| 1. |
- Schael, S, et al.
(författare)
-
Precision electroweak measurements on the Z resonance
- 2006
-
Ingår i: Physics Reports. - : Elsevier BV. - 0370-1573 .- 1873-6270. ; 427:5-6, s. 257-454
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- We report on the final electroweak measurements performed with data taken at the Z resonance by the experiments operating at the electron-positron colliders SLC and LEP. The data consist of 17 million Z decays accumulated by the ALEPH, DELPHI, L3 and OPAL experiments at LEP, and 600 thousand Z decays by the SLID experiment using a polarised beam at SLC. The measurements include cross-sections, forward-backward asymmetries and polarised asymmetries. The mass and width of the Z boson, m(Z) and Gamma(Z), and its couplings to fermions, for example the p parameter and the effective electroweak mixing angle for leptons, are precisely measured: m(Z) = 91.1875 +/- 0.0021 GeV, Gamma(Z) = 2.4952 +/- 0.0023 GeV, rho(l) = 1.0050 +/- 0.0010, sin(2)theta(eff)(lept) = 0.23153 +/- 0.00016. The number of light neutrino species is determined to be 2.9840 +/- 0.0082, in agreement with the three observed generations of fundamental fermions. The results are compared to the predictions of the Standard Model (SM). At the Z-pole, electroweak radiative corrections beyond the running of the QED and QCD coupling constants are observed with a significance of five standard deviations, and in agreement with the Standard Model. Of the many Z-pole measurements, the forward-backward asymmetry in b-quark production shows the largest difference with respect to its SM expectation, at the level of 2.8 standard deviations. Through radiative corrections evaluated in the framework of the Standard Model, the Z-pole data are also used to predict the mass of the top quark, m(t) = 173(+10)(+13) GeV, and the mass of the W boson, m(W) = 80.363 +/- 0.032 GeV. These indirect constraints are compared to the direct measurements, providing a stringent test of the SM. Using in addition the direct measurements of m(t) and m(W), the mass of the as yet unobserved SM Higgs boson is predicted with a relative uncertainty of about 50% and found to be less than 285 GeV at 95% confidence level. (c) 2006 Elsevier B.V. All rights reserved.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Thomas, HS, et al.
(författare)
-
- 2019
-
swepub:Mat__t
|
|
| 8. |
- Andersson, Agneta, et al.
(författare)
-
DNA-streckkodning av marina växtplankton : Ett nytt verktyg i miljöövervakningen
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Växtplankton utgör grunden i den marina näringsväven och används världen över för att bestämma miljöstatus i hav och sjöar. De ingår exempelvis som en kvalitetsfaktor i EU:s vattendirektiv och havsmiljödirektiv. Det finns långa tidsserier av växtplanktonövervakning där analyserna utförts med mikroskopi. Det sker nu en snabb internationell utveckling av DNA-metoder för att övervaka växtplankton. Målsättningen med detta projekt var att utveckla en praktisk och robust DNA analysmetod som kan implementeras i svensk marin miljöövervakning. Vårt tillvägagångssätt var att följa med på ordinarie marina miljöövervakningsexpeditioner under ett års tid (2019–2020) och ta parallella havsvattenprov för så kallad DNA-streckkodning av växtplankton. Sammanlagt tog vi prov vid 19 övervakningsstationer som var spridda från Bottenviken i norr till Skagerrak i söder. Provtagningsfrekvensen var cirka 1 gång per månad. Praktiska metoder utarbetades för fältprovtagning, DNA-extraktion, sekvensering, bioinformatisk analys och taxonomisk annotering. Vi har även tagit fram system för datahantering hos nationell datavärd och gett förslag på en ny datatyp för nationellt datavärdskap för marinbiologi och oceanografi vid Svenskt Oceanografiskt Datacentrum (https://sharkweb. smhi.se/hamta-data/). En viktig del har varit att jämföra resultaten av DNA-streckkodning och mikroskopi. Resultaten visar att DNA-streckkodning ger ungefär dubbelt så högt biodiversitetsmått än mikroskopering, även om det skiljer sig åt mellan olika grupper av växtplankton. För att undersöka om DNA-streckkodning kan användas för kvantitativ analys tillsatte vi en intern standard till proverna bestående av syntetiskt DNA, men eftersom resultatet varierade så behöver man arbeta vidare med detta. Den relativa fördelningen av vanliga eukaryota växtplanktongrupper visade sig ha relativt bra överensstämmelse mellan DNA-streckkodning och mikroskopimåttet kolbiomassa, medan biovolym och abundans skiljde sig åt mer. DNA-streckkodning visade sig ge detaljerade utbredningsmönster av skadliga alger, till exempel för släktet Prymnesium bland häftalgerna (Coccolithophyceae). Vi har inom projektet kunnat utvärdera ekologiska drivkrafter för växtplanktonsamhällets diversitet och artsammansättning, genom att miljöövervakningen mäter många fysikalisk-kemiska parametrar. Både salthalt och närsalter visade sig ha stor inverkan på växtplanktonsamhällets sammansättning och diversitet. Sammanfattningsvis ser vi att den framtagna DNA-streckkodningsmetoden skulle vara ett bra komplement till den etablerade växtplanktonövervakningen.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
