| 1. |
- Andersen, Rebecka, et al.
(författare)
-
Att göra frivilligt arbete ekonomiskt värdefullt : En litteraturöversikt av internationell forskning och policy-relaterade rapporter
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapports syfte har varit att genomföra en litteraturöversikt av internationell forskning och policy-relaterade dokument som behandlar frågor relaterade till att värdera frivilligt arbete i ekonomiska termer. Utifrån ett antal forskningsfrågor sammanställdes och analyserades de empiriska resultaten i relation till exempel till de definitioner, metoder och resultat som presenterades i materialet. För- och nackdelar med olika metoder samt med att värdera icke-monetära värden har också diskuteras. De empiriska resultaten analyserades sedan i ett andra steg med hjälp av ett ramverk om hur värden skapas, befästs och kommuniceras i allmänhet och mer specifikt utifrån frågan om vilken idealtypisk relation som bäst kan beskriva eventuella samband mellan olika metoder för att värdera det frivilliga arbetet och det frivilliga arbetet i sig.En sammanfattning av de empiriska resultaten visar för det första att det finns ett antal förespråkare och argument till varför frivilligt arbete bör värderas i ekonomiska termer. Ett par av argumenten är exempelvis att synliggöra och uppmärksamma det frivilliga arbetet samt att identifiera dess bidrag till samhällsekonomin. Följaktligen har forskare och policyprofessionella ägnat tid och resurser åt att utveckla olika metoder och tillvägagångssätt för att genomföra denna typ av värderingar. Tre övergripande metoder lyfts fram som konkurrerande alternativ, inklusive frivilligarbetaren som ersättare, som tidsdonator och som samhällsnyttig. En integrerad del av presentationen av de olika metoderna verkar vara att identifiera specifika eller allmänna utmaningar med en viss eller alla försök till att värdera det frivilliga arbetet. Några exempel på dessa utmaningar är risken med att överskatta värdet på det frivilliga arbetet eller problematiken med att beräkna och fastställa ett generellt och applicerbart marknadsvärde på det arbetet som utförs av frivilliga.I den analytiska delen av rapporten framkommer det att de flesta artiklarna och rapporterna härbärgerar fler än en definition av det frivilliga arbetet och fler än en metod för att värdera det frivilliga arbetet. Vidare visar analysen att det finns stora likheter samt till och med överlapp mellan de olika metoderna i form av likartade utgångspunkter och tillvägagångssätt för att värdera det frivilliga arbetet. Utifrån dessa analytiska resultat argumenterar denna rapport för att relationen mellan de tre metoderna som förordas och det frivilliga arbetet i hög grad präglas av en omvänd relation. Det vill säga att de tre övergripande metoderna i första hand verkar ha utvecklats i relation till tidigare versioner av metoderna och konkurrerande metoder snarare än till det frivilliga arbetet i sig och dess egenskaper.Tolkningen att de metoder som figurerar för att ekonomiskt värdera frivilligt arbete i första hand präglas av en omvändrelation kan förklaras på två kompletterande vis. Den första förklaringen är att de som arbetar med att utveckla metoder kopierar och översätter värderingsmekanismer från andra fält. Den andra är att aktörer inom området strävar efter att framstå som innovativa och originella. Båda förklaringarna lyfter fram hur fler studier behövs för att studera och analysera detta fält som exempelvis en teater eller ett skådespel, med tillhörande praktiker, mekanismer och teknologier, som alla är mer eller mindre oberoende av eller till och med särkopplat från det frivilliga arbetet i sig.Ett antal mer praktiknära förslag till framtida forskning och utredningsarbete kan också identifieras. Ett förslag skulle vara att genomföra ytterligare översikter av metoder och resultat för att värdera objekt som saknar antingen värderings-, kalkyler- eller jämförbara egenskaper eller en marknad där objektets värde kan bestämmas i ett utbyte mellan olika aktörer. Med största sannolikhet finns det områden och fält där denna typ av metoder har utvecklats och prövats i en högre utsträckning än de som återfinns inom området för frivilligt 4 arbete. Ett annat förslag är att applicera de tre metoderna, inklusive de olika tillvägagångssätten som förordas, på data och forskning från Sverige. Vilken andel av det svenska BNP skulle det frivilliga arbetet kunna utgöra? Vilken avkastning ger investeringar i det frivilliga arbetet i Sverige? Vad är en rimlig timpeng för det frivilliga arbetet i Sverige? Slutligen, med tanke på både de processuella och principiella invändningar som återfinns i det empiriska materialet, vore det värdefullt och relevant att genomföra en receptionsstudie av hur frivilliga och andra aktörer inom fältet skulle reagera på och påverkas av olika försök till att ekonomiskt värdera frivilligt arbete.Avslutningsvis, utifrån denna rapports inledande citat om de tre domarna, och baserat på rapportens empiriska och analytiska resultat, kan en fjärde domare introduceras. Till skillnad från den första domarens objektivistiska, den andra domarens subjektivistiska eller den tredje domarens relativistiska position, skulle den fjärde domaren antagligen förorda en mer omvänd position i relation till exempelvis det frivilliga arbetet. En position som skulle härbärgera de praktiker, mekanismer och processer som konstituerar frivilligt arbete och som i sin tur skapar, befäster och kommunicerar värden, inklusive huruvida frivilligt arbete är meningsfullt för de som utför det eller bör ses som en gemensam och kollektiv nytta i samhällets tjänst. Denna position ger också utrymme till undersökningar om i vilken grad det frivilliga arbetet främst konstitueras av samtal och konflikter forskare och policyprofessionella emellan.
|
|
| 2. |
- Andersen, Rebecka, et al.
(författare)
-
De som samhället inte vill se
- 2019. - 1
-
Ingår i: Utsatthet och ansvar. - Stockholm : Appell Förlag. - 9789198496055 ; , s. 80-92
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Andersen, Rebecka
(författare)
-
I kvinnornas värld : Omsorg och tvång på uppfostringsanstalten Viebäckhemmen 1905–1947
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- At the beginning of the 20th century, a range of new laws concerning children and- youths in Sweden were enacted. An effect of the laws was that 15 to 18-year-oldboys and girls facing prosecution could get their sentences transformed into time spent at a reformatory. However, while the state established public reformatories for boys, girls were sent to Viebäckhemmen, a reformatory that was run by a religious organization; the Swedish Deaconess Institute. Given that the state organized different solutions for boys and girls during this period, the aim of this thesis is in part to analyze how gender impacted social policy. Theories on the private and public are used as a theoretical framework, as well as theories on how gender impacts the social contract and how the social contract impacts gendernotions. By incorporating the history of early social work in the field of civil society research, as well as adding a gender perspective, the thesis discusses how and why the logics within civil society were considered more suitable for the upbringing and re-education of girls. The study draws from a wide range of sources. Government documents and correspondence between the state and the organization provide a timeline for the reformatory, while other archival materials such as internal documents, court records, journals, and letters provide an insight into the daily life at Viebäckhemmen. The first part of the thesis focuses on the relationship and negotiations between state and organization, while the second part focuses on the women that populated the institution, where the concept of“caring power” is used to describe the relationship between girls and deaconesses.
|
|
| 4. |
- Andersen, Rebecka, et al.
(författare)
-
Svenska ideella organisationers mervärde i biståndet
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att beskriva och analysera olika aktörers uppfattningar om svenska ideella organisationers mervärde inom biståndet. Med hjälp av intervjuer med ett antal representanter för olika aktörer med kunskap och erfarenhet av det svenska biståndsarbetet och analyser av existerande dokument behandlas i denna rapport de svenska ideella organisationernas roller, särarter och mervärden inom det svenska biståndet. De empiriska resultaten visar att organisationernas roller visserligen har förändrats över tid, från att fungera som pionjärer till att mer fungera som röstbärare och organisatörer av tjänster, men att de ideella organisationerna anses vara fortsatt betydelsefulla i biståndet, även i framtiden. Särarterna framträder tydligast i jämförelser med antingen ideella organisationer i andra länder eller med företag och offentliga organisationer i Sverige, och inkluderar alltifrån organisationernas historia och folkrörelsebakgrund till den icke‐vinstdrivna profilen, organisationernas värdegrund samt förmågan att kunna agera autonomt och verka i olika kontexter. Ett antal mervärden identifieras också, till exempel den svenska kontexten och folkrörelseförankring, mångfalden i det svenska civila samhället, arbetet med demokratiska och mänskliga rättigheter, röstbärarrollen och påverkansarbetet, effektivitet till följd av lång erfarenhet och kunskap, lokal förankring och välutvecklade nätverk samt ett partnerskap där stödet sträcker sig utöver det finansiella och långsiktigheten i partnerskapen. Rapporten visar också hur det förekommer föreställningar om att särarterna och mervärdena har förändrats över tid. Det är dock oklart om de minskar eller ökar i kraft eller om det mer handlar om förändringar från en form till en annan. Avslutningsvis efterlyses ett mer nyanserat förhållningssätt till svenska ideella organisationers mervärde i biståndet.
|
|
| 5. |
- Andersen, Rebecka, 1989-, et al.
(författare)
-
Tilliten till det svenska samhällskontraktet
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten Tilliten till det svenska samhällskontraktet, skriven av Rebecka Andersenoch Lars Trägårdh, är ett viktigt bidrag från Fores till det alltför begränsade forskningsområdet om tillit.Rapportens viktigaste slutsats är att Sveriges tillitsproblem i allra högsta grad är lokal, men riskerar att spilla över på det nationella om problemen förblir olösta. För att stärka lokalsamhälletilliten krävs det av politiken att säkra den fysiska närvaron av välfärdsinstitutioner över hela Sverige. Det gäller i synnerhet polisnärvaron som är central för människors känsla av trygghet. Studieresultaten visar nämligen att svenskarnas uppfattade trygghet och tillit är mycket starkt sammankopplat.Tilliten till det svenska samhällskontraktet bidrar även med ett unikt Välfärdstillgänglighetsindex, respektive Välfärdsförtroendeindex, som i sin tur delas upp i fyra underkategorier: sjukvård, utbildning, äldreomsorg och polisväsende/trygghet. Rapporten tillför en översyn av välfärdssverige genom data från 49 kommuner, från Kiruna i norr till Malmö i syd.Resultaten visar också att:Pessimismen om tillitens tillstånd är värre än dess faktiska tillståndKänslan av trygghet har minskat sedan Tillitsbarometern började mäta år 2009 –och det spiller delvis över på lokalsamhälletillitenUpplevd tillgänglighet till välfärdstjänster stämmer inte överens med den faktiska tillgänglighetenFaktisk tillgänglighet till välfärdstjänster påverkar inte tilliten – men upplevd tillgänglighet gör detTilliten till välfärden är generellt lite högre i större tätorter, jämfört med storstäder och landsbygdTilliten till äldrevården är märkbart högre i mindre tätorterLokalt förtroende för grundskola och äldrevård påverkar tydligt lokalsamhälletilliten, medan sambandet mellan tilliten till sjukvård och lokalsamhälletilliten är svårare att fastställaSocialdemokratiska kommunstyrelseordföranden uppfattar i högre grad kommunmedborgares förväntningar på välfärden som rimliga, jämfört med Moderaterna och Centerpartiet
|
|
| 6. |
- Aslam, Tayyba N., et al.
(författare)
-
A survey of preferences for respiratory support in the intensive care unit for patients with acute hypoxaemic respiratory failure
- 2023
-
Ingår i: Acta Anaesthesiologica Scandinavica. - : WILEY. - 0001-5172 .- 1399-6576. ; 67:10, s. 1383-1394
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BackgroundWhen caring for mechanically ventilated adults with acute hypoxaemic respiratory failure (AHRF), clinicians are faced with an uncertain choice between ventilator modes allowing for spontaneous breaths or ventilation fully controlled by the ventilator. The preferences of clinicians managing such patients, and what motivates their choice of ventilator mode, are largely unknown. To better understand how clinicians preferences may impact the choice of ventilatory support for patients with AHRF, we issued a survey to an international network of intensive care unit (ICU) researchers.MethodsWe distributed an online survey with 32 broadly similar and interlinked questions on how clinicians prioritise spontaneous or controlled ventilation in invasively ventilated patients with AHRF of different severity, and which factors determine their choice.ResultsThe survey was distributed to 1337 recipients in 12 countries. Of these, 415 (31%) completed the survey either fully (52%) or partially (48%). Most respondents were identified as medical specialists (87%) or physicians in training (11%). Modes allowing for spontaneous ventilation were considered preferable in mild AHRF, with controlled ventilation considered as progressively more important in moderate and severe AHRF. Among respondents there was strong support (90%) for a randomised clinical trial comparing spontaneous with controlled ventilation in patients with moderate AHRF.ConclusionsThe responses from this international survey suggest that there is clinical equipoise for the preferred ventilator mode in patients with AHRF of moderate severity. We found strong support for a randomised trial comparing modes of ventilation in patients with moderate AHRF.
|
|
| 7. |
- Karlsson, Magnus, 1970-, et al.
(författare)
-
Vilken resurs kan deltagare i civilsamhället vara vid en framtida hälsokris? : En studie av krisinsatsvilja i det civila samhället i allmänhet och i idrottsorganisationer i synnerhet
- 2023
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X. ; 100:4, s. 580-588
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna artikel undersöks svenskarnas vilja att göra en frivillig insats vid en hälsokris med fokus på hur den relaterar till deras engagemang i det civila samhället i allmänhet och i idrottsorganisationer i synnerhet. Resultaten visar att svenskarnas vilja att göra insatser vid kris (men också krig) generellt sett är stor, men att det finns märkbara skillnader mellan de som är medlemmar i civilsamhällesorganisationer och de som inte är medlemmar. Resultaten visar också att krisinsatsviljan är högre bland de som är medlemmar i flera olika organisationstyper. Det finns dock viss variation mellan organisationstyperna – där villigheten att göra insatser är störst bland medlemmar civila insats-organisationer och idrottsorganisationer. Idrottsrörelsen samlar en stor andel av civilsamhällesengagemanget i Sverige, och kan ur ett krisinsatsperspektiv utgöra en viktig resurs vid sidan av det offentliga.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Larsson, Anna-Karin L., 1975-, et al.
(författare)
-
Att göra flickors röster hörda : Om flickforskningens möte med historievetenskapen
- 2023
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här sessionen handlar flickors röster i historien och om flickforskning i Sverige – specifikt flickforskningens möte med historievetenskapen. Den internationella forskningen om flickor och unga kvinnor, Girlhood Studies eller flickforskning på svenska, utvecklades under 1990-talet och fick en skjuts under 2000-talets första decennier inom forskning men också i politiska, massmediala och populärkulturella sammanhang.[1] Utgångspunkten var att den tidigare ungdomsforskningen varit genusblind, medan kvinnoforskningen saknat generationsperspektiv. Nu började genus och generation kombineras för att producera ny kunskap om flickor, kunskap om hur det talas om flickor, om hur flickor behandlas och om hur de upplever sina livsvillkor.[2] Gemensamt för det sena 1900-talets intresse för flickor på olika arenor var att det ofta handlade om flickor och om synliggörandet av flickor. Sedan millennieskiftet har forskningsfältet utvecklats både internationellt och i Sverige. Intersektionella analyser av flickor, flickdom och ung femininitet har genererat kunskap om flickor i historien men också om hur samtiden har sett på, uppfattat och behandlat flickor. Inom historieämnet har en rad avhandlingar om flickor publicerats under 2000-talet[3] och forskare har alltmer börjat intressera sig för flickors aktörskap och olika flickdiskurers uppkomst och innebörd.[4] De medverkande i denna session har forskat om flickor från 1800-talet till i dag, i skilda kontexter, med olika teoretiska utgångspunkter och metoder. Diskussionen kommer handla dels om vad som sker i mötet mellan flickforskning och historievetenskapen, dels om mötet mellan forskaren och flickorna i historien. Vilka möjligheter, utmaningar och svårigheter står historisk flickforskning inför och hur finner vi och hur bearbetar vi de spår som flickor har (eller inte har) lämnat efter sig i olika historiska källor?De medverkande i sessionen:Ordförande och presentatör: Anna-Karin Larsson, fil.dr historia och lektor i socialt arbete, Örebro universitet. ”Våldsamma flickor. En modernhistorisk studie av synen på flickor som använder våld.” Bodil Formark, fil.dr historia Umeå universitet ”Historiska reflektioner kring flickforskningens uppgift i en flickfrämjande och postfeministisk tidSara Backman-Prytz, fil.dr. Uppsala universitet. ”I utbildningshistoriens hemliga trädgård – flickor i skolarkiven"Agnes Hamberger, doktorand, Uppsala universitet. ”Anna, Brita och Carin – minnen från folkskolans flickor.”Rebecka Andersen, fil. dr. Marie Cederschiöld högskola. ”Omsorg och tvång på uppfostringsanstalten Viebäckhemmen 1905–1947” [1] Se t.ex. Ojanen, K. (2008): ”Flickforskningens flickor: Diskussioner om flickskapets mångfald och flickors makt” i Elore, vol. 15 – 1:2008. Formark, B., et al. (2017) Nordic Girlhoods. New Perspectives and Outlooks. [2] Se Michell, C, Reid-Walsh, J. & Kirk, J. (2008): “Editorial” i Girlhood Studies. An Interdisciplinary Journal 2008:1. [3] Exempelvis: Formark, B. (2010). Den välsituerade flickan: om den svenska flickscoutrörelsens historia 1910-1940, Umeå universitet, 2010; Frih, A-K. (2007). Flickan i medicinen: ungdom, kön och sjuklighet 1870-1930, Örebro universitet, 2007; Frydendahl Larsen, B. (2020). Opdragelse og diagnosticering: fra uopdragelighed til psykopati på Vejstrup Pigehjem 1908-1940, Lunds universitet, 2020; Andersen, R. (2022) I kvinnornas värld : Omsorg och tvång på uppfostringsanstalten Viebäckhemmen 1905–1947, Marie Cederschiöld högskola; Backman Prytz, S. (2014) Borgerlighetens döttrar och söner: Kvinnliga och manliga ideal bland läroverksungdomar, ca. 1880−1930, Uppsala universitet. [4] Formark, B. (2013). Jösses flickor, vilket trassel!: Historiska reflektioner kring flickforskningens uppgift i en flickfrämjande och postfeministisk tid. Tidskrift för Genusvetenskap. nr 2-3, s. 7-20.
|
|
| 10. |
- Munch, Marie W., et al.
(författare)
-
Effect of 12 mg vs 6 mg of Dexamethasone on the Number of Days Alive Without Life Support in Adults With COVID-19 and Severe Hypoxemia The COVID STEROID 2 Randomized Trial
- 2021
-
Ingår i: Journal of the American Medical Association (JAMA). - : AMER MEDICAL ASSOC. - 0098-7484 .- 1538-3598. ; 326:18, s. 1807-1817
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Question What is the effect of 12 mg vs 6 mg of dexamethasone on the number of days alive without life support at 28 days in patients with COVID-19 and severe hypoxemia? Findings In this randomized trial that included 1000 patients with COVID-19 and severe hypoxemia, treatment with 12 mg/d of dexamethasone resulted in 22.0 days alive without life support at 28 days compared with 20.5 days in those receiving 6 mg/d of dexamethasone. This difference was not statistically significant. Meaning Compared with 6 mg of dexamethasone, 12 mg of dexamethasone did not statistically significantly reduce the number of days alive without life support at 28 days. This multicenter randomized clinical trial compares the effects of 12 mg/d vs 6 mg/d of dexamethasone in patients with COVID-19 and severe hypoxemia. IMPORTANCE A daily dose with 6 mg of dexamethasone is recommended for up to 10 days in patients with severe and critical COVID-19, but a higher dose may benefit those with more severe disease. OBJECTIVE To assess the effects of 12 mg/d vs 6 mg/d of dexamethasone in patients with COVID-19 and severe hypoxemia. DESIGN, SETTING, AND PARTICIPANTS A multicenter, randomized clinical trial was conducted between August 2020 and May 2021 at 26 hospitals in Europe and India and included 1000 adults with confirmed COVID-19 requiring at least 10 L/min of oxygen or mechanical ventilation. End of 90-day follow-up was on August 19, 2021. INTERVENTIONS Patients were randomized 1:1 to 12 mg/d of intravenous dexamethasone (n = 503) or 6 mg/d of intravenous dexamethasone (n = 497) for up to 10 days. MAIN OUTCOMES AND MEASURES The primary outcome was the number of days alive without life support (invasive mechanical ventilation, circulatory support, or kidney replacement therapy) at 28 days and was adjusted for stratification variables. Of the 8 prespecified secondary outcomes, 5 are included in this analysis (the number of days alive without life support at 90 days, the number of days alive out of the hospital at 90 days, mortality at 28 days and at 90 days, and >= 1 serious adverse reactions at 28 days). RESULTS Of the 1000 randomized patients, 982 were included (median age, 65 [IQR, 55-73] years; 305 [31%] women) and primary outcome data were available for 971 (491 in the 12 mg of dexamethasone group and 480 in the 6 mg of dexamethasone group). The median number of days alive without life support was 22.0 days (IQR, 6.0-28.0 days) in the 12 mg of dexamethasone group and 20.5 days (IQR, 4.0-28.0 days) in the 6 mg of dexamethasone group (adjusted mean difference, 1.3 days [95% CI, 0-2.6 days]; P = .07). Mortality at 28 days was 27.1% in the 12 mg of dexamethasone group vs 32.3% in the 6 mg of dexamethasone group (adjusted relative risk, 0.86 [99% CI, 0.68-1.08]). Mortality at 90 days was 32.0% in the 12 mg of dexamethasone group vs 37.7% in the 6 mg of dexamethasone group (adjusted relative risk, 0.87 [99% CI, 0.70-1.07]). Serious adverse reactions, including septic shock and invasive fungal infections, occurred in 11.3% in the 12 mg of dexamethasone group vs 13.4% in the 6 mg of dexamethasone group (adjusted relative risk, 0.83 [99% CI, 0.54-1.29]). CONCLUSIONS AND RELEVANCE Among patients with COVID-19 and severe hypoxemia, 12 mg/d of dexamethasone compared with 6 mg/d of dexamethasone did not result in statistically significantly more days alive without life support at 28 days. However, the trial may have been underpowered to identify a significant difference.
|
|
