| 1. |
- Kalin, Torbjörn
(författare)
-
Om upptäckt och sortering till social barnavård : Longitudinella perspektiv på barn som far allvarligt illa
- 2024
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att upptäcka barn som far illa är en uppgift för samhället. Merparten av världens länder har genom Barnkonventionen förbundit sig att ha effektiva system för att upptäcka barn som far illa. Det svenska systemet innebär att verksamheter som möter barn och föräldrar har en skyldighet att anmäla misstankar om barn som far illa till den sociala barnavården. Allmänheten uppmanas också att anmäla, och barn och familjer kan själva ansöka om stöd. Ambitionen bakom systemet är att de barn som är i störst behov av stöd och skydd ska upptäckas. Tidigare forskning har visat påtagliga skillnader i fråga om vilka barn som blir föremål för aktualiseringar och utredningar hos den sociala barnavården. Däremot saknas kunskap om skillnaderna kan förklaras utifrån skilda behov eller utifrån skilda föreställningar om behov, så kallad bias. Vidare saknas kunskap om det är samma barn som upplever sig fara illa som också aktualiseras och utreds.Det övergripande syftet med avhandlingen är att öka kunskapen om barn som far allvarligt illa, samt om dessa barn upptäcks och sorteras vidare till social barnavård. Fokus ligger på två områden. Dels vad som utmärker barn som far allvarligt illa, dels vad som bidrar till sorteringen av dessa barn, när de aktualiseras samt när de bedöms vara i behov av vidare utredning inom den sociala barnavården.Avhandlingen består av fyra empiriska studier baserade på data från det longitudinella forskningsprogrammet Longitudinal Research on Development to Young Adults (LoRDYA) som utgår från 1884 barn. Dessa rekryterades år 2013, vid 12 och 13 års ålder, i fyra små- och medelstora kommuner i Sverige. Metodologiskt tillämpas olika analytiska ansatser, såväl variabelcentrerade metoder som personcentrerade metoder. Genomgående används olika former av regressionsanalyser för att undersöka det unika bidraget av varje faktor kontrollerat för övriga faktorer.Resultaten visar att drygt vart fjärde barn någon gång under tonårstiden har självskattade tecken på att fara allvarligt illa. Detta trots att en mycket strikt definition av att fara allvarligt illa tillämpades. Barn med självskattade tecken på att fara allvarligt illa har mer kontakt med vanliga aktualiseringskällor, exempelvis polis, hälso- och sjukvård och elevhälsa, på grund av svårigheter än vad andra barn har. Drygt en femtedel av alla barn blir någon gång under tonårstiden aktualiserade till den sociala barnavården, men mindre än hälften av dessa aktualiserade har självskattade tecken på att fara allvarligt illa. Skillnaderna i vilka som blir aktualiserade kan främst förklaras av familjeförhållanden, där de förhållanden som utmärker sig är att ha en ensamstående förälder och att familjen lever i fattigdom. När aktualiseringar bedöms hos den sociala barnavården sorteras drygt en tredjedel av alla aktualiserade barn med självskattade tecken på att fara allvarligt illa ut. Flickors aktualiseringar blir i större utsträckning föremål för utredning än pojkars aktualiseringar. Sannolikheten för utredning ökar för flickors aktualiseringar om de har självskattade tecken på att fara allvarligt illa eller lever i fattigdom. När aktualiseringar handlar om pojkar minskar sannolikheten för utredning ju äldre pojken är eller om aktualiseringsskälen gäller beteendeproblem i kombination med försummelse. Tidigare aktualiseringar ökar utredningsbenägenheten i störst utsträckning oberoende av kön.Fynden diskuteras utifrån avhandlingens teoretiska ramverk. Slutsatsen är att systemet för att upptäcka barn som far illa har låg sensitivitet, eftersom många barn som far allvarligt illa sorteras ut. Systemet verkar därtill ha låg specificitet eftersom att leva med en ensamstående förälder eller ha knappa ekonomiska förhållanden verkar tolkas som faktiska indikatorer på att barnen far allvarligt illa, snarare än riskfaktorer, medan frånvaron av dessa förhållanden tvärtom tolkas som att barn inte far illa.
|
|
| 2. |
- Olausson, Katarina, 1966-
(författare)
-
Skolsvårigheter för ungdomar med alkohol och narkotikaproblem : – En studie om (social)exkludering i skolan
- 2023
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The main purpose of this study was to highlight young people with alcohol and drug problems and their experiences of social and pedagogical exclusion. The data collected consist of interviews, in turn obtained from Ungdok. Ungdok is a documentation system used by the Social Services. It aims at documenting young people’s own accounts of their alcohol and drug use and how it affects different aspects of their lives. The study’s focus was on how young people with a variety of substance use describe their experiences of exclusion in school settings. Initially the results were analyzed with the help of concepts that are used to identify various aspects of school difficulties, the significance of them, and what the consequences might be for the youngsters. The analysis also focuses on the elements of exclusion that the youngsters ascribe to the school setting, as well as peer relations, and their own family ties.A large part of the interviewees, roughly 1/3 of 2169 young people with alcohol and drug problems, state that they have no school related problems, which perhaps could be attributed to a more normalized use of so-called party drugs, and/or cannabis. 2/3 of the interviewees however, state that they have experienced, or are experiencing school related problems. A lot of the young people whose accounts were used in this study state that their drug use was most prevalent in transition periods, even though alcohol use generally increase when adolescents reach adulthood. A finding of this study is that about half of the young people interviewed consider themselves unwanted or as failures. Another finding is that approximately 1/5 of the youngsters’ accounts of school related difficulties relate to ADHD or other neuropsychiatric difficulties or diagnoses. Physical illness is in a few cases also given as a reason for school related difficulties. Other problematic areas described by the young people relate to difficulties with concentration, and those are often described in terms of comorbidities or that the individual devalues him or herself.The results of the study show that school related social exclusion appear on both a structural, interpersonal, as well as an individual level. Two distinct approaches also become apparent in the results. The first approach emphasizes that exclusion is the result of the school’s, or the educational institution’s failure to fully embrace inclusive practices. The second approach visible in the results takes a more individualistic view on exclusion, often resulting in the young person putting blame on him or herself for being the very reason they’re experiencing social, and/or pedagogical exclusion.The study’s results raise questions as to what extent an individual child/young person can be expected to take responsibility for the parental level of education and the potential disadvantage this brings the young person. Other questions of interest that may be raised in relation to the results of this study is to what extent a child or young person can be expected to take responsibility for the potentially negative consequences of an unequal and/or segregated school system. Is it the education system, the school, or the pupils that ought to take the responsibility and action to guarantee the educational support that all pupils have the right to?This study has contributed to the body of knowledge by providing knowledge of how young people with alcohol and drug problems describe their own experiences of school related difficulties, and to what extent these experiences in various degrees have contributed to a sense of social and pedagogical exclusion in school settings.
|
|
