| 1. |
- Andersson Chronholm, Jannika, 1972-, et al.
(författare)
-
Akademisk integration
- 2013
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Andersson Chronholm, Jannika, et al.
(författare)
-
Bilder av människans inre : Förförståelse och studentaktivitet
- 2010
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi har infört ett inledande undervisningsmoment på en grundläggande biologikurs med syfte att utforska studenternas förståelse av mänsklig anatomi. En central slutsats från ämnesdidaktisk forskning är att studenterna som kommer till våra kurser har med sig en förförståelse sedan tidigare. För att bidra till ett konstruktivt lärande måste vi som lärare både vara medvetna om deras uppfattningar och utforma lärandeaktiviteter som hjälper dem att utveckla sin förståelse (Scott, Asoko & Leach, 2007).Momentet utgick från en uppgift där grupper med två till fyra studenter under femton minuter fick rita en förklarande bild av människokroppens inre och hur olika delar hänger ihop. Därefter genomfördes diskussioner i grupp och gemensamt kring bilderna. Vi valde att arbeta med bilder för deras användbarhet både som diagnosverktyg och som hjälpmedel för fortsatt lärande (White & Gunstone, 1994). Dessutom fanns en modell för tolkning och klassning av studenters bilder sedan tidigare (Reiss & Tunnicliffe, 2001).Analysen av studenternas svar visade att hälften av grupperna redovisade en förhållandevis god kunskap av den mänskliga anatomin, med minst två sammanhängande organsystem utritade. De organsystem som studenterna hade bäst förståelse för var matsmältningssystemet och andningssystemet. Samtidigt uppvisade analysen en del märkligheter som tydligt visar att metoden inte förbehållningslöst kan användas för att få en korrekt bild av studenters förförståelse, vilket också har diskuterats tidigare (Prokop & Fanèovièová, 2006).Som lärandemoment fungerade momentet mycket väl. I diskussionerna som följde efter övningen reflekterade studenterna kring sin nuvarande förståelse av människokroppen och motiverades inför den efterföljande kursen.Vi kommer att presentera resultat från analyserna av studenternas bilder samt diskutera hur undervisningsmomentet fungerade i praktiken med erfarenheter från både lärare, som fick en fördjupad insikt av just dessa studenters förförståelse i området, och studenter, som började fundera kring både styrkor och svagheter i sin egen förståelse.ReferenserScott, P., Asoko, H. & Leach, J. (2007). Students’ Conceptions and Conceptual Learning in Science. In S. K. Abell & N. G. Lederman (Eds.), Handbook of Research on Science Education. Abingdon: Routledge.Prokop, P. & Fanèovièová, J. (2006) Student’s ideas about the human body: Do they really draw what they know? Journal of Baltic Science Education 2(10): 86-95.Reiss, M.J. and Tunnicliffe, S.D. (2001) Students’ Understandings of Human Organs and Organ Systems Research in Science Education 31: 383–399.White, R. T., & Gunstone R. F. (1994) Probing understanding. London, UK: Falmer Press.
|
|
| 3. |
- Andersson Chronholm, Jannika, et al.
(författare)
-
Erfarenheter av ett studentaktiverande kursupplägg.
- 2010
-
Ingår i: Att undervisa med vetenskaplig förankring – i praktiken!. - Uppsala : Universitetstryckeriet. ; , s. 92-102
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Andersson Chronholm, Jannika, 1972-, et al.
(författare)
-
Förstaårsstudenters och lärares förhållningssätt till laborationer i fysik
- 2014
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Laborationer används som ett närmast självklart inslag på naturvetenskapliga utbildningar. Mål och syften med laborationer kan skifta mellan olika kurser och är inte alltid uppenbara för studenterna (Hart et al., 2000; Russell & Weaver, 2008). Ofta förväntas de lära sig hantering av utrustning, tolkning av data och rapportskrivning, samtidigt som de ska få bättre förståelse för teorin genom att seJohan Larsson undersökte 2012 hur hans studenter på tekniskt-naturvetenskapligt basår (högskoleförberedande) värderade olika undervisningsformer. Laborationer fick då sämst betyg. För att undersöka möjliga orsaker till detta tog vi initiativ till en fenomenografisk studie (Marton, 1981) av attityder till fysiklaborationer. Skriftliga enkätsvar samlades in från 38 förstaårsstudenter på kandidatprogrammet i fysik vid Uppsala universitet. Den öppna enkätfrågan inspirerades av en amerikansk studiebesvarades även av 18 anonyma lärare på Institutionen för fysik och astronomi. Både lärare och studenter har skrivit långa svar som vi kategoriserat fenomenografiskt, det vill säga vi har kartlagt förekomsten av attityder.Det finns tydliga nivåer av progression; från ett distanserat, ointresserat förhållningssätt till en nivå där man har en uppfattning om framtida behov. Studien visar inte på några större skillnader mellan lärarnas och studenternas syn. Laborationer förväntas koppla teori till praktik samt ge tillfälle att träna på instrumenthantering och vetenskapligt arbetssätt. Några nämner också att laborationer ökar deras förståelse och lärande, ger social träning och förbereder dem för ett kommande arbetsliv.Vår avsikt är att använda resultaten för att öka laborationernas upplevda värde, genom att uppmärksamma kollegor på de förekommande förhållningssätten och tillsammans förbereda oss för att bemöta dem. Frågor som vi vill diskutera är t.ex.: Vill vi att studenterna ska tycka så här?Hur speglar våra laborationsinstruktioner det vi vill att studenterna ska lära sig? Hur kommunicerar vi mål och syften med varje laboration på bästa sätt?Hart C., Mulhall, P., Berry, A., Loughran, J., & Gunstone, R. (2000). What is the purpose of this experiment? Or can students learn something from doing experiments? Journal of Research in Science Teaching, 37(7), 655-675. Marton, F. (1981). Phenomenography Describing conceptions of the world around us. Instructional Science, 10, 177-200.Russell, C. B., & Weaver, G. C. (2008). Student Perceptions of the Purpose and Function of the Laboratory in Science: A Grounded Theory Study. International Journal for the Scholarship of Teaching and Learning, 2(2), 1-14.
|
|
| 5. |
- Andersson Chronholm, Jannika, 1972-, et al.
(författare)
-
Förstaårsstudenters och lärares syn på laborationer i fysik
- 2013
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- BakgrundDå institutionen för fysik och astronomi under 2013 identifierat laborationerna som ett problemområde har vi gjort en fenomenografisk studie som undersökte studenters och lärares syn på laborationer. Datainsamling och analysVi har samlat in skriftliga enkätsvar från 18 lärare och 38 förstaårsstudenter på kandidatprogrammet i fysik.Den öppna enkätfrågan var : - Varför har vissa kurser laborationer?Svaren visar på många olika uppfattningar och vi har kategoriserat dessa fenomenografiskt. ResultatVi ser tydliga nivåer av progression i svaren; från ett distanserat och ointresserat förhållningssätt, till en uppfattning om lärande och framtida yrkesliv.Studien visar att lärare och studenterna har mycket lika syn på laborationer.Uppfattningar som fördes fram var att kurser har laborationer för att : l det är obligatorisktl koppla teori till praktikl öva instrumenthanteringl träna vetenskapligt arbetssättl öka förståelsen och lärandetl ge social träningl utgöra förberedelse för arbetsliv ReferenserMarton, F. (1981) Phenomenography – Describing conceptions of the world around us. Instructional Science, 10, 177-200.Russell, C. B. and Weaver, G. C. (2008) Student Perceptions of the Purpose and Function of the Laboratory in Science: A Grounded Theory Study. International Journal for the Scholarship of Teaching and Learning 2(2).
|
|
| 6. |
- Andersson Chronholm, Jannika, et al.
(författare)
-
Föränderliga atomer och oklar energi - Att utforska studenters förförståelse : Poster presented at the NU2010 Dialog för Lärande Conference, Stockholm, 13-15 October.
- 2010
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som universitetslärare behöver vi utforska och förstå de uppfattningar som studenterna har om våra ämnen när de kommer till kurserna (se exempelvis Scott, Asoko & Leach, 2007) för att utforma vår undervisning och göra andra prioriteringar. Ett verktyg för detta är konceptinventeringar - enkätstudier som kartlägger studenters förförståelse.De första konceptinventeringarna inom naturvetenskaperna genomfördes inom fysiken, men utvecklingsarbete pågår numera även inom andra ämnesområden.Inom biologin tog arbetet fart i början av 2000-talet. Tidigt konstaterades att arbetet inom biologin delvis skiljer sig från det i fysik, men att det också finns likheter (Klymkowsky, Garvin-Doxas & Zeilik, 2003). Nu har olika grupper av biologer börjat samverka för att testa och utforma olika verktyg för konceptinventering (D’Avanzo, 2008).Som en del av utformningsarbetet av en grundläggande biologikurs, men också som en del av det internationella utvecklingsarbetet, genomför vi försök med en konceptinventering om bland annat respiration och matspjälkningen. Den konceptinventering vi utvecklat bygger på relevanta delar från Biology Concept Inventory (Klymkowsky, & Garvin-Doxas, 2008) och material från projektet Thinking lika a Biologist (www.biodqc.org). Urvalet gjordes utifrån innehållet på kursen och diskuterades med kollegor.Analyserna av de första försöken ger intressanta upplysningar om studenternas förförståelse, som delvis skiljer sig från den hos amerikanska studenter på vilka verktygen prövats tidigare. I vissa fall visar dock våra studenter precis samma brister i förförståelse som observerats för andra grupper. Bland annat har mer än 50 % av studenterna (som läst minst gymnasieskolans Kemi A) uppfattningen att ett atomslag enkelt kan omvandlas till ett annat. En fråga om energi visar också att de allra flesta (som läst minst gymnasieskolans Fysik A) har en oklar bild av vad energi egentligen är.Med denna posterpresentation vill vi öppna upp för diskussioner kring den förförståelse studenter tar med sig till våra kurser, hur vi kan utforska den förförståelsen samt hur vi som universitetslärare praktiskt kan arbeta utifrån detta.ReferenserD’Avanco, C (2008) Biology Concept Inventories: Overview, Status, and Next Steps Bioscience 58(11):1079-1085.Klymkowsky, M.W., Garvin-Doxas, K. & Zeilik, M. (2003) Bioliteracy and Teaching Efficacy: What Biologists Can Learn from Physicists Cell Biology Education 2:155–161.Klymkowsky, M.W. & Garvin-Doxas, K. (2008) Recognizing Student Misconceptions through Ed’s Tool and the Biology Concept Inventory. PLoS Biology, 6:e3 (1-14).Scott, P., Asoko, H. & Leach, J. (2007). Student Conceptions and Conceptual Learning in Science. In S. K. Abell & N. G. Lederman (Eds.), Handbook of Research on Science Education. Abingdon: Routledge.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Andersson Chronholm, Jannika, 1972-, et al.
(författare)
-
Oro vid studiestarten : Vad vet vi och vad kan man göra?
- 2014
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med utgångspunkt från en undersökning om oro inför studiestarten bland nybörjarstudenter i teknik och naturvetenskap kommer vi att diskutera hur man kan arbeta i praktiken för att minska sådan oro. I en enkätundersökning höstterminen 2013 angav 38% av nybörjarstudenterna att det var oroliga för något inför studiestarten. En kvalitativ analys av deras fritextsvar om oron identifierade fyra olika områden: Klara av studierna, Möta akademin, Välja rätt och Klara av vardagen. Vi kommer att presentera resultat från undersökningen samt exempel på centraa grundidéer för hur man kan arbeta för att minska studenters oro. Presentationen avslutas med gruppdiskussioner baserade på exempel från vår undersökning och deltagarna egna erfarenheter.
|
|
| 10. |
|
|
