| 1. |
- Andersson Chronholm, Jannika, 1972-, et al.
(författare)
-
Akademisk integration
- 2013
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Andersson Chronholm, Jannika, 1972-, et al.
(författare)
-
Förstaårsstudenters och lärares förhållningssätt till laborationer i fysik
- 2014
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Laborationer används som ett närmast självklart inslag på naturvetenskapliga utbildningar. Mål och syften med laborationer kan skifta mellan olika kurser och är inte alltid uppenbara för studenterna (Hart et al., 2000; Russell & Weaver, 2008). Ofta förväntas de lära sig hantering av utrustning, tolkning av data och rapportskrivning, samtidigt som de ska få bättre förståelse för teorin genom att seJohan Larsson undersökte 2012 hur hans studenter på tekniskt-naturvetenskapligt basår (högskoleförberedande) värderade olika undervisningsformer. Laborationer fick då sämst betyg. För att undersöka möjliga orsaker till detta tog vi initiativ till en fenomenografisk studie (Marton, 1981) av attityder till fysiklaborationer. Skriftliga enkätsvar samlades in från 38 förstaårsstudenter på kandidatprogrammet i fysik vid Uppsala universitet. Den öppna enkätfrågan inspirerades av en amerikansk studiebesvarades även av 18 anonyma lärare på Institutionen för fysik och astronomi. Både lärare och studenter har skrivit långa svar som vi kategoriserat fenomenografiskt, det vill säga vi har kartlagt förekomsten av attityder.Det finns tydliga nivåer av progression; från ett distanserat, ointresserat förhållningssätt till en nivå där man har en uppfattning om framtida behov. Studien visar inte på några större skillnader mellan lärarnas och studenternas syn. Laborationer förväntas koppla teori till praktik samt ge tillfälle att träna på instrumenthantering och vetenskapligt arbetssätt. Några nämner också att laborationer ökar deras förståelse och lärande, ger social träning och förbereder dem för ett kommande arbetsliv.Vår avsikt är att använda resultaten för att öka laborationernas upplevda värde, genom att uppmärksamma kollegor på de förekommande förhållningssätten och tillsammans förbereda oss för att bemöta dem. Frågor som vi vill diskutera är t.ex.: Vill vi att studenterna ska tycka så här?Hur speglar våra laborationsinstruktioner det vi vill att studenterna ska lära sig? Hur kommunicerar vi mål och syften med varje laboration på bästa sätt?Hart C., Mulhall, P., Berry, A., Loughran, J., & Gunstone, R. (2000). What is the purpose of this experiment? Or can students learn something from doing experiments? Journal of Research in Science Teaching, 37(7), 655-675. Marton, F. (1981). Phenomenography Describing conceptions of the world around us. Instructional Science, 10, 177-200.Russell, C. B., & Weaver, G. C. (2008). Student Perceptions of the Purpose and Function of the Laboratory in Science: A Grounded Theory Study. International Journal for the Scholarship of Teaching and Learning, 2(2), 1-14.
|
|
| 3. |
- Andersson Chronholm, Jannika, 1972-, et al.
(författare)
-
Förstaårsstudenters och lärares syn på laborationer i fysik
- 2013
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- BakgrundDå institutionen för fysik och astronomi under 2013 identifierat laborationerna som ett problemområde har vi gjort en fenomenografisk studie som undersökte studenters och lärares syn på laborationer. Datainsamling och analysVi har samlat in skriftliga enkätsvar från 18 lärare och 38 förstaårsstudenter på kandidatprogrammet i fysik.Den öppna enkätfrågan var : - Varför har vissa kurser laborationer?Svaren visar på många olika uppfattningar och vi har kategoriserat dessa fenomenografiskt. ResultatVi ser tydliga nivåer av progression i svaren; från ett distanserat och ointresserat förhållningssätt, till en uppfattning om lärande och framtida yrkesliv.Studien visar att lärare och studenterna har mycket lika syn på laborationer.Uppfattningar som fördes fram var att kurser har laborationer för att : l det är obligatorisktl koppla teori till praktikl öva instrumenthanteringl träna vetenskapligt arbetssättl öka förståelsen och lärandetl ge social träningl utgöra förberedelse för arbetsliv ReferenserMarton, F. (1981) Phenomenography – Describing conceptions of the world around us. Instructional Science, 10, 177-200.Russell, C. B. and Weaver, G. C. (2008) Student Perceptions of the Purpose and Function of the Laboratory in Science: A Grounded Theory Study. International Journal for the Scholarship of Teaching and Learning 2(2).
|
|
| 4. |
- Andersson Chronholm, Jannika, 1972-, et al.
(författare)
-
Oro vid studiestarten : Vad vet vi och vad kan man göra?
- 2014
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med utgångspunkt från en undersökning om oro inför studiestarten bland nybörjarstudenter i teknik och naturvetenskap kommer vi att diskutera hur man kan arbeta i praktiken för att minska sådan oro. I en enkätundersökning höstterminen 2013 angav 38% av nybörjarstudenterna att det var oroliga för något inför studiestarten. En kvalitativ analys av deras fritextsvar om oron identifierade fyra olika områden: Klara av studierna, Möta akademin, Välja rätt och Klara av vardagen. Vi kommer att presentera resultat från undersökningen samt exempel på centraa grundidéer för hur man kan arbeta för att minska studenters oro. Presentationen avslutas med gruppdiskussioner baserade på exempel från vår undersökning och deltagarna egna erfarenheter.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Andersson Chronholm, Jannika, 1972-, et al.
(författare)
-
Vilse på utbildningsmarknaden?
- 2013
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Hur tänker studenter kring utbildningsval och studiebanor? I en allt bredare utbildningsmarknad spelar identitetsfrågor stor roll. Valen blir på samma gång allt viktigare och allt mer spontana. Med utgångspunkt från olika projekt och forskningsresultat kommer vi diskutera vad detta innebär för studievägledning, marknadsföring av utbildningar och utbildningsval.
|
|
| 7. |
- Andersson Chronholm, Jannika, 1972-, et al.
(författare)
-
Vägen in i den högre utbildningens värld
- 2014
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Jannika Andersson Chronholm och Staffan Andersson från Uppsala universitet har arbetat länge med forskning och utveckling kring studenters väg till och genom högre utbildning. De inleder passet med en introduktion kring akademisk integration, med illustrationer från sin egen och andras forskning. Därefter följer en praktisk övning kring normer och individers möten med utbildningskulturer. Med konkreta exempel från sitt eget arbete med att möta studenter kommer de sedan att diskutera vad som är viktigt för att hjälpa studenter att komma in i den högre utbildningens värld. Passet avslutas med ytterligare praktiska övningar och summerande gruppdiskussioner.
|
|
| 8. |
- Andersson, Staffan, 1969-, et al.
(författare)
-
Akademisk integration - Hur kan man göra?
- 2012
-
Ingår i: Universitetspedagogisk utveckling och kvalitet – i praktiken!. - Uppsala : Uppsala universitet. ; , s. 45-68
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 9. |
- Andersson, Staffan, 1969-, et al.
(författare)
-
Avhopp och genomströmning : Hur ser det ut och vad kan man göra?
- 2012
-
Ingår i: Universitetspedagogisk utveckling och kvalitet – i praktiken!. - Uppsala : Uppsala universitet. ; , s. 127-146
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Vi har studerat programgenomströmning och faktorer som påverkar den för ingenjörsutbildningar vid Uppsala universitet. Analys av studiestatistik visar att antalet studenter som avbryter utbildningarna är störst i början, men att det relativa avhoppet är förhållandevis konstant till och med femte terminen. En kvalitativ analys av enkätsvar om studieval och avhoppsöverväganden identifierade fem områden av särskild betydelse för studenters relation till sin utbildning: intresse, mål, framgång, trivsel och kvalitet. Studien ger en värdefull grund för fortsatt utvecklingsarbete för att förbättra genomströmning, både på ingenjörsutbildningar och på andra program.
|
|
| 10. |
- Andersson, Staffan, 1969-, et al.
(författare)
-
Förändring av ingenjörsstudenters lärstrategier under första studieterminen
- 2014
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Postern beskriver hur förhållningssätt till lärande förändras för studenter på tre civilingenjörsprogram vid ett svensk universitet under första studieterminen. Utifrån analys av fritextsvar diskuteras också drivkrafterna bakom observerade förändringar.Undersökningen bygger på en reviderad version av Study Process Questionnaire (Biggs, Kember & Leung, 2001) som kartlägger ytinriktade och djupinriktade lärstrategier. Enkäten har tidigare översatts till svenska och använts vid Lunds Tekniska Högskola (Malm, Alveteg & Roxå, 2009). 663 nybörjarstudenter inom teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet besvarade en första enkät.. De startvärden som mättes för ytinriktade och djupinriktade strategier för nybörjarstudenterna var mycket snarlika de som observerades i studien från Lund.Förändringar under första studieperioden undersöktes genom en uppföljningsenkät på tre ingenjörsprogram. Jämförelse av svaren visade statistiskt signifikanta förändringar från djupinriktade och mot ytinriktade lärstrategier. Analys av fritextsvar visar att studenterna upplever att det främst är behovet av att finna strategier att hantera stora mängder information snabbt som leder till förändringen. Studiens resultat öppnar för diskussioner kring vad som sker under den första studietiden.ReferenserBiggs, J. B., Kember, D., and Leung, D. Y. P. (2001). The Revised Two Factor Study Process Questionnaire: R-SPQ-2F. Br. J. Educ. Psychol. 71: 133–149.Malm, J., Alveteg, M. & Roxå, T. (2011) Are We Promoting a Surface Approach to Learning During the First Year of Engineering Educations? 3:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar, Norrköping, 30 november - 1 december.
|
|
