| 1. |
- Leonardsson, Hanna, 1984, et al.
(författare)
-
Achieving peaceful climate change adaptation through transformative governance
- 2021
-
Ingår i: World Development. - : Elsevier BV. - 0305-750X .- 1873-5991. ; 147
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Which form of governance is required to bridge tensions that stem from the urgent need of climate change adaptation (CCA) on the one hand, and the imperative of upholding peace and social stability in vulnerable areas on the other? This article proposes transformative governance as a framework and methodology for addressing this question. It recognizes that the increased pace of climate change requires urgent and thorough adjustments to actual or expected climate change effects through a transformation of societies to increase their capacity to build sustainability. Our framework for transformative governance approach responds to this imperative and is based on three components: a theoretical framework for peaceful CCA governance derived from the fields of sustainability governance, political ecology and peacebuilding, second, a ‘glocal’ and bottom-up approach illustrated by two examples of cross-border collaboration, that demonstrate peaceful CCA governance as necessarily glocal, thirdly a learning methodology that implies context-based, goal-oriented, pluralistic and interactive co-production of knowledge. These are argued to be vital conditions for implementing CCA governance that is transformative and supports peaceful societies.
|
|
| 2. |
- Thollander, Patrik, 1976-, et al.
(författare)
-
Energinyckeltal och växthusgasutsläpp baserade på industrins energianvändande processer
- 2021
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Svensk industri bör strategiskt arbeta mot ökad energi- och resurseffektivitet på en global marknad med knappare resurser. I detta sammanhang spelar beslutsunderlag och nyckeltal en central roll för att nå ökad effektivitet. Även för tillsynsmyndigheter är rättvisande nyckeltal avseende slutenergianvändning av mycket stor vikt för att kunna bedriva ett rättvist förebyggande och proaktivt arbete med svenska företag. De nyckeltal som finns på internationell och nationell nivå är baserade på tillförd energi och ofta relaterade till en ekonomisk output, till exempel förädlingsvärde. Det saknas emellertid nyckeltal kring slutenergianvändningen inom svensk industri fördelat på energibärare såsom el och olja och fördelat på slutenergiprocesser såsom ugnar, tryckluftskompressorer, etc. De siffror som ibland anges är baserade på grova uppskattningar. Projektets mål har därför varit att generera ett processträd avseende flera av de största, till slutenergianvändning räknat, svenska industribranscherna avseende hur slutenergianvändningen är fördelad på processnivå och olika energibärare, samt att allokera växthusgasutsläpp på dessa olika processer. Resultaten indikerar att nyckeltal baserade på energianvändning och indirekta växthusgasutsläpp på processnivå kan bidra till bättre kunskap om i vilka industriella energianvändande processer den största potentialen för energieffektivisering och minskning av växthusgasutsläpp finns. För att upprätthålla kunskap om var den största potentialen för förbättring finns krävs att energidata regelbundet samlas in efter en standardiserad kategorisering av energianvändande processer. Även om projektet har avgränsats till svensk industri kan resultatet vara till nytta också för andra medlemsstater inom EU liksom globalt.
|
|
| 3. |
- Andersson, Anders, et al.
(författare)
-
A transcriptional timetable of autumn senescence
- 2004
-
Ingår i: Genome Biology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1465-6906 .- 1474-760X. ; 5:4, s. R24-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background We have developed genomic tools to allow the genus Populus (aspens and cottonwoods) to be exploited as a full-featured model for investigating fundamental aspects of tree biology. We have undertaken large-scale expressed sequence tag (EST) sequencing programs and created Populus microarrays with significant gene coverage. One of the important aspects of plant biology that cannot be studied in annual plants is the gene activity involved in the induction of autumn leaf senescence. Results On the basis of 36,354 Populus ESTs, obtained from seven cDNA libraries, we have created a DNA microarray consisting of 13,490 clones, spotted in duplicate. Of these clones, 12,376 (92%) were confirmed by resequencing and all sequences were annotated and functionally classified. Here we have used the microarray to study transcript abundance in leaves of a free-growing aspen tree (Populus tremula) in northern Sweden during natural autumn senescence. Of the 13,490 spotted clones, 3,792 represented genes with significant expression in all leaf samples from the seven studied dates. Conclusions We observed a major shift in gene expression, coinciding with massive chlorophyll degradation, that reflected a shift from photosynthetic competence to energy generation by mitochondrial respiration, oxidation of fatty acids and nutrient mobilization. Autumn senescence had much in common with senescence in annual plants; for example many proteases were induced. We also found evidence for increased transcriptional activity before the appearance of visible signs of senescence, presumably preparing the leaf for degradation of its components.
|
|
| 4. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Brobygge i lärandesituationer under slöjdarbete
- 2016
-
Ingår i: NÄD2016, Nationell Ämnesdidaktisk Konferens 19-21 april 2016. Malmö.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna presentation är att diskutera hur samspelet mellan lärarstudenter, lärare och omgivning medverkar i lärandesituationer för att utveckla händig- och skicklighet under slöjdarbete. Under studenternas utbildning till att bli lärare för skolans slöjdämne ingår det under utbildningstiden också arbeten i verkstäder för att öva upp skicklighet och bli kunnig i hantverket med att forma slöjdföremål. För att som utbildad slöjdlärare kunna undervisa i skolans slöjdämne är det angeläget att själv ha fått erfarenheter i hur det succesivt kan gå till att lära sig slöjda. Videoinspelad empiri är insamlad under två dagars workshop i svarvning vid en slöjdlärarutbildning. De inspelade slöjdaktiviteterna utmärks av att de studerande samordnar sina aktivitetet med stöd av både verbal och icke verbalt kommunikation. Hur samspel bygger broar när lärprocesser formas genom instruktioner och intryck när studenterna utvecklar sin kunnighet och skicklighet är av intresse att utforska. Vi vill diskutera hur kunnande formas i interaktion med personer och omgivning när studenter lär sig forma slöjdföremål med hjälp av redskap och material. Vad är det som gör att personen växlar mellan att arbeta själv eller få hjälp av andra? Hur utvecklas studenternas lärprocesser genom samtal och andra kommunikationsformer (kroppsspråk, gester, mimik, handlingar, etc.) för att de ska bli mer kunniga, skickliga och konstfarna i slöjdarbetet? Hur används instruktioner och intryck i lärprocessen?
|
|
| 5. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Erfarenheter från censorexamination i svensk slöjdlärarutbildning
- 2022
-
Ingår i: Nordfo- konferens, Köpenhamn.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Slöjdlärarutbildning bedrivs med jämförelsevis små grupper av studerande och av ett litet antal slöjdlärarutbildare på varje lärosäte. Förhållandet kan innebära att den kursansvarige eller någon av kurslärarna är den som tolkar kursens kursplan, skriver kursguide, konstruerar uppgifterna i kursen, introducerar uppgiften, handleder de studerande i deras arbete med uppgiften, och slutligen också är den som examinerar varje student på samma uppgift. Den beskrivna situationen kan upplevas som problematisk av såväl de studerande som av kurslärare. Vid slöjdlärarutbildningen på HDK vid Göteborgs universitet har vi sedan några terminer tillbaka infört ”censorexamination” som en del i var och en av de fyra delkurser som ingår i en slöjdlärarstuderandes ämneskurser i ämneslärarprogrammet. Upplägget innebär att en fördjupningsuppgift som omfattar 3-10 av delkursens 15hp konstrueras inom lärarlaget. Någon eller några av kurslärarna handleder de studerandes arbete med uppgiften. Därefter examineras uppgiften av en utomstående censor, i de flesta fall från ett annat nordiskt lärosäte med slöjdlärarutbildning. I flera Nordiska länder finns en tradition av att examinera lärarstudernade, i slöjd och andra ämnen, med en extern censor, medan motsvarande tradition saknas i Sverige. Våra erfarenheter så här långt är blandade, men övervägande positiva enligt såväl de studerande som lärarlaget i kurserna. I presentationen delger vi, och vill gärna ha respons på, bakomliggande tankar kring upplägget och att införa ”censorexamination” som en del i vår slöjdlärarutbildning.
|
|
| 6. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Examination med extern censor –erfarenheter från ett försök i svensk slöjdlärarutbildning
- 2022
-
Ingår i: Læreruddannelseskongress- Färöarna.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Examination med extern censor –erfarenheter från ett försök i svensk slöjdlärarutbildning Slöjdlärarutbildning bedrivs med jämförelsevis små grupper av studerande och av ett litet antal slöjdlärarutbildare på varje lärosäte. Förhållandet kan innebära att den kursansvariga eller någon av kurslärarna tolkar kursens kursplan, skriver kursguide, konstruerar kursens uppgifter, introducerar uppgiften för de studerande, handleder studenterna i deras arbete med uppgiften, och slutligen också är den som examinerar varje student på uppgiften. Den beskrivna situationen kan både vara och upplevas som problematisk av såväl de studerande som av kurslärare (jmf. Jönsson, 2018). Vid slöjdlärarutbildningen på HDK-Valand vid Göteborgs universitet har under några terminer arbetat med ”censorexamination” som en del i de fyra delkurser som ingår i en slöjdstuderandes ämneskurser i ämneslärarprogrammet. Upplägget innebär att en fördjupningsuppgift som omfattar mellan 3 och 10 av delkursens 15hp konstrueras gemensamt i lärarlaget. Någon eller några av kurslärarna handleder de studerandes arbete med uppgiften under kurstiden. Vid kursslutet examineras uppgiften av en externa censor, i de flesta fall en slöjdlärarutbildare från ett annat nordiskt lärosäte med slöjdutbildning. I flera Nordiska länder finns en tradition av att examinera lärarstuderande, i slöjd och andra ämnen, med en extern censor, medan motsvarande tradition saknas i Sverige. Våra erfarenheter så här långt är blandade, men övervägande positiva enligt såväl de studerande som lärarlaget i kurserna. Bland annat genom vad vi uppfattar som en förskjutning från att kontrollera studenternas kunnande, mot att främja och diagnostisera deras lärande (Lindström, 2005). I presentationen delger vi bakomliggande tankar kring upplägget och vårt försök med ”censorexamination” som en del i vår slöjdlärarutbildning.
|
|
| 7. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Examination med extern censor som en del i svensk slöjdlärarutbildning
- 2019
-
Ingår i: Make&learn- Nordfo konferens.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Slöjdlärarutbildning bedrivs med jämförelsevis små grupper av studerande och av ett litet antal slöjdlärarutbildare på varje lärosäte. Förhållandet kan innebära att den kursansvarige eller någon av kurslärarna är den som tolkar kursens kursplan, skriver kursguide, konstruerar uppgifterna i kursen, introducerar uppgiften, handleder de studerande i deras arbete med uppgiften, och slutligen också är den som examinerar varje student på samma uppgift. Den beskrivna situationen kan upplevas som probelematisk av såväl de studerande som av kurslärare. Vid slöjdlärarutbildningen på HDK vid Göteborgs universitet har vi sedan några terminer tillbaka infört ”censorexamination” som en del i var och en av de fyra delkurser som ingår i en slöjdlärarstuderandes ämneskurser i ämneslärarprogrammet. Upplägget innebär att en fördjupningsuppgift som omfattar 3-10 av delkursens 15hp konstrueras inom lärarlaget. Någon eller några av kurslärarna handleder de studerandes arbete med uppgiften. Därefter examineras uppgiften av en utomstående censor, i de flesta fall från ett annat nordiskt lärosäte med slöjdlärarutbildning. I flera Nordiska länder finns en tradition av att examinera lärarstudernade, i slöjd och andra ämnen, med en extern censor, medan motsvarande tradition saknas i Sverige. Våra erfarenheter så här långt är blandade, men övervägande positiva enligt såväl de studerande som lärarlaget i kurserna. I presentationen delger vi, och vill gärna ha respons på, bakomliggande tankar kring upplägget och att införa ”censorexamination” som en del i vår slöjdlärarutbildning.
|
|
| 8. |
- Andersson, Joakim, 1966
(författare)
-
Fiktiv eller konkret instruktion
- 2018
-
Ingår i: Skolporten, slöjdkonferens.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kommunikationen i slöjdsalen kan ses och tolkas på olika vis. Elever kan uttrycka att läraren pratar för mycket medan läraren menar att de förklarar och förtydligar. Ta del av aktuell forskning om elevers och lärares uppfattningar av den kommunikation som sker i klassrummet. • Vilka möjligheter och hinder skapas genom olika sätt att kommunicera? • Hur kan läraren utnyttja de olika kommunikativa resurserna som finns att tillgå för att skapa en förståelse? • Vilka didaktiska val görs och vad får de för betydelse för den enskilde elevens lärande?
|
|
| 9. |
- Andersson, Joakim, 1966
(författare)
-
Fiktiv och konkret kommunikation i slöjdundervisning
- 2017
-
Ingår i: Forskningskonferens i Umeå om estetiska ämnen 31/10–2/11, 2017.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med min presentation är att diskutera hur olika sätt att ge en instruktion skapar olika förutsättningar och därmed också olika möjligheter och begränsningar till lärande. Mitt pågående doktorandarbete tar utgångspunkt i både lärarutbildning och i grundskolans slöjdundervisning gällande de instruktioner och kommunikationer som sker mellan läraren, och studenter/elever. Under studentens utbildning till lärare för skolämnet slöjd ingår olika workshops där det ges möjlighet till att träna olika färdigheter och att bli kunnig i att slöjda. För att som lärare kunna undervisa i slöjdämnet är det viktigt att ha egen erfarenhet av hur det gradvis kan gå till att utveckla ett eget kunnande i att skapa ett slöjdföremål. Dels för egen utveckling av ämneskunnande, men också didaktisk kompetens att undervisa elever i sådana undervisnings- och lärandeprocesser. I grundskolan möter läraren sina elever i olika undervisnings- och lärandeprocesser där instruktioner och kommunikationer skapar förutsättningar för elevens fortsatta lärande. Mitt empiriska material består av videoinspelningar från lärarutbildning och slöjdundervisning i grundskolan. Videodokumentation och analys är utförda efter etnografiskt inspirerade utgångspunkter. Läraren använder sig av både verbala och icke-verbala kommunikationsformer. Syftet är att undersöka hur olika lärandeprocesser formas genom lärarens användande av fiktiva och konkreta instruktioner. Fiktiv betyder här ”som om handling” ex, att med händerna visa i luften hur en teknik skall utföras, konkret betyder 3-dimensionel visning ex, läraren visar eller instruerar med hjälp av ett faktiskt redskap eller föremål. Jag vill diskutera hur instruktioner synliggörs med hjälp av lärarens görande, verktyg och material i en hantverkssituation. Vad är det som gör att läraren väljer att ge en fiktiv eller konkret instruktion? Hur utvecklas den lärandes lärandeprocesser genom samtal och andra former av kommunikation exempelvis kroppsspråk, gester, ansiktsuttryck, handlingar med olika verktyg och artefakter? Hur sker kommunikationen mellan lärare och elev/student samt mellan elev/student- material- redskap? Vilken funktion fyller olika kommunikationsformer och instruktioner under arbetet?
|
|
| 10. |
- Andersson, Joakim, 1966
(författare)
-
Förklara en idé med pennan
- 2014
-
Ingår i: Bild+slöjd=sant.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
