| 1. |
- Kjellström, Sofia, 1970-, et al.
(författare)
-
Exploring, measuring and enhancing the coproduction of health and well-being at the national, regional and local levels through comparative case studies in Sweden and England : the 'Samskapa' research programme protocol
- 2019
-
Ingår i: BMJ Open. - : BMJ Publishing Group Ltd. - 2044-6055. ; 9:7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- INTRODUCTION:Cocreation, coproduction and codesign are advocated as effective ways of involving citizens in the design, management, provision and evaluation of health and social care services. Although numerous case studies describe the nature and level of coproduction in individual projects, there remain three significant gaps in the evidence base: (1) measures of coproduction processes and their outcomes, (2) mechanisms that enable inclusivity and reciprocity and (3) management systems and styles. By focusing on these issues, we aim to explore, enhance and measure the value of coproduction for improving the health and well-being of citizens.METHODS AND ANALYSIS:Nine ongoing coproduction projects form the core of an interactive research programme ('Samskapa') during a 6-year period (2019-2024). Six of these will take place in Sweden and three will be undertaken in England to enable knowledge exchange and cross-cultural comparison. The programme has a longitudinal case study design using both qualitative and quantitative methods. Cross-case analysis and a sensemaking process will generate relevant lessons both for those participating in the projects and researchers. Based on the findings, we will develop explanatory models and other outputs to increase the sustained value (and values) of future coproduction initiatives in these sectors.ETHICS AND DISSEMINATION:All necessary ethical approvals will be obtained from the regional Ethical Board in Sweden and from relevant authorities in England. All data and personal data will be handled in accordance with General Data Protection Regulations. Given the interactive nature of the research programme, knowledge dissemination to participants and stakeholders in the nine projects will be ongoing throughout the 6 years. External workshops-facilitated in collaboration with participating case studies and citizens-both during and at the end of the programme will provide an additional dissemination mechanism and involve health and social care practitioners, policymakers and third-sector organisations.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Brobygge i lärandesituationer under slöjdarbete
- 2016
-
Ingår i: NÄD2016, Nationell Ämnesdidaktisk Konferens 19-21 april 2016. Malmö.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna presentation är att diskutera hur samspelet mellan lärarstudenter, lärare och omgivning medverkar i lärandesituationer för att utveckla händig- och skicklighet under slöjdarbete. Under studenternas utbildning till att bli lärare för skolans slöjdämne ingår det under utbildningstiden också arbeten i verkstäder för att öva upp skicklighet och bli kunnig i hantverket med att forma slöjdföremål. För att som utbildad slöjdlärare kunna undervisa i skolans slöjdämne är det angeläget att själv ha fått erfarenheter i hur det succesivt kan gå till att lära sig slöjda. Videoinspelad empiri är insamlad under två dagars workshop i svarvning vid en slöjdlärarutbildning. De inspelade slöjdaktiviteterna utmärks av att de studerande samordnar sina aktivitetet med stöd av både verbal och icke verbalt kommunikation. Hur samspel bygger broar när lärprocesser formas genom instruktioner och intryck när studenterna utvecklar sin kunnighet och skicklighet är av intresse att utforska. Vi vill diskutera hur kunnande formas i interaktion med personer och omgivning när studenter lär sig forma slöjdföremål med hjälp av redskap och material. Vad är det som gör att personen växlar mellan att arbeta själv eller få hjälp av andra? Hur utvecklas studenternas lärprocesser genom samtal och andra kommunikationsformer (kroppsspråk, gester, mimik, handlingar, etc.) för att de ska bli mer kunniga, skickliga och konstfarna i slöjdarbetet? Hur används instruktioner och intryck i lärprocessen?
|
|
| 5. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Händig, skicklig och konstfärdig – slöjdkunnande i interaktion
- 2017
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - 2001-6131. ; 5:1, s. 26-46
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Skolans slöjdundervisning erbjuder ett lärande som skiljer sig i förhållande till flera skolämnen då kunskaperna utvecklas och synliggörs genom att tillverka ett fysiskt föremål. I läroplanstexter beskrivs slöjdämnet och vad eleverna förväntas utveckla, men det finns få praktiknära forskningsstudier om hur det kan gå till att lära sig slöjda. Innebörden av begreppet slöjd är mångfasetterad och det kan vara problematiskt att uppfatta skillnader i slöjdens lärprocesser. Att bli mer händig, skicklig och konstfärdig i att forma slöjdföremål kan uppfattas som ’praktiskt arbete’ i allmänhet, kunnandet kan förbli dolt i oreflekterat görande. I föreliggande studie har en workshop i träsvarvning på en slöjdlärarutbildning studerats. Syftet är att undersöka slöjdkunnighet och beskriva hur slöjdkunnande konstitueras i interaktion med andra och med de situationer som skapas i den fysiska miljön för slöjdverksamheten. De videofilmade situationerna har analyserats utifrån några av slöjdbegreppens betydelser; händig, skicklig och konstfärdig. Utöver hantverkskunnande synliggör studien pedagogiska aspekter om hur det kan gå till att lära sig slöjda. Analyserna visar att slöjdarbete inte bara handlar om att arbeta på ett eget slöjdföremål. Studenterna intar olika roller när de, med hjälp av flera multimodala resurser, arbetar på både egna och varandras arbeten.
|
|
| 6. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Learning situations in Sloyd
- 2016
-
Ingår i: International NordFo Conference in Rauma, Finland, Sept. 28-30, 2016. ; 2016
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Learning situations in Sloyd. The aim of this presentation is to discuss how the interaction between students within the teacher education, teachers and the environment are involved in learning situations to develop dexterity and skills within Sloyd [Slöjd]. During the students' education to become teachers for the school subject Sloyd time in workshops are included to practice skills and be knowledgeable in the crafting of sloyd objects. To be able to teach as an educated teacher within sloyd it is important to have the experience of gradually learning how to learn to craft in sloyd. Video Recorded empirical data is collected during a two-day workshop in turning at a teacher education programme. The recorded crafts activities are characterized by the students’ coordination of their activities by the use of both verbal and non-verbal communication. It is of interest to explore how learning processes are formed by instructions and impressions when the students develop their knowledge and skills. We would like to discuss how knowledge is formed in interaction with people and the environment when students learn how to shape the craft objects by using tools and materials. What is it that makes a person alternate between working by oneself or receiving help from others? How are students’ learning processes developed through conversations and other forms of communication (body language, gestures, facial expressions, actions, etc.) to make them more knowledgeable in their craft, skillful and proficient in the work of forming a crafted artefact? How are instructions and impressions used during the learning process?
|
|
| 7. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Learning situations in Sloyd ‒ to become more handy, dexterous and skilful
- 2017
-
Ingår i: Techne series : Research in sloyd education and crafts science. A. - 1238-9501 .- 1893-1774. ; 24:2, s. 93-109
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article provides examples of how students in a teacher training course in sloyd [sw. slöjd] develop their knowledge of sloyd during a workshop in woodturning. Several names from the definition of sloyd may be perceived as relatively the same, but in this article is the focus on three of the meanings included in the concept sloyd; handy [sw. händig], dexterous [sw. hantverksskicklig] and skilful in forming a crafted artefact [sw. konstfärdig]. It is of interest to explore how such skills, usually ‘hidden’ in the making processes, can be developed in learning processes. The study aims to describe how the sloyd skill develops in interaction with others and with the situations created in the physical environment during sloyd activities. The study, carried out by video documentation and microanalysis, shows that so-called practical knowledge requires support from several multimodal forms of interactions. From the video material, three sequences of microanalysis have been selected for this article. The results show that learning to do sloydwork is not something that takes place by only working on one’s own object. The students alternate between standing by and watch, or practice, or demonstrated, their skills when they work on each other's object. Body language and actions have an important role in how shared understanding is created for how for example the suitable handling of a woodturning tool should be implemented. The embedded meanings in the sloyd concept used in this article ‒ handy, dexterous and skilful in forming a crafted artefact ‒ show that knowledge of sloyd includes handicraft knowledge as well as pedagogic aspects.
|
|
| 8. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Samtal och meningsskapande i slöjdklassrum
- 2019
-
Ingår i: Samtal och meningsskapande i slöjdklassrum (Skolverkets lärportal. Modul: Muntlig kommunikation. Perspektiv på muntlig kommunikation). - Stockholm : Skolverket. ; Del 7, s. 1-9
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att det ”pratas mycket” under slöjdarbetet är något som eleverna uttryckt som positivt i slöjdforskning och i nationella utvärderingar av slöjdämnet. Elever menar att det är bra ”att man får prata och arbeta på samma gång i slöjden”. Utöver de samtal läraren har inför alla elever vid till exempel genomgångar och redovisningar inbjuder slöjd till nära kommunikation mellan läraren och eleverna under arbetet med material, redskap och slöjdföremål – både muntligt, kroppsligt och visuellt. Men frågor kan ställas om hur slöjdlärare på bästa sätt kan medverka för att lyfta språkutvecklande aspekter i samtalen. I artikeln betraktas slöjdämnets muntliga kommunikation utifrån tre utgångspunkter: Kommunikativa förhållningssätt; Lärares förhållningssätt i slöjdundervisningen, och Fiktiva och konkreta kommunikationsformer. Därefter diskuteras meningsskapanden och uttryck i slöjdundervisning. Artikeln avslutas med några didaktiska reflektioner.
|
|
| 9. |
- Andersson, Marlene, et al.
(författare)
-
Biomimetic spinning of artificial spider silk from a chimeric minispidroin
- 2017
-
Ingår i: Nature Chemical Biology. - : Nature Publishing Group. - 1552-4450 .- 1552-4469. ; 13:3, s. 262-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Herein we present a chimeric recombinant spider silk protein (spidroin) whose aqueous solubility equals that of native spider silk dope and a spinning device that is based solely on aqueous buffers, shear forces and lowered pH. The process recapitulates the complex molecular mechanisms that dictate native spider silk spinning and is highly efficient; spidroin from one liter of bacterial shake-flask culture is enough to spin a kilometer of the hitherto toughest as-spun artificial spider silk fiber.
|
|
| 10. |
- Andersson, Marlene, et al.
(författare)
-
Biomimetic spinning of artificial spider silk from a chimeric minispidroin
- 2017
-
Ingår i: Nature Chemical Biology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1552-4450 .- 1552-4469. ; 254
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Herein we present a chimeric recombinant spider silk protein (spidroin) whose aqueous solubility equals that of native spider silk dope and a spinning device that is based solely on aqueous buffers, shear forces and lowered pH. The process recapitulates the complex molecular mechanisms that dictate native spider silk spinning and is highly efficient; spidroin from one liter of bacterial shake-flask culture is enough to spin a kilometer of the hitherto toughest as-spun artificial spider silk fiber.
|
|
