| 1. |
- Andersson, Eva, 1958-, et al.
(författare)
-
Segregation och växande klyftor : En longitudinell studie
- 2021
-
Ingår i: <em>Ungas uppväxtvillkor och integration </em>. - Stockholm. - 9789188021755
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- En utjämning av människors livschanser. Det har varit en bärande tanke i det svenska välfärdsbygget. I en marknadsekonomi som inte av sig själv ser till att utjämna klyftor kan välfärdsstaten hjälpa till att ge alla människor, oberoende av bakgrund, någorlunda likartade chanser den dag de tar steget ut i vuxenlivet och på egen hand ska ställas inför marknadens krav (Lindh, Malmberg, & Palme 2005). Den är en politik som tar sin början redan under fostertiden, med en mödravård som ska se till att de nyfödda ska ha en god hälsa. Och den fortsätter från förskoletiden ända fram till myndighetsdagen, och längre för dem som söker sig till högre utbildning. Huvuddelen av denna politik riktar sig direkt mot barnet och dess familj med hälsoinsatser, föräldraförsäkring, barnomsorg, undervisning, skolmåltider, socialförsäk- ringar, arbetslöshetsunderstöd, barnbidrag, försörjningsstöd, och även en arbetsmarknad med kollektivavtal och anställningstrygghet som ska ge inkomsttrygghet för vuxna individer, men därmed också inkomsttrygghet för deras barn. Vid sidan av denna individinriktade politik har välfärdsstaten också slagit vakt om uppväxtmiljön i en vidare bemärkelse. Även de bostadsområden där barn växer upp ska erbjuda stöd för deras utveckling till vuxna individer. Bostadsområden ska vara säkra och trygga, funktionella för lek, erbjuda närhet till förskola, skola och hälsovård samt kunna erbjuda fritidsaktiviteter. Bostadsområden ska dessutom föra med sig vuxna som kan vara goda förebilder och ett socialt stöd, varför t.ex. kriminalitet ska motverkas. Om man inom området socialpolitik till stöd för barns uppväxt i Sverige kommit långt i likvärdighet, så gäller inte detta förutsättningar knutna till barns och ungas geografiska hemvist, t.ex. i form av det egna bostadsområdet. Det framgår av tidigare forskning om barns och ungas geografiska kontext i Sverige att det skiljer sig stort i många avseenden (Andersson 2001).I detta kapitel belyser vi inkomstsegregation i Sverige, med särskilt fokus på fattiga områden och utrikes födda. Vi visar också vilka konsekvenser en uppväxt i fattiga områden får senare i livet vad gäller inkomst och utbildning. Vi undersöker även i vilken utsträckning unga, med och utan migrantbakgrund, bor kvar i fattiga områden som vuxna, och vilka faktorer som påverkar flyttningen bort från fattiga områden.
|
|
| 2. |
- Hammarstrand, Sofia, et al.
(författare)
-
Perfluoroalkyl substances (PFAS) in drinking water and risk for polycystic ovarian syndrome, uterine leiomyoma, and endometriosis: A Swedish cohort study
- 2021
-
Ingår i: Environment International. - : Elsevier BV. - 0160-4120 .- 1873-6750. ; 157
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Perfluorinated substances (PFAS) are chemicals with endocrine disruptive properties that may interfere with the female reproductive system. However, few studies have explored the association between benign gynecological diseases and high PFAS exposure. Objectives: The aim of this study was to investigate the possible associations between PFAS exposure and subsequent diagnosis of polycystic ovarian syndrome (PCOS), uterine leiomyoma (fibroids), and endometriosis in a cohort exposed to PFAS through drinking water. Material and methods: In 2013, high levels (with sum of PFAS above 10,000 ng/L), dominated by perfluorooctanesulfonic acid (PFOS) and perfluorohexane sulfonic acid (PFHxS), were found in the drinking water from one of the two waterworks in Ronneby, Sweden. The contamination came from firefighting foams used at a nearby airfield. Females of all ages (n = 29,106) who had ever resided in the municipality between 1985 and 2013 formed a cohort. Individual exposure was assessed based on municipality waterworks distribution data linked to annual residential address data; 27% of the females had ever lived at an address with PFAS-contaminated water. Gynecological health outcomes were retrieved from the Swedish National Patient Register. The Cox proportional hazards model was used to estimate the association between exposure and each diagnosis. Results: There were in all 161 cases of PCOS, 1,122 cases of uterine leiomyoma, and 373 cases of endometriosis. In women aged 20-50 years (n = 18,503), those with the highest estimated PFAS exposure had increased hazard ratios (HR) for PCOS (HR = 2.18; 95% confidence interval (CI) 1.43, 3.34) and uterine leiomyoma (HR = 1.28; 95% CI 0.95, 1.74). No increased HR for endometriosis was found (HR = 0.74; 95% CI 0.42, 1.29). Conclusions: Exposure to high levels of PFAS in drinking water was associated with increased risk of PCOS and possibly uterine leiomyoma, but not endometriosis. The findings for PCOS are consistent with prior studies reporting positive associations between PCOS and PFAS exposure at background levels.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Andersson, Björn, 1939, et al.
(författare)
-
Att förstå naturen - från vardagsbegrepp till kemi, sex "workshops"
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten behandlar hur elever förstår centrala aspekter av kemin. Först kommer tre workshops om materiens bevarande, byggnad respektive faser. Därefter tas blandning, lösning och vattnets kretslopp upp. Som avslutning kommer två workshops om ämnen respektive kemiska reaktioner.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Andersson, B, et al.
(författare)
-
Ökad fysisk aktivitet viktigt för att bromsa sjukfrånvaron
- 2015
-
Ingår i: Dagens nyheter, DN.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Försäkringskassans rapport (DN Debatt 27/11 2015) visar att sjukfrånvaron fortsätter att öka och lovar att kraftsamla i sjukförsäkringshandläggningen. Men, precis som Försäkringskassan skriver, kommer det inte att räcka för att nå regeringens mål. Regeringens åtgärdsprograms program i sju punkter för att minska sjukfrånvaron saknar en viktig komponent. Det måste kompletteras med fysisk aktivitet som ett åttonde område för att trenden ska kunna brytas, skriver 13 debattörer.
|
|
