| 1. |
- Andersson, Lars M, et al.
(författare)
-
Bilden som källa
- 2001
-
Ingår i: Mer än tusen ord. Bilden och de historiska vetenskaperna. - 9189116224 ; , s. 7-16
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Artikel om bilden i konst- och historievetenskaplig forskning.
|
|
| 2. |
- Andersson, Lars, et al.
(författare)
-
Vässa växtskyddet för framtidens klimat – hur vi förebygger och hanterar ökade problem i ett förändrat klimat : Metodutveckling för fortlöpande inventering av ogräsflorans sammansättning
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning återkommande inventeringar av jordbruksmarkens ogräsflora är av stor betydelse för att på ett tidigt stadium upptäcka förändringar i förekomst av en viss art. I vissa fall kan det också ge underlag för att förklara hur ogräsfloran påverkas av t.ex. klimatförändringar och ändrade odlingsåtgärder. Syftet med denna rapport är att den ska utgöra ett beslutsunderlag för att välja metod för uppföljande inventering av ogräsfloran. Som underlag för de två förslag vi presenterar har vi i) sammanställt och värderat tidigare erfarenheter, främst från Danmark och Finland, ii) med hjälp av befintliga och nyinsamlade data, beräknat statistisk styrka samt tidsåtgång, och iii) beräknat kostnader för ogräsinventeringarna. I Danmark har tre ogräsinventeringar genomförts sedan 1960-talet, i kampanjer under 3-7 år. Vid sista tillfället ingick 240 gårdar och 11 grödor. På varje fält inventerades 10 obehandlade rutor. Inventeringen kunde genomföras relativt snabbt eftersom frekvens i provytorna enbart baserades på förekomst/icke-förekomst. En nackdel är de långa uppehållen mellan kampanjerna, 11-17 år, och vidare är urvalet av fält inte väl definierat. I Finland har fyra inventeringar genomförts, i 3- till 4-åriga kampanjer. Här har man koncentrerat sig på en typ av gröda (vårsäd) men istället lagt stora resurser på vägning av biomassa och jordprovtagning samt insamlande av kringdata. Värdet av denna arbetskrävande metod kan dock ifrågasättas, eftersom mycket av dessa data bara har använts i begränsad omfattning. Utifrån våra nordiska kollegors resultat och erfarenheter beslöt vi att testa den statistiska styrkan i en metod som utgör en variant av den danska, baserad på registrering av enbart förekomst/icke-förekomst i provytor. Styrkeanalyserna gjordes huvudsakligen i syfte att besvara frågeställningen: Givet en viss variation i data, hur många fält behövs för att detektera en given förändring med önskad statistisk säkerhet? Genom analys av äldre data samt data från nygjord inventering fick vi fram siffror på mellanfältsvariation för ett antal vanliga ogräsarter. En tydlig slutsats var att variationen i förekomst mellan fälten är betydligt större än variationen inom fälten. Antalet inventerade fält är alltså viktigare än antalet inventeringsrutor per fält för att kunna upptäcka en förändring i förekomst. Ett exempel från den statistiska analysen för en art med relativt stor mellanfältsvariation: Om förekomsten i provytorna ökar från 10% till 20% under ett år, krävs provtagning av 106 fält för att i 95 fall av 100 kunna påvisa denna ökning som signifikant (på 5%-nivån). är ökningen från 10% till 40% räcker det med 15 fält för att uppnå samma statistiska säkerhet. Rimligtvis ökar säkerheten om inventeringarna återkommer årligen, och framför allt finns då möjligheten att snabbare kunna detektera en effekt jämfört med om kampanjer genomförs. Utformandet av en resurseffektiv och tillförlitlig metod förutsätter ett antal val vad gäller urval och omfattning: 4 Vi anser att det finns två huvudalternativ för urval av fält; i) Växtskyddscentralens prognosrutor (Alternativ 1 nedan), och ii) slumpvis utvalda gårdar men med en jämn fördelning inom regioner (Alternativ 2). Inventering bör återkomma på samma gård, medan fältvalet avgörs av grödan. Vi rekommenderar notering av endast frekvens i provytor, eftersom (i) det är en mycket snabb metod, som genererar data som (ii) är mindre känsliga för inventeringstidpunkt på säsongen, och (iii) mindre beroende av årsmån och gröda. Det är önskvärt att inventera både behandlat och obehandlat om resurserna finns. Det kan ske genom i) inventering av obehandlade rutor i fält med Växtskyddcentralens prognosrutor, eller ii) avtala med lantbrukaren/sprutföraren att stänga av sprutan för en viss yta. Vad gäller inventeringsfrekvensen rekommenderar vi årliga inventeringar. Ett system baserat på kampanjer kan inte generera någon kunskap förrän andra omdrevet slutförts, medan en årlig inventering kan analyseras redan efter andra säsongen. Vidare, om ett system skall kunna fungera som ”alarmklocka”, är årliga inventeringar motiverat eftersom mycket kan hända mellan kampanjerna. årliga inventeringar möjliggör också att upprätthålla kompetens och en fungerande organisation för fältarbete, datahantering och rapportering. Inventeringen föreslås begränsad till höstsäd och vårsäd. Finns det ekonomiskt utrymme för att inkludera ytterligare någon gröda föreslår vi någon oljeväxt, och/eller någon gröda med avvikande konkurrensförmåga, som till exempel majs. Vi förordar att inventeringarna utförs i tre regioner: Skåne, Västergötland/östergötland och Mälardalen. Det motiveras av i) att det är betydande odlingsområden, och ii) att det innebär en gradient vad gäller temperatur och nederbörd. Ett relativt litet stickprov beräknas räcka för att ge en representativ bild av ett fälts artsammansättning. I provinventeringen beräknades tiden till ca 1h/fält (12 rutor). Den största tidsåtgången består i resorna mellan fält/gårdar. Om valet står mellan ett stort antal fält med 5 provytor per fält, och färre fält med 10 provytor, rekommenderar vi det första alternativet. Följande data MåSTE registreras: Koordinater; gröda; ekologisk/konventionell. Följande data BöR registreras: Jordart; förfrukt; förförfrukt; vall/ej vall i växtföljden; plöjningsfrekvens (t.ex. plöjning X år av fem); herbicidbehandlingsfrekvens (behandling X år av fem); skördestatistik för området; väderdata. De två sistnämnda inhämtas i efterhand. Slutsatserna från arbetet summeras i nedanstående två alternativ till metod för ogräsinventering. På grund av svårigheten att kunna förutsäga eventuella problem i inventeringsmetodiken, föreslår vi att båda alternativen testas under en prövotid på två år, förslagsvis begränsat till en region. Det skapar möjlighet att bedöma kostnad, kvalitet, tillförlitlighet och eventuella problem. Jämförelsen mellan de två alternativen ger möjlighet att svara på frågan vilket alternativ som är mest kostnadseffektivt. 5 Alternativ 1 – Inventering i växtskyddscentralernas utökade prognos- och varningsrutor Regelbundenhet: Inventeringarna utförs årligen. Inventeringarna startar vid stråsädens axgång och genomförs inom 3 veckor. Omfattning: 2 grödor (vårsäd, höstsäd) x 3 regioner (Skåne län, Västra Götalands län + västra delen av östergötlands län, samt Uppsala län + Västmanlands län) x 50 fält (eller det antal fält som är tillgängliga, dock maximalt 50; Stor geografisk spridning bör eftersträvas). Föreslagen regionsindelning har styrts av förväntad tillgång till lämpliga prognosrutor. Inventeringarna utförs i Växtskyddscentralernas prognosrutor, vilka förlängs med en sträcka på 25 m som ej behandlas med herbicider. Eventuellt måste de herbicidfria rutorna placeras med visst avstånd från prognosrutorna för att förekomsten av skadeinsekter inte ska påverkas. Metodik: Inventeringarna genomförs genom artvis registrering av förekomst/ickeförekomst i 10 herbicidfria, och i förekommande fall 10 besprutade, inventeringsrutor (á 0,25 m2) per fält. Inventeringarna görs av växtskyddscentralernas personal i samband med annan inventering, efter gemensam introduktion i början av inventeringsperioden. En koordinator med övergripande ansvar för inventeringsprogrammet informerar lantbrukaren och Växtskyddscentralernas personal, utbildar inventerarna och samlar in befintlig kringdata. Alternativ 2 – Inventering i sprutfria rutor i strategiskt valda fält Regelbundenhet: Inventeringarna utförs årligen. Inventeringarna startar vid stråsädens begynnande axgång och genomförs under 2 veckor. Omfattning: 2 grödor (vårsäd, höstsäd) x 3 regioner (Skåne, Västergötland alt. östergötland, Mälardalen) x 75 fält = totalt 450 fält. I dessa 450 fält inventeras såväl obehandlade rutor i som intilliggande behandlade rutor. Om möjligt inventeras vårsäd och höstsäd hos samma lantbrukare för att spara administrationskostnad och restid. Metodik: Inventeringarna genomförs genom artvis registrering av förekomst/ickeförekomst i 10 herbicidfria, och i förekommande fall 10 besprutade, inventeringsrutor (á 0,25 m2) per fält. En koordinator med övergripande ansvar för inventeringsprogrammet gör ett urval av inventeringsfält, förslagsvis i samråd med t.ex. Hushållningssällskapens individuella rådgivare. Koordinatorn har också ansvar för kontakt med och information till lantbrukare/sprutförare, kontakt med och utbildning av inventerare samt insamling av kringdata. Inventeringarna utförs av tre inventerare per region med gemensam introduktion i början av inventeringsperioden.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - 1103-9000.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
|
|
| 5. |
- Nyberg, Lars, et al.
(författare)
-
Striatal dopamine D2 binding is related to frontal BOLD response during updating of long-term memory representations
- 2009
-
Ingår i: NeuroImage. - : Elsevier. - 1053-8119 .- 1095-9572. ; 46:4, s. 1194-1199
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Multi-modal brain imaging was used to examine the relation between individual differences in resting-state striatal dopamine D2 binding and the magnitude of prefrontal BOLD activation during updating of long-term memory (LTM) representations. Increased activity in the left prefrontal cortex was observed when LTM updating was required, and there was a positive correlation between striatal D2 activity and the magnitude of left prefrontal activity during updating. These findings support predictions from neurocomputational models of a relation of dopaminergic neurotransmission to transient cognitive operations and related brain activity.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Andersson, Håkan A., 1948-
(författare)
-
Svenska småföretags användning av reserveringar för resultatutjämning och intern finansiering
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Small firms often have inadequate access to the capital necessary for sucessful management. The Swedish Government introduced in the mid-1990s allowance rules that facilitate retention of profit for sole proprietorships and partnership firms. The tax credits arising from the allowances give certain benefits as a source of financing compared to traditional forms of credits. Among the more essential benefits are that the payment for some parts of the tax credit can be put on hold almost indefinitely, or alternatively never be paid. The firms are free to use these means, and the responsibility of future payment of the postponed tax debt stays with the individual firms. The comprehensive purpose of the dissertation may be stated as to increase the understanding of small Swedish firms, especially sole proprietorships, utilizing possibilities for allowances for income smoothing and internal financing. At the beginning the dissertation describes case studies, comprising a smaller selection of microfirms. With a starting-point from the accounted and reported income-tax returns, alternative calculations are made where additional positive tax and finance effects appear possible to obtain. One purpose of these studies is to increase the insight regarding the possibilities of income smoothing and internal financing that arise from utilizing these allowances. These studies also illuminate, to what extent and in what way they are being used in reality. Another objective of these studies is to give a more substantive insight into the technics behind the different allowances, appropriation to positive or negative interest rate allocation appropriation or dissolving of tax allocation reserve appropriation or dissolving of “expansion fund” Theories regarding the creation of resources, through building of capital, and theories on financial planning and strategy are studied. The purpose is to find support for the choice of theoretical grounded underlying independent variables that can be used in cross-sectional studies to explain the use of the possibilities of appropriations. Theories of finance that are of greatest interest, in the operationalisation of these variables, are theories that discuss the choices of different financing alternatives for small firms. The “pecking order theory”, describes the firm’s order of priority when choices of finance alternatives are made. The concept of “financial bootstrapping” expands the frame for different forms of financing choices that especially very small firms have at their disposal.The last part of the theoretical frame deals with the phenomenon of “income smoothing,” which can be translated as leveling out profits/losses. A number of financial and non-financial variables are supported by and operationalised from these financial theories e.g., return on sales, capital turnover, quick ratio and debt-to-equity ratio, respectively age, gender and line of business. Cross-sectional studies are implemented for the taxation years of 1996 and 1999, on databases that have been extracted from Statistics Sweden. The group of 87,276 sole proprietorships included in the study were required to complete tax returns and pay taxes for the business activity according to the supporting schedule, N2, information from the sole proprietorships’ income statement and balance sheet in an accounting statement that comes with the income tax return form. The possibilities of allowances are considered as dependent variables. The intention of the cross-sectional studies is to survey and describe the utilization of possible allowances, with the support of the financial and non-financial independent variables. The connection of these variables to the decision of sole proprietorships to appropriate to the tax allocation reserve is also summarized in a logistic regression model. A number of theoretically based propositions are made for the purpose of observing how the variables are connected to the chances that sole proprietorships actually appropriate to this form of allowance. Appropriation to the tax allocation reserve stands out as the most practiced form of allowance. The studies also clarify that utilization varies among different forms of allowances, but that not all firms that have the prerequisites to utilize the possibilities really do so to the full. A further utilization of the different possibilities of allowances is often conceivable. For the sole proprietorships that are not utilizing these possibilities, the allowances should be considered eligible as a contribution to internal financing and to increase access to capital.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
