låga, rekommenderas en IR-utrustning med lång strålgång, LP-FTIR (Long Path Fourier Transformation Infra Red) spektometri försedd med makrokyvett, för att erhålla en så låg detektionsgräns som möjligt. En begränsning ligger i att vissa aminer är så svårflyktiga att halten i gasfas blir låg och under instrumentets detektionsgräns. Detta gäller t.ex. för DMAPA. En annan begränsning är att FTIR enbart fungerar för aminer i gasfas. Förekomst av aminer i partikelfas (fasta partiklar eller vätskeaerosoler) detekteras inte. De kan snarare störa mätningen. Mätningar på två företag visar att halten flyktig amin (TEA) kan mätas kontinuerligt med en LP-FTIR utrustning försedd med makrokyvett. En styrka med FTIR är att den kan användas för att identifiera förekomst av ämnen, som man från början inte vet om att de finns. Om det saknas spektra för sådana okända ämnen, krävs kompletterande analyser, t.ex. med masspektrometri för att identifiera det eller dessa ämnen. Väggeffekter kan störa mätningen av vissa aminer.
|
|
| 9. |
- Ancker, Klas, et al.
(författare)
-
Utveckling och test av ett FTIR-mätsystem för arbetsmiljömätningar
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att möjliggöra mätning av halten av flera olika ämnen i luft, semi-kontinuerligt i flera olika mätpunkter, med hjälp av ett enda mätinstrument, har ett mätsystem utvecklats. Mätsystemet bygger på ett mobilt FTIR-instrument. Detta instrument mäter absorptionen i hela IR-(infraröd-)spektrumet. Med hjälp av ett kraftfullt dataprogram, kan uppmätta spektra utvärderas och flera olika ämnen analyseras ur ett och samma spektra. FTIR-instrumentet har kopplats till en provväxlare och datalogger. Det innebär att mätning kan göras i flera olika mätpunkter, genom att luft dras från en mätpunkt i taget och analyseras med FTIR-instrumentet. Upp till 16 mätpunkter kan kopplas in via provväxlaren. Mättiden i varje mätpunkt har varit cirka 2 minuter. Kortare mättid kan tänkas, om en högre detektionsgräns kan accepteras. Detektionsgränsen är låg, mindre än 0,1 ppm för många ämnen med en 2,3 liters kyvett med 10 meters strålgång. FTIR-instrumentet har hög förmåga att särskilja vitt skilda typer av gaser. Mätsystemet kan t ex användas för att mäta halterna av flera olika lösningsmedel, koldioxid, kolmonoxid, kväveoxider, ammoniak m fl ämnen. Mätsystemet har utvecklats för arbetsmiljömätningar, men kan också användas för mätning av emissioner till den yttre miljön. Mätsystemet har testats i miljöer där flera olika kända ämnen förekommer. Mätning har gjorts på flera ämnen samtidigt i flera olika mätpunkter. Mätning har också gjorts i en miljö med okända ämnen. Genom användning av ett referensbibliotek med spektra för olika ämnen, som kan köpas till FTIR-instrumentet, har olika från början okända ämnen identifierats i luften. Mätsystemet har även använts för mätning av ett ämne, etyllaktat, där utvärderad mätmetod saknades. Systemet har visat sig fungera bra. Trots att instrumentet är avancerat, är det förhållandevis lätt att arbeta med. Systemet är robust och flyttbart och är möjligt att använda även ute på 'tunga' industrier.
|
|
| 10. |
- Ancker, Klas, et al.
(författare)
-
Återluft i kontorsfastigheter
- 1996
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Intervjuer har gjorts med representanter för 75 slumpvis utvalda kontorsfastigheter i Sverige. Av dessa hade tretton, 17%, möjlighet att ventilera med återluft. Tolv av dem utnyttjade den möjligheten. Återluftsandelen varierade mellan 20 och 70 % vintertid och var lägre, ofta noll, under övriga årstider. I ett fall var återluftsandelen hög även sommartid, eftersom man ville undvika att få in lukter från närliggande verksamhet. Vid intevjuer och mätningar visade det sig att kunskaperna om återluften var bristfällig. I ett fall visste man inte alls hur stor återluftsandelen var. Endast i tre fall hade återluftsandelen mätts. Den metod som använts i två fall, mätning av temperaturer, visades dock vara osäker, med en onoggrannhet på upp till över 100% (i genomsnitt 24%). I samband med mätning av återluftsandelen visste man endast i fyra fall av nio vilken återluftsandel som var inställd.....
|
|
